”Han älskade algoritmernas kraft men saknade redaktörens blick”

MIKRONOVELL. En mikronovell ska vara kärnfull. Läsaren ska kunna läsa mellan raderna. I några få korta stycken ska författaren berätta en fullgod historia som får oss att tänka efter.

Fem råd. Författaren David Gaffney ger fem råd i den brittiska dagstidningen The Guardian:
1. Titeln är viktig, lägg mycket tid på den.
2. Börja i mitten – du har inte tid att bygga upp scener. Långa miljö- och personbeskrivningar kan du glömma.
3. Fåtal karaktärer.
4. Sista raden ska ”eka” även när berättelsen är slut.
5. Skriv längre, korta sedan ner.

Ett exempel. Här är en mikronovell på 150 ord av författaren Anders Ingemansson, som exempel:

TYSTNADEN FICK PLATS

Han fyllde sjuttiofem i november och kallade sig fortfarande reporter, trots att redaktionen för länge sedan blivit ett lösenord. Surfplattan låg bredvid kaffekoppen; han log åt hur snabbt världen öppnade sig med ett tryck

Samtidigt knöt sig något när rubrikerna blinkade, räknade, tävlade. Klick som mynt.

Han mindes Värmland i prassel, morgontidningar som luktade trycksvärta och bar kultur på breda sidor: teater i Arvika, poesi från Sunne, bokrecensioner som tog tid och tog ställning. Där fick tystnad plats, och läsaren var inte en siffra.

Nu skrev han långsammare, lade länkar varsamt, vägrade lockbeten. Han älskade algoritmernas kraft men saknade redaktörens blick.

Ibland skrev han ut sina texter, vek dem prydligt, och hörde papperets svar. Det lät som framtid och minne i samma andetag.

Han drömde om en morgon då kvalitet mättes i eftertanke, samtal och mod, inte i staplar, siffror, tempo. Värme drömde han om.

Anders Ingemansson

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root  
Inlägg nr 2 572, (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).