ÖVNING:
Skriv en text till bilden. Associera fritt. (Klicka på bilden om du vill se den bättre).
Diskutera din färdiga övningstext. Vad är dess styrka, vad vill du förbättra? Skrev du en början som fångar läsaren? Hur lade du upp kompositionen? Replikerna, för de handlingen framåt och karaktäriserar den som talar? Hittade du några betydelsebärande detaljer?
En dag påminns jag om ett ord och tillstånd som är så ledsamt. Egentligen är det flera ord för samma ledsenhet. Ja, det var väl det hela. Arma ungar. Sorgesamt.
När du har läst den notisen rekommenderar jag tipset nedan. Det behöver du inte vara hikikomori för att snappa.
Länktips: när tillvaron känns dyster försöker jag lära mig hur fåglarna på Grossbolstorp låter. Här är en interaktiv webbplats. Samtidigt som du hör fågelsången får du några arter att välja mellan. Klicka i ett alternativ och se om du kom ihåg rätt. Sedan går du till nästa. Jag s-k-a upp i 100 procent…
Nationalencyklopedien har en tjänst där du kan kryssa i några av dina egenskaper, för att se vilken historisk person du är. Jag testade tre gånger, allt eftersom självkännedomen växte. Svaret blev att jag är Ingmar Bergman, Pablo Picasso eller Mao Zedung.
Appkonstruktörer är inte kloka.
I lärdomsstaden Uppsala diskuterar de en skylt. Det är bra, är det något människan bör prata om när hösten kommer så är det skyltar. Texten de har fått syn på sitter på universitetet och är skriven av poeten och filosofen Thomas Thorild:
”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”.
Bra eller dåligt skrivet? Inte särskilt bra. Slagkraftigt men farligt. Vi som tror att vi stundom tänker självständigt brukar föredra både tankens frihet och…
Här tar jag mig en ordentlig funderare mitt i meningen. Stämmer detta? Är de lika mycket värda, rätten att tänka fritt och tankens förmåga att hitta rätt?
Verkligen. Det är i den balansen det sitter. Historien kan sannerligen visa upp samhällen där makthavarna försökt få sitt folk att tänka rätt. Rätt men inte fritt. Då blir det aldrig rätt för en demokrat. Tanken behöver sin frihet för att orka hitta rätt, dag efter dag, natt efter natt. Hjärnor är inte till för att tvättas, villigheten är bäst om den är fri.
På samma sätt kan historien också visa upp rätt många vildhjärnor som tänkt fritt så det stänkt om det, men inte haft en millimeter rätt. Vem som ska avgöra vad som är rätt? Det är en annan diskussion. I politiken är svaret – demokratin. Människans röst.
För att krångla till det för uppsalabor och andra har det som är rätt en förmåga att variera med tiden. Gårdagens bundsförvanter blir morgondagens trätobröder. Fredagskvällens buttra tes blir måndagsmorgonens fnittriga antites. Ibland är sanningen som en miljöpartist i Karlstads kommun. Du tar honom inte där du sätter honom. Så har friheten sin säregna charm och demokratin sin förkärlek för den krokiga vägen mellan två punkter. Det blir likafullt bäst när friheten och rätten håller varandra i handen när de traskar den vägen fram. Därför var det med Lenin det gick åt skogen och med kamrat Zedung hack i häl om du så vill.
Nästa gång ska jag försöka bli älgen Hälge, det vet jag en som blev i testet hos Nationalencyklopedien. Vackra fria djur. Fast jag tror det blir mer rätt om jag väntar några veckor.
Höst i fosterlandet. Sitter och plöjer igenom gamla blogginlägg på jakt efter en viss formulering som jag minns dunkelt. Då hittar jag den här i stället, om statistik, från den 3 mars i fjol. Har jag skrivit den? Det var ju faktiskt begåvat. Jag var nog inte så dum på den tiden.
Statistik
Statistik är tid som någon tagit.
Sedan hittar jag de här från den 5 och 6 mars i fjol.
Andras muskler
Rikedom är andras muskler som gråter. Fattigdom? Ekonomi som går fel.
Klassamhälle
Klassamhälle är statistik som gråter.
Den 2 mars skrev jag att en bra text är tid som suckar och ler. Har jag skrivit det också? Tror jag ska sluta skriva några nya.
Nya Wermlands-Tidningen har kallat sig ”Nya” i flera sekler. Där handlar det om en ny produkt varenda dag, nu även söndagar, så det är inte fel.
Men Nya Moderaterna? När det senaste nya i politiken kom år 2006? När forne högerledarn tycker att den nye genomför precis den politik han själv föreslog?
Tro’t om du vill.
Det var illa nog att de stal ordet ”moderat” en gång. De lever inte upp till det ordet heller. Ska de förstöra ”nya” nu också?
När högern leker arbetare räcker spadarna bara till oss.
Högerns gamla etikett på vänstern, ”PK”, far fortfarande runt i sociala medier ibland. Så här skrev Dagens Nyheters dåvarande ledarskribent Niklas Ekdal om uttrycket när han utsåg ”politiskt korrekt” till 2006 års främsta skällsord. Han skrev om motsatsen också.
”Sedan 15 år tillbaka är detta en stående favorit, oftast utslungad från höger. ’Politiskt inkorrekt’ har blivit en form av beröm i vårt påstått instängda debattklimat, syftande på självständigt tänkande i form av till exempel negervitsar och blondinskämt. Avsikten med PK-begreppet är i grunden att legitimera cynism; jag tror inte på växthuseffekt, jämställdhet, bistånd, minoriteters rättigheter, sociala reformer, Amnesty och Läkare utan gränser alltså är jag lite tuffare.”
Niklas Ekdal, Skällsordens tio-i-topp, Dagens Nyheter, 3 dec 2006.
Högern behöver det där slagordet för att försöka göra negervitsar, blondinskämt och andra cynismer rumsrena.
Det hjälper inte.
Nyhetsmagasinet Fokus är ett av mina favoritblad, det har jag berättat förr. Men ibland slår det slint även för Fokus rubrikpåhittare. Den som skrev den här rubriken har inte tagit många löpsteg i livet:
”Löparlopp i terräng”.
Medge att den sätter igång associationer. Vad tänker du själv på? Fotbollsspelarfotbollsmatch? Politikerpolitisk panelpaneldebatt? Tidningstidning? Fokusfokusfokus?
Motvilligt viskar jag tyst för mig själv: man ska pröva gränser, man ska pröva gränser, man ska pröva gränser, det är som med äktenskap, dä kan löckes…
I lördags kom jag på ordet, jag är anekdotiker.
Du måste bara sätta igång mig först. Då kommer det. ”Ja just det, sätta igång ja. När jag var ung hade vi en traktor som man måste veva igång. En gång slog veven tillbaka så det slog axeln ur led på…”
En äkta anekdotiker berättar varje sådant minne minst fem gånger i ett normalt fikarum. Det kan vara någon som var borta de första fyra gångerna. Man får veva på.
”Jo, vi hade en traktor när jag var barn, en Fordson Major, med vev på. En gång…”
Blogganmärkning: Kära språkforskare, kom ihåg var ni läste ordet ”anekdotiker” först i en svensk text på nätet. Här. Samma plats där Google allra först hittade ordet ”tölsvadd” också. Mycket viktigt. Inga samband i övrigt.
Det finns yrken där du står på en scen hela tiden. Du jobbar inför öppen ridå, folk ser vad du gör, de betalar din lön och blir arga om du bär dig dumt åt. Jag tänker på yrken som lärare, bussförare, präst och butiksbiträde.
Och polis.
Blir du förvånad när vissa lärare, präster och biträden inte inser detta? Det blir jag. Du läste väl om kvinnan i en skoaffär i Karlstad som förklarade för en kund att små tjejer leker inte, därför sliter de inte skor så hårt? ”Tjejer har inte det behovet.” Du minns väl prästen som porrsurfade och läraren som bodde på skolan i smyg?
Som ett russin i synen
Eller skånepoliserna. Dessa klämmiga kamrater med datamaskin, som har gjort så att rikspolischefen just nu ser ut som ett romrussin i ansiktet, varje gång han får en tv-kamera framför näsan.
Fattar de inte? Begriper de inte att de står på en scen? Jag säger som en arbetskamrat på Räddningsverket. Det var informationsövning på en länsstyrelse någonstans i Sverige, vi övade informationsberedskap och skulle samverka med en karl från försvarsmakten. När karlen kom gående emot oss i den långa korridoren på morgonen fick Anneli se att han bar militär kamouflagedräkt, m/90. Nu är hon från Deje och där är de rakt på sak när det ska pratas.
– Du syns! sa Anneli.
Jag tror inte han har hämtat sig än.
Fotnot: För dig som inte läst det, så skrev Magdalena Dahlgren så här på facebook den 3 september och fick det delat 453 gånger:
”Tack kära expedit på Bergkvist skor som talade för mig och min dotter att de skor vi köpte för två veckor sen som sulan redan släppt på (rejäla svarta kängor) inte tålde att ’leka och sparka boll’ med utan var till för ’tjejer som vill va snygga och tuffa och gå på stan och bio’. När jag (givetvis!) ifrågasatte denna kvinna (som måste ha tidshoppat hit från 1950-talet) om inte BARN ska kunna leka i sina skor så 
fick jag det fantastiska svaret ’Tjejer har inte det behovet’. Vilken jävla avhyvling hon fick ska ni veta. Tack kära expedit som öppnade upp ögonen på min nioåriga dotter hur jävla dumt det är ställt. Världen har fått en ny purfärsk FEMINIST! Vi kokar bägge två.”
Vilket ovanligt missriktat uttryck ”Jag vill inte dö nyfiken” är.
Det är ju det du vill.
Ha nyfikenheten kvar.