Det är en glädje för en enkel provokatör att ha kloka läsare som tänker i två led.
Här fotograferar jag på rent jäkelskap en blå och en skär kaffekopp och tror att nu blir det liv. Detta blir kul. Beröm från patriarkerna i livet, kritik från de som ser på världen som jag. ”Sitter du så fast i könsrollsklichéerna att du håller dig med blå kopp?”.
Kloka läsare har jag. De tänker att ”nu försökte han lura oss igen men den lätte gick vi inte på, bilden är säkert arrangerad och hur vet vi förresten vem som sitter på rosa sidan?”.
En glädje är det.
*
Vi har flera färger på kopparna i vårt köksskåp här hemma, de flesta är gula men vi har aldrig dukat blått åt mig och rosa åt henne. Det kommer inte att ske.
När vi är särskilt kära får den som ska belönas finkoppen med blommor på. Då är det roligt.
# Patriarkat: system där makten i hushåll och samhälle finns hos de äldre männen.
# Könsrollsfärgernas historia: Manlig nyans blev kvinnlig.
# Ligger skulden hos första världskrigets blå uniformer?
Sicken tur att en ä snål & använder doteras namnköpp te mörakaffet!
En ska int slänge de söm går å brukes!
Mycket klokt. Släng aldrig nåt. Dä bra å ha.
Snygg duk, tänkte jag. Eller kanske snygg duk med fin matchande löpare på? Och så har någon med känsla för feeling ställt dig en blå kopp som passar in precis mellan den blålila nyansen i löparens ränder och den gröna färgen. Och den ljusröda drar lite åt gult och kompletterar därmed åt andra hållet. Elegant!
Nu vet jag vad jag vill bli när jag blir stor. En matchande löpare.
Ta med Folkbladet i så fall i högsta hugg! Jag glömde ju nämna att den där gula färgplattan i VF:s huvud fullkomnar färgtonkretsen på ett raffinerat sätt.
Det är skönt för en enkel provokatör att ha EN läsare som tänker i tre led 😉