Hon hade inte velat störa

I slutet av 1980-talet jobbade jag på SOS-centralen i Karlstad. En sak vi lärde oss snabbt var att när det ringde från centrala Karlstad på larmnumret 90 000 var det inte säkert att det krävdes blåljus. Men om det ringde från Likenäs, då var det bråttom.

Våra glesbygdsbor var vana att klara sig själva och inte larma i första taget.

Vi tog emot felanmälan av strömmen också på jourtid (på andra nummer). Det var samma sak där. Landsbygdens folk tog saken med viss ro. Utom de som hade hönserier. De ringde alltid och undrade om strömavbrottet skulle bli långvarigt så de var tvungna att köra igång sina reservkraftverk. Vi förstod varför.

Strömlös i tre dagar
En gång ringde en gammal tant långt bortifrån skogen. ”Hej, jag undrar hur det går med strömmen?”. Då hade hon varit utan el i tre dagar. Felet var känt av både oss och elleverantören sedan länge – och lagat. Det var bara det att hon bodde längst ut på linjen och där var det fortfarande fel.

Hon hade inte velat störa de första dagarna, fast det var mitt i vintern och tjugo grader kallt. ”Nej, jag har ju både ved och stearinljus”.

### Långläsning:
Boken om de fem härskarteknikerna och 50 motstrategierna

Boken om motstånd mot de fem

De är fem stycken. Alla handlar om makt. Det är den som står över dig i hierarkin som använder dem. Fem härskartekniker.

Nu har Rebecka Bohlin och Sara Berg skrivit en bok om de fem – och om rätta sättet att göra motstånd.

Disig lördagseftermiddag i Karlstad. Femtio personer bänkar sig i Gjuteriets café. En för varje motståndsstrategi som författarna räknar upp i boken från i höstas: Fem härskartekniker: femtio motståndsstrategier. Rebecka Bohlin som ska berätta om den är journalist (nyhetschef på den rödgröna dagstidningen Dagens ETC), författare och instruktör i feministiskt självförsvar. Hennes medförfattare Sara Berg, bördig från Torsby, är kursledare, författare och dramapedagog och även hon instruktör i feministiskt självförsvar.

– Ett avsnitt i vår förra bok handlar om härskarteknikerna, berättar Rebecka. Det var det folk var mest intresserade av. Vi insåg att det fanns ett behov av en hel bok på svenska om de fem härskarteknikerna.

Samtidigt besökte de Berit Ås, norskan som formulerat de fem teknikerna. Ett givande samtal, inte minst eftersom de tyckte om hennes bakgrund i både kvinno- och arbetarrörelsen.

Märkte hur kvinnorna tystnade
Berit Ås hade upprörts när hon upptäckte hur de engagerade och idérika kvinnor som kom in i politiken snart blev tysta. Det var bara männens förslag som gick igenom, bara karlarna man lyssnade på. Efter ett tag beslöt hon sig för att studera vilka tekniker männen använde sig av. Hur de kunde ta fram tidningen och börja läsa den när kvinnorna talade, gå på toaletten eller göra miner och gester.

När hon studerat färdigt kunde hon formulera de fem härskarteknikerna som hon sett så många män använda sig av medvetet eller omedvetet: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt påförande av skuld och skam.

– Efter det har det formulerats fler härskartekniker, berättar Rebecka Bohlin. Fördelen med de fem är att de är enkla att förstå och komma ihåg.

I Norge började kvinnorna snart använda sina fingrar under mötena, när någon av dem blev utsatt. Första härskartekniken, osynliggörande? En finger i luften. Andra härskartekniken, förlöjligande? Två fingrar i luften. Allt som ett stöd till kvinnan i talarstolen och ett motstånd mot den som försökte förlöjliga henne.

Lyssnar inte på henne
Rebecka Bohlin läser högt, det första exemplet ur boken:

”Ingrid står och packar upp penslar i färgbutiken när en kund ber om hjälp.
– Hej! Jag ska måla om köksluckorna, så jag skulle vilja titta på en färgkarta.
– Absolut!
Kunden hittar sin kulör och ber Ingrid bryta den för en oljebaserad färg.
Ingrid invänder:
– Vi har fortfarande oljebaserade burkar i lager, men de vattenbaserade produkterna är precis lika bra och betydligt mer miljövänliga. Det är nästan bara det som används numer. Du behöver bara tvätta med målartvätt, slipa lätt, stryka ett lager grundfärg och därefter måla två lager färg. Då får du ett jättefint resultat!
Kunden:
– Nej, men jag hade nog tänkt en oljebaserad färg.
Plötsligt hör Ingrid sin kollega Roberts röst bredvid sig:
– Du ska tvätta noga med målartvätt. Sen slipar du, grundar ett lager och sen stryker två gånger med färg. Den vattenbaserade färgen är vad proffsen använder i dag, det är den som gäller.
Kunden skiner upp:
– Nämen, åh va bra att få höra från en som kan sin sak! Ja, men då kör jag på det!
Ingrid backar lite. Robert upprepade precis det hon själv just sagt. Varför lyssnar kunden på honom men inte på henne?”

Mötet på Gjuteriet arrangeras av Karlstads Bokcafé i samarbete med Fredrika Bremerförbundet. De flesta i salen är kvinnor och många nickar igenkännande när de hör berättelsen om Ingrid som inte blev lyssnad på.

Gör den osynliggjorda synlig!
Den första strategin mot osynliggörande är att synliggöra, säger Rebecka. Gör den som blir osynliggjord synlig, oavsett om det gäller dig själv eller andra. Grip in i stunden. Konfrontera i efterhand. Öva. Ge respons. Nöj dig inte med din roll. Avbryt den som stjäl tiden. Strukturera möten. Möblera om. Kartlägg. Glöm inte att använda arbetsmiljölagen, föreskrifter, diskrimineringslagen och andra formella styrdokument om det behövs.

Glöm inte heller att det är härskartekniken som får dig att krympa. Ensam är inte stark. Slut upp bakom den som utsätts, var solidarisk.

Även i andra maktordningar
När Berit Ås formulerade sin teori handlade det om manliga härskartekniker. Rebecka Bohlin och Sara Berg går ett steg längre i sin bok. De kopplar härskartekniker även till andra maktordningar än könsmaktsordningen.

”Vi gör det eftersom strukturella förtryck (baserade på till exempel klass, rasism och homofobi) så ofta flätas samman i vardagen och därför nästan aldrig helt kan isoleras, snarare förstärker de olika förtrycken varandra. Det blir därför logiskt för oss, när vi analyserar härskartekniker, att även analysera hur de kan uttryckas mot vem som än befinner sig i underordnade funktioner.”

Motstånd i tre steg
I boken konstaterar författarna att motståndet mot härskartekniker är en process som ofta sker i tre steg:

”1) Identifiera. Se i vilka situationer härskartekniker förekommer. I detta ligger att söka kunskap om strukturer, statistiskt underlag – och inte minst att inventera den egna vardagen.

2) Formulera problemet. Lägg skulden där den hör hemma, hos utövaren av härskartekniker, vilken kan vara en individ, en organisationsstruktur eller djupgående traditioner av att trycka ner vissa …
Lyft känslan av skuld från dina egna axlar.

3) Kämpa för förändring. Inventera ditt handlingsutrymme, väl en eller flera strategier och organisera ett motstånd. Du kan använda alla till buds stående medel, allt ifrån ett enkelt verbalt ’Stopp, detta är inte okej!’ till att använda gällande rätt eller att genomföra mer spektakulära aktioner.

Störst chans att lyckas har du alltid tillsammans med andra. Använd existerande organisationer och bilda nya allianser. Var uthållig: pröva strategier, välja nya, testa andra, igen och igen …
Och ha i åtanke: Att förändra går sällan fort.”

Våga vara lite crazy
Mötet på Gjuteriet går vidare. Grundligt, metodiskt och medryckande går Rebecka Bohlin igenom de övriga härskarteknikerna, en efter en, och vilka möjliga motmedel som finns.

– Känn dina rättigheter.
– Försök jobba både kortsiktigt och långsiktigt.
– Dra er inte för en och annan crazy aktion, när det behövs!

När Berit Ås och hennes vänner ville protestera mot en ny offentlig skulptur i kommunen som föreställde en naken kvinna skaffade de en manlig skyltdocka som de målade med guldfärg och ställde upp. Lika naken han.

De hade satt hår på dockan också.
Samt en guldmålad snopp.

### Mer om de fem
härskarteknikerna

Berit Ås
Berit Ås populariserade teorin om härskartekniker. Hon grundade den på vad hon upplevt av manligt herravälde i norska kommunstyrelser och stortinget. 1971 genomförde hon och andra kvinnor en strykningskupp som skapade kvinnlig majoritet i kommunledningarna i Asker, Oslo och Trondheim. Här berättar hon om härskarteknikerna i en kort film.

De fem härskarteknikerna
Osynliggörande
Förlöjligande
Undanhållande av information
Dubbelbestraffning
Påförande av skuld och skam.

Tips på motståndsstrategier: 5 tips: så stoppar du härskarteknikerna (Rebecka Bohlin och Sara Berg på etc.se).

Läs mer
Rebecka Bohlins och Sara Bergs bok Fem härskartekniker: femtio motståndsstrategier är utgiven på Ordfronts förlag.

2013 gav de ut Bit inte ihop! Sätt gränser på jobbet. Även den fick mycket bra recensioner.

Webbplatser som berättar mer om böckerna och om de kurser och föreläsningar som Sara Berg och Rebecka Bohlin håller:
www.femharskartekniker.se
www.bitinteihop.se

### NÄSTA PROGRAM med Karlstads Bokcafé är tisdagen den 17 april, klockan 19.10 på Arenan i Karlstad. Elisabeth Åsbrink talar kring sin bok 1947. Där visar hon bland annat hur antisemitismen överlevt både Nazityskland och Förintelsen. Förköp på Turistbyrån, 054-54 02 470.

### Transparens: jag är nyvald styrelseledamot i bokcaféet. Tjohoo!

Sanningen om prislappen

Det är inte han på bilden som har skrivit dikten.

Säge va en vill om
di konservative. Men di satte pris
på sin historia.

Säge va en vill om
di nyliberale
Di satte pris på allting.

Viktor Root

Ordförklaringar:
Säge – säga. Di – de.

Hem | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Filar på mitt privata valprogram

De får ju.

Dagskrav

Förstatliga järnvägsunderhållet helt, ge det kraftigt ökade resurser och börja ta igen alla år av försummelser.
Låt staten ta ansvar för skolan.
Förstatliga sjukvården.
Minska barngrupperna i förskolan.
Kämpa för jämlikhet och jämställdhet.

Kräv att Google och Facebook börjar betala skatt på sina miljardinkomster i Sverige.
Kräv att de tar krafttag mot rasism, hets mot folkgrupp och personregistrering.

Låt olika religioner bygga sina torn där kommunerna finner det lämpligt. IKEA, McDonalds och Burger King får ju.
Fundera över vad det är för skillnad mellan ständig musik på våra köpcenters parkeringar under öppettid – och tre minuters mänsklig röst i veckan från en religiös byggnad.

Organisera kurser i Svenska För Föraktfulla, SFF, för personer som sätter etiketter som ”batikhäxor”, ”syltryggar” och ”godhetsknarkare” på sina medmänniskor.

Inget möte i Sveriges riksdag och dess utskott, nämnder och kommittéer får avslutas innan man skrattat tre gånger tillsammans.

Lokalt

Låt Åsmyren fortsätta att vara Forshagas gröna lunga och vandrarparadis vid älven. Säg nej till 150 bostäder där.

Regionalt

Låt Mumintrollen komma hit och bygga sin värld. Men inte på Skutberget, Vänerkustens pärla.

Globalt

– Democracy, anyone?

Gillar inte retroaktiva myndighetsbeslut

Jag tror miljözonerna behövs. Och jag kan åka buss där. Men så fasen jag litar på nån miljöklassning mer. Den lurade många och är inte hedersam för svenska staten.

Staten säger just nu att vissa bilar är miljöbilar – och vill samtidigt förbjuda att dessa miljöbilar körs. Av miljöskäl. DET är lurendrejeri.

Jag har jobbat i 17 år med kollektivtrafik och åkt kollektivt i drygt 60. Men jag bor i ett glesbygdslän. Då behövs bilen ibland. Det stör mig vansinnigt att staten för två år sedan stolt kallade vår nya bil en klassad miljöbil men nu lika stolt vill förbjuda oss att köra den. Det är ryckigheten jag är emot.

Jag är gammal miljöaktivist. Jag älskar frisk luft mer än privatbilism. Vad jag ogillar starkt är retroaktiva myndighetsbeslut.

Jag gillar inte att bli lurad. Min bil är fortfarande miljödefinierad men det var ljug. Inte tror jag att en bil är det bästa för miljön. Men jag trodde i min enfald att våra miljövårdande myndigheter ägde något lite kunskap och heder.

Jag kan som sagt åka buss, det gillar jag. Men ingen ska få mig att någonsin mer lita fullt ut på någon statlig miljöklassificering. Jag kan köra min bil så länge han lever. Men massor av hedervärda människor som bryr sig om miljön blev lurade på mycket pengar i och med den klassificeringen.

En stor tröst är att det gjorde vår bilstrategi som vi funderat på ett tag mycket enklare: ”Byt inte, du har inte råd. Kör miljöbilen så länge han lever.”

Jag äger ett par väl använda löparskor, ett par dito promenadskor, två fint slitna vandrarkängor och en pigg flerväxlad cykel. Alla (utom kängorna) har tagit mig både till Konsum och till och/eller från stan. Jag har ett Värmlandskort med värde på och ett SJ Prio-konto. Samt en miljöbil Euro 6. Jag kommer att klara mina förflyttningar i framtiden med. Men några statliga miljöklassificeringar kommer jag aldrig mer att lita på.

Den här tråden kan ge intryck av att jag tycker bilklassificering är viktigast i världen. Så är det inte. Kampen för mångfald, medmänsklighet, rättvisa och jämlikhet är betydligt viktigare. Tjohoo & tack för pratstunden, go’vänner!

Sammanfattning av mina kommentarer i en lång diskussionstråd på Facebook den 22 och 23 mars, när det blev definitivt att regeringen vill förbjuda miljöbilar i miljözoner. Lägger ut dem här för att jag vill ha dem sparade men länkar inte inlägget på Facebook. Nu ska jag ut och springa.

Vem skriver ordlistan från 10-talets slut?

Hittar ett gulnat tidningsklipp från strax innan webben slog igenom. En lysande ledare från tidningen Arbetet i Malmö den 5 september 1989, skriven av Lars Engqvist.

Men strunt i gamla papper, nu gäller det att tänka framåt. Framtiden har inte gulnat än. Alltså: hur lyder Ordlista vid 2010-talets slut?

Jag kan börja:

Inne

Filterbubbla
Syltrygg
Nimby
PK
Åsiktskorridor
Avvänna
Öråd
Batikhäxa
Godhetsknarkare
Blockera
Förändringsbenägen
Fuldans
Projekt
Normalisera
Dödstäda

Ute

Solidaritet
Torgmöte
Papperstidning
Styrelseuppdrag
Gemenskap
Votering
Socialism

Vilka ord är det som fattas?
Vad ska vi göra?

Sex år och tolv dagar

### ”I den offentliga debatten är Sverigedemokraterna relativt subtila. På nätet blir bilden en annan. Här ges hatet och skuldbeläggandet fritt spelrum. Sättet att organisera sig har varit likadant överallt och i alla tider – eliten tänjer på gränserna men håller sig inom dem medan anhängarskaran rättframt sprider propagandan. Plötsligt, en dag, har gränserna sprängts eller suddats ut. Plötsligt har humanismens fördämningar brustit.”

Moderat riksdagsman i debattartikel i Expressen 8 aug 2011.

### ”Låt dem strejka ihjäl sig.”

Samma moderate riksdagsman på Twitter 20 aug 2017.

Den gamle och humörfigurerna

Telefonören ringer. Han har haft internet länge, det vet jag ju. Utvändigt ser hans gamla torp borta på skogen ut som det 1800-talshus det är, men inuti, inuti!

Där, i ett låst rum bakom köket, har han surfat sedan html-tekniken slog igenom på allvar 1994, gnetat med Webcrawler, Altavista och Yahoo långt innan Google fanns, lärt sig använda Drupal och WordPress, börjat mejla, facebooka och retweeta. Hört gamla tiders modem sjunga och småningom efterträdas av en tyst vit burk med grön lampa.

I fjol hade 56 procent av de svenskar som är 76 år och äldre internet hemma. Sådana siffror skrattar han åt.

– Det fanns dom som inte hade tv 1963 också, säger Telefonören. I dag har dom det.
– Varför är du så hemlig med ditt surfande?
– Nja, du vet, en annan vill ju verka lite mer hembygdsgårdstypen. Där är det vadmal och släktforskning som gäller.
– Jamen släktforskarna bor ju på nätet nuförtiden? Särskilt sedan Riksarkivet släppte 100 miljoner digitala filer gratis.
– Det är inte därför jag ringer. Berätta inte vad jag heter på Facebook nu bara eller på min hemsida.
– Webbplats heter det.
– Vet jag väl men det är det ju ingen som säger.

Första skamliga reklamen
Telefonören har följt nätet sedan det var en liten långrev bara och knappt det. Då när det faktiskt hade varit fysiskt möjligt för honom att besöka alla sidor på webben. Då, i april 1994, när det blev ett himmelens liv, första gången någon fick för sig att använda det rena etiska internet till reklamspam i stor skala. Den gången brakade servrarna ihop och en liten advokatbyrå i Nordamerika blev utskämd.

Vad vill farbror, säger jag, för klockan går och jag har inte ätit frukost än.
– Vi hade fel, svarar han.
– Absolut. Det har du ofta. Fast på vilken punkt menar du i dag?
– Nu ska du inte vara nosig, unge man. Då får du inte följa med på tjäderspel.
– Till saken. Jag står med ett filpaket i näven.
– Vi trodde på nå’t som kallades netiquette, vi trodde det skulle gå att hålla sig till den. Vet du att jag hade en lång lista med så’na regler uppsatta på väggen bakom min datamaskin?

1. Tänk efter innan du gör inlägg
2. Undvik VERSALER, som kan uppfattas som att du skriker
3. Undvik personangrepp, var saklig, behåll lugnet och använd gärna humörfigurer
4. Dela upp långa texter
5. Skriv tydliga ämnesrubriker
6. Kontrollera först tidigare ställda frågor och svar, exempelvis i en FAQ
7. Skicka inte privata meddelanden till e-postlistor
8. Bifoga inte för tunga filer
9. Kolla att länkarna fungerar
10. Släng kedjebrev i pappersko…

– Tack tack, det räcker. Jag trodde också länge att det där skulle fungera. Vad sa du, sa du? Humörfigurer?

### Så gott som alla i Sverige hade tillgång till internet i sitt hem 2017. Det vanligaste sättet att använda internet dagligen var dock via mobiltelefonen.
### Användningen av Facebook fortsätter att öka. 74 procent av internetanvändarna använde någon gång Facebook och 53 procent gjorde det dagligen.
### 56 procent av de som var 76 år eller äldre använde internet.

Källa: rapporten Svenskarna och internet 2017.

Vad sa du, sa du? Ska vi inte ses?

En kväll hamnar vi på konsumstämma. Det är trivsamma tillställningar. De som är äldre än oss är på plats långt i förväg och sitter redan och smaskar när vi kommer traskande. Sedan väljer vi några kloka personer, kvinnor mest, till butiksråd och ombud till länsföreningen. Det är inget konstigt med det.

Sedan berättar hon som är chef för den mindre butiken på bortre sidan älven hur den har gått och han som är chef på den stora butiken på vår sida berättar hur den har gått. Efter dem rapporterar en kvinna från länsföreningen om läget i länet och eftersom det har varit ett omtumlande år får hon kritiska frågor. Även det hör till det normala.

Slutligen blir det underhållning och lottdragning, vi vinner inget, men när vi går ut ska vi alla få varsin kupong på en falukorvring.

Precis som det brukar vara.

Ärru rent rysk?
Så långt är inget konstigt. Att vi döpt om oss från Konsum till Coop kan jag leva med, att vår förening måste sanera sin ekonomi får vi också försöka stå ut med och att vi har så stor marknadsandel i Värmland jämfört med övriga landet är en glädje. I varje fall för oss.

Det är bara det där hon från stan sa. I år testar de att genomföra stämman digitalt på två ställen. Digital konsumstämma? Ärru rent rysk, människa?!!

Jag är en varm anhängare av konsumentkooperationen, om du inte har märkt det förut. Jag älskar min butik och dess personal, vi handlar i princip allt som går där, på hemmaplan. Men så fanken att den här bloggaren, googlaren, wikipettern, Facebooknörden, mejlfantomen och forne webbredaktören tror att det är bra för demokratin, vi-känslan och försäljningen i vår förening att hålla årsstämmorna – per skärm. Även om alla vi medlemmar kunde delta, rent tekniskt.

Det finns en poäng med att ses, hur bra vi än är på att facebooka, skajpa och facetajma. Vi är nämligen människor, inte ettor och nollor. Varenda medlem här i salen är en människa.

Gissa vad vi människor behöver.

Flytta skärpan till snögen

Träningen går vidare. Nu har jag börjat läsa bruksanvisningen för kameran. Objektivet känns långt som ett träningspass på Ullevi i dis – och det är bra.

Det gäller att se, först och främst gäller det att se. Stadgan kommer, skärpan kommer, snart har vi sytt oss en rispåse med. Men blicken, den börjar det med.

Jaså, döljer det sig en naturens egen fröfågel i behållaren av fågelfrö? Jaså fastnar det fruset vatten på kättingen ner i vattentunnan? Har vi treglasfönster, syns det? Kan ett fruset buskage i kanten av ängen bli som en hel tapet?

Blicken. Ljuset. Träna på.
Flytta skärpan från häcken till snögen.

Och vila.

### Mer om de fem härskarteknikerna