Kategori: Skrivande

Ja’ har ingen å skicke

Mitt förhållande till Sveriges poliser är gott. En gång i tiden var jag lokalredaktör och ringde dem tre gånger om dagen. ”Har det hänt nåt?” Några år senare satt jag på SOS-centralen och kopplade larmsamtal till dem. Ibland har jag mött dem på föräldramöten, i föreningsstyrelser och orienteringsskogen. Kloka, förträffliga medmänniskor.

Det var bara det där de så ofta tvingades svara, när vi hade larm i länet och fort behövde dem på plats. ”Ja’ har ingen å skicke”. Det var då jag förstod att vi behöver fler av dem. Den övertygelsen blir inte mindre när man ser anslaget på polisens dörr i Forshaga. Öppet helgfria tisdagar kl 10:00-12:00. Störningar i öppethållandet kan förekomma.

Störningar? Förr kom polisen på stört.

I SVT sitter Leif GW Persson och gör narr av dem ibland, det gör diverse andra författare med. Skulle journalister framställas som sådana regelmässiga idioter så skulle det bli ett himla liv.

Därför är det roligt att han finns. Scott Goodwin på Växjöpolisen. Finns du på Facebook så leta för allt i världen fram honom där. Klok, rolig och skrivkunnig som få, fast svenska inte är hans modersmål – använder han det sociala mediet bättre i jobbet än någon jag vet. Till och med Washington Post har citerat honom.

I Växjö kan Scott inte gå på gatan som en vanlig man, utan att ungdomarna flockas runt honom och ska ta kort.

Gillar!

 

Hon kanske surfar, hon …

– Det kanske är bättre om hon är med och har synpunkter på hur den nya webbplatsen ska se ut… sa den unge, duktige konsulten och pekade på min 28-åriga kollega.
– Inte mig emot, sa jag, men hur tänker du?
– Ja, hrrm, hon kanske surfar mer än du…

Han sa inte ”gamle man” men han tänkte det. Själv tänkte jag att jag har surfat sex timmar om dagen minst, sedan du gick i kortbyxor och kardborreskor, gôsse. Nej mer, de flesta dagar. Mycket mer många dagar.

Min kvinnliga kollega räddade situationen. Hon surfar väldigt lite, berättade hon.
– Men han gör’t… sa hon, pekade på mig och såg full i skratt ut, för hon visste ju.

Vet inte vad en konk är
En annan gång var det någon som skröt över mig för att jag var ovanlig för min ålder som fanns på facebook. Det var ju trevligt. Just då exploderade fb i åldersgruppen över 55 år.

Fast jag har ju mina fördomar om kidsen, i gengäld. Dom vet inte vad en konk är, en saxad rubrik eller gyllene snittet. Eller cozaar forte comp. Stackarna.

Eller också vet de mycket väl. De är luriga de där.

Spökröster och antiloper

Hur hittar folk hit, undrar du? Hur går det till när besökare från 24 länder hamnar på en webbplats från Grossbolstorp?

Jo tack, så här till exempel. Vart ska en människa annars vända sig, om hon vill ha svar om spökröster, mopeder av märket Fram King eller väskor av antilopskinn?

Du får fråga Slängen, säger vännerna på Google och hänvisar hit. Google tror att kopparkanjonen ligger strax väster om Grossbolstorp och att varenda människa springer barfota här på trakten.

 

 

 

 

 

Sökord som besökare använt för att hitta till bloggen, en helt vanlig dag. De flesta hittar hit via Facebook, men det är en annan sak.

”Var snälla och bekräfta”

Det är 2013 och nu för tiden får man sina brev rakt in i datorn. Härom dagen fick jag brevet som står här nedanför. Tyvärr var inte själva protokollet med. Jag svarade att om jag ska kunna bedöma det måste de skicka protokollet också, men det vill de inte, verkar det som.

Jag har inget efternamn i min privata e-postadress. Det har varit en källa till mycken glädje. Dels är adressen lätt att komma ihåg, dels sparar det mig tid och dels får jag en del mejl som egentligen någon annan skulle ha. Sådant är alltid intressant.

En karl skrev och berättade att han nu var utvilad efter semestern och full av arbetslust. ”Vad ska jag göra i dag?”. En skickade en städlista, som berättade att det var min tur att städa Rikets Sal. En advokat skickade en bouppteckning, stackarn. En fotbollscup i Umeå bjuder artigt in mig varje gång.

Såhär såg måndagsmejlet ut. X:en har jag satt dit. Det är årsmötestider i mitt land. Det finns en skrivglad karl till där ute som heter Sven-Ove. Nu har jag fått hans mejl med.

 

Hej!
Ser OK ut.
/Sten

From: Sven-Ove
Sent: Monday, February 25, 2013 8:44 PM
To: Peter XX; Göran XX
Cc: Carina XX; Ulrika XX; Sten XX
Subject: Årsmötesprotokoll

Hej
Undertecknad har försökt att vara behjälplig med att skriva årsmöteprotokollet utifrån mötessekreterarens anteckningar och jag har också bett mötesordföranden berätta om besluten som togs. Jag har också efter ett första utkast fått synpunkter från justerarna. Jag har försökt beakta både ordf och sekr uppfattningar och justerarnas synpunkter och kommit fram till att det är detta förslag som ordf och sekr kan ställa sig bakom. Så ytterligare synpunkter på det innhållsmässiga får framföras till dem. Rena redaktionella ändringar kan jag själv göra om ni har sådana.

Var snälla och bekräfta till mig om det är OK

Med vänlig hälsning
Sven-Ove XX

 

Jag har hittat på ett nytt svenskt ord

Man får väl anta att jag lärde mig svenska något lite i mammas mage och sedan från och med födseln en snöig januaridag för 62 år sedan. Minnesgoda personer har sagt mig att jag började prata på allvar i tvåochetthalvtårs-åldern.

Sedan har det hållit på.

Skriva lärde jag mig delvis själv med hjälpsamma personer i min närhet i kombination med pratbubblorna i serien Pigge & Gnidde. ”Va’ heter den bokstaven mamma?”. ”A”.

Och i går hittade jag på mitt första egna svenska ord i vuxen ålder. Korvent. Bildbevis finns på spraktidningen.se. Jag vill redan nu tacka den partistrateg inom Alliansen som kom på att de först skulle grilla korv, allianshöjdarna i Maramö, och sedan berätta för världen att de har tänkt sig att hålla ett konvent.

Tack, strateg.

 

 

 

 

 

 

 

Klipp från spraktidningen.se

 

Visst ja, nu är det rean också

Ledig från jobbet, hamnar i bokhandel, plockar en bokreakatalog.

Jonas Karlsson Spelreglerna, Ulf Linde Sammelsurium, Ulf Lundell Allt är i rörelse, Henning Mankell Minnet av en smutsig ängel, Åsa Moberg Kärleken i Julia Anderssons liv, Arto Paasilinna Skojarna i örtagården, Haruki Murakami IQ84 del 1 & 2, Jane Austen Emma, Albert Camus Främlingen, Fjodor Dostojevskij Brott och straff, Franz Kafka Processen, Jane Austen Stolthet och fördom, Thomas Mann Bergtagen, Mari Jungstedt Den sista akten, Martin Kellerman Rocky om kändisar, Martin Kellerman Rocky 20, Arne Anka Voodoo, Jan Berglin & Maria Berglin Berglin den trettonde, Jan Stenmark Allting igen, Barbro Alving Personligt, Staffan Bergsten Tomas Tranströmer, Walter Isaacson Steve Jobs – en biografi, Björn Kumm Fidel Castro, Niklas Rådström Stig, Elisabeth Åsbrink Och i Wienerwald står träden kvar, Hannes Råstam Fallet Thomas Quick: att skapa en seriemördare, Göran Greider Det måste finnas en väg ut ur det här samhället, Göran Greider Ingen kommer undan Olof Palme, Antonio Damasio Du och din hjärna, Elaine Bergqvist Snacka snyggt, Peter Olausson Nya ord med historia, Inger Dahlberg Landskapen i våra sinnen, Margareta Elg Landskapen i våra hjärtan, M Cowcher & T Barnabei Träna löpning, Barbro Lindgren & Eva Eriksson Trippel Max, Bertil Almqvist Barna Hedenhös i världsrymden och andra äventyr, Håkan Elmquist På jakt efter små djur i hus och trädgård, Tomas Tranströmer Dikter och prosa 1954-2004.

Ännu mera sudoku för alla – varje dag.

Vill ha.
Vill ha tid till.
Sedan kommer jag på att titlarna jag önskar bildar en berättelse och ett porträtt och då tänker jag på det i stället.

Han påminner mig om någon.