Dumheter – Sida 34 – SVENSSONS SLÄNG

Den så kallade andre vice talmannen

Det kom ett mejl.

”Ditt skrivande om Göran Persson var bra, mycket bra. Kan du också få ihop något vasst om SD Söder och hans idiotiska åsikter om andra människogrupper så stiger du än mer i författaraktning. Jag hörde hans röst på Internet – typisk skånsk. Skåne tillhörde Danmark fram till 1658. Alltså borde väl Söder vara dansk och lika mycket invandrare som samer m.fl. He-he!”

Tack! Du har förstås rätt om det där sista, käre mejlare. Varenda europé är invandrare, vilket håll vi kom ifrån hörs redan på den så kallade andre vice talmannens efternamn. Björn Söder härstammar från Afrika, precis som vi andra.

Den så kallade andre vice talmannen har stor framgång med sitt livs projekt. Att skämma ut två kontinenter, ett däggdjur och ett väderstreck.

Det söderska fyrtalet.

Vad allt handlar om

Eller hur.

Jaså du Göran, du gillar moderater?

Detta är inte Göran Perssons herrgård.
Här är egendomen knapp.

Göran Persson tycker att moderaterna har rört sig in mot mitten.

Själv då Göran? Vad har du personligen för politisk kompass? Att det kom socialdemokratiska kommunalråd gråtande ut från möten med dig är ingen hemlighet. Inte att du hade för vana att peta folk i magen. Det fanns en orsak till öknamnet HSB. Han Som Bestämmer.

Numera bestämmer inte du, förstår du Göran. Vi har inte velat säga något till dig, men så är det. Till och med dina kor bestämmer sin dygnsrytm själva. Alla som bygger herrgårdar för många miljoner är inte småfolk, ska du veta. Det finns fullt med människor som inte tycker det.

Jaså du Göran, du gillar moderater? Högavlönat folk i Stockholmstrakten brukar gilla sådana. Vi har inte velat säga något till dig, men det finns en annan bild också. Sverige är fullt av folk som kan berätta vilka medmänniskor den moderata politiken i praktiken gett sig på. De utförsäkrade som inte får sin sjukersättning längre. De långtidsarbetslösa som inte får sin a-kassa längre. De pensionerade som tvingas betala högre skatt än oss med lön.

Kulturen ska vi bara inte prata på.

Jaså du tycker moderaterna rört sig in mot mitten. Tack, då vet vi.
Då vill vi aldrig dit.

Parallella paradis

Hur ska papperstidningen kunna överleva? Lätt blir det inte, affärsidén att låta oss läsare välja mellan att få dagens nyhet gratis på skärmen i dag eller mot betalning i brevlådan i morgon var inte så smart. Fast den efterklokheten räddar inte demokratin, folkupplysningen och det gemensamma samtalet.

Jag har ingen snabb lösning. Samhället är redan kraftigt uppdelat, klyftorna skär djupt genom Sverige.

Den ekonomiska klyftan. Har pengarna någonsin varit mer ojämnt fördelade? Utbildningsklyftan. Åk till vilken bruksort som helst, tjejerna far till stan och pluggar, killarna stannar hemma och kör bil med bra högtalare i. De utbildades barn läser vidare, de andra inte.
Den politiska klyftan. Solidaritet mot egoism. Gästfrihet mot främlingsrädsla. Utjämning mot koncentration. Land mot stad. Folkflertal mot elit.

Härom veckan var jag på seminarium. Vi svenskar lever i parallella paradis, var det en av talarna som sa, apropå hur vi konsumerar massmedier år 2014. En klok formulering. Klok och förfärande. Nyhetssökarna tar fler och fler kanaler till hjälp för att hänga med i politik och samhälle. Nyhetsundvikarna tar fler och fler kanaler till hjälp för att hitta sin dagliga fördumning.

Båda lika lyckliga.
Under tiden spricker landet vi bor i.

Romen vinner

Det är inte personen på bilden som har skrivit kommentarerna.
(Detalj av Herman Reijers skulptur Elis i Taserud).

Springer i frostig morgon, kylan gör asfalten hal men skogsstigen frasig. I början är min själ likadan, ältar ett par facebookkommentarer från kvällen innan. En främmande karl som stövlade in i en av mina trådar och …

De första kilometrarna fantiserar jag om hur jag kollar upp vem han är, det är inte så svårt år 2014, och sedan hittar på en lång berättelse om honom. Hur de är dåliga på golf och småföretagande på hans ort men bra på girighet. Tråden handlade om tiggare, du kanske kan tänka dig vad hans avvikande röst ropade bland mina generösa vänner?

Jo, jag vet, det är bara små människor som generaliserar om orter. Har du aldrig tänkt en dum tanke du?

Svingar i trasig kavaj
I min påhittade berättelse letar jag reda på en stackars människa som det gått dåligt för. En gång var tiggaren rumänsk mästare i golf men sedan fick han gå från allt. Nu hittar jag honom sittande på trottoaren utanför en butik i Karlstad, låter bli att raka och klä upp honom men ger stackarn ett par träningspass på golfbanan i Dömle. Snart sitter svingen som den ska. Då far vi till den girige karln från min facebooktråd och låter rumänen utmana honom på golf. Fortfarande hungrig och klädd i samma slitna kavaj.

Romen vinner.

Efter tredje kilometern är min själ ikapp igen. Mannen som skrev att han inte är intresserad av mina åsikter får vara. Jag är visserligen intresserad av hans åsikter, framför allt skulle jag gärna vilja veta hur det går till när han skaffar sig dem. Är det hans tillvaro som småföretagare som bestämmer det? Är det så enkelt? Styr hans samhälleliga vara hans medvetande?

Kanske.

Mördar alla småaktigheter
Två domherrar flyger förbi, frosten gör dem ännu vackrare. Nu kommer jag till första mördarbacken på min nya runda. Elljusbacken. Den orkar ingen människa springa uppför och samtidigt tänka på småaktigheter.

Lycka till med golfsvingen och firmorna du, gôbbe! Här ser du en som flyger lågt.

En landstingsrådspost till biet, skriet, geniet, kansliet, kraniet, mediet, podiet, stadiet, staffliet, studiet, Turkiet, frampartiet, bakpartiet…

– Hur många landstingsråd har ni i Värmland?
– Ett till så får vi ännu ett dåligt fotbollslag. Råd, dä’ har vi.

Karlstad missade 100 000-klubben men fick Klöver 10 i stället. 3 + 6 + SD.

– Klöver? Tjänar era landstingsråd så mycke’?
– Fel. Tioklövern ska det va’. Eller ja, ett nytt gäng undersköterskor får de ju skicka hem nu, om klövern som skattebetalarna skickat in ska räcka till en landstingsrådspost åt alla i ”rådsrepubliken” Värmland.

Ett enda stort käkparti
Goda råd är dyra. Dåliga landstingsråd är ännu dyrare. Jag har länge tyckt att vi behöver fler politiker, inte färre, men måste alla sitta på översta pinnen med rådslön? Har politiken blivit ett enda stort ”käk-parti”? Är ideologierna nedlagda och ersatta av en arbetsmarknadsåtgärd? Måste Karlstad döpas om till Rådtorp?

En landstingsrådspost till frampartiet, en till bakpartiet, en till ett parti snökäppar jag hittade på Granngården, en till mittpartiet, en till biet, skriet, geniet, kansliet, kraniet, mediet, podiet, stadiet, staffliet, studiet, Turkiet, akvariet, Algeriet, bageriet, barbariet batteriet, broderiet, bryggeriet, bränneriet, decenniet, draperiet, etuiet, extremistpartiet, falsariet, folkpartiet, frosseriet, fylleriet, fögderiet, förstadiet, galleriet, gjuteriet, gymnasiet, haveriet, hyckleriet, högstadiet, idéstadiet, imperiet, kollegiet, kompaniet, konsortiet, kriteriet, kåseriet, lotteriet, lågstadiet, Manchuriet, mejeriet, Mongoliet, mysteriet, myteriet, måleriet, plutoniet, raseriet, rederiet, renseriet, rökeriet, sceneriet, skafferiet, skogspartiet, slakteriet, slaveriet, sliperiet, slöseriet, snatteriet, snickeriet, solariet, spinneriet, stipendiet, svineriet, symposiet, säteriet, sätteriet, trolleriet, tryckeriet, tvätteriet, tyranniet, åkeriet och överdriveriet, just det, överdriveriet.

Vi glömde väl inte slöseriet?

Hörde jag ett förslag om landstingsrådspost även till angiveriet artilleriet  bedrägeriet centerpartiet evangeliet fotografiet fyrverkeriet förräderiet glasmästeriet gästgiveriet högerpartiet infanteriet kalendariet kavalleriet klimakteriet konditoriet konstgalleriet
krematoriet lantmäteriet maskineriet mellanstadiet miljöpartiet ministeriet moratoriet
mångsyssleriet nazistpartiet orangeriet partikansliet privilegiet provisoriet rattfylleriet
samlingspartiet seminariet snörmakeriet spioneriet stenhuggeriet territoriet auditoriet laboratoriet observatoriet penninglotteriet persongalleriet raffinaderiet regeringskansliet regeringspartiet självbedrägeriet skådespeleriet ungdomsfylleriet stenpartiet stönpartiet och
vahetterä hemlighetsmakeriet?

Vi får inte glömma slöseriet.

Du har inte funderat på att tänka lite själv?

Det finns folk som tror att det går att tjäna ihop till dyra bilar genom att komma hit och tigga. Min uppmaning till var och en som sprider den myten vidare från 30-talets nazister är:

– Sätt dig utanför Konsum i Forshaga åtta timmar en tisdag i november, får du se hur många mercor du får ihop.

Det finns folk som sprider myten om hur mycket bidrag våra asylsökande får. Bättre betalt än oss som jobbar, skriver de på facebook. Mitt förslag är:

– Läs det här. 71 kronor dagen, är det bättre än din lön?

Du blir inte rik på att åka till det kalla Sverige och sätta dig i ett gathörn eller i ett av Bert Karlssons råttbon.

Vad ska pappa skylla på?
Myten om bonsai-katten i glasburken var inte heller sann. Gudrun Schyman vill inte förbjuda skägg. Anders Borgs hästsvans har inte gått för 2,3 miljoner dollar på kinesisk auktion. Vittnen i ”våldshissen” förstod direkt att ”misshandeln” var fejk.

Inte ens jultomten finns. Dessutom blir det svårare och svårare för din pappa varje år, om aftonen den 24 december när han ska ut och ta på sig tomteskägget. Vad ska han skylla på? ”Köpa en kvällstidning”?

Kvällstidning? År 2014? När varenda unge läser kvällstidningen i iPaden?

De som går ur kyrkan i Kil
Till sist några ord om de okristliga som nu går ur Svenska kyrkan för att kyrkan i Kil lever upp till kärleksbudskapet och hjälper några stackars romska medmänniskor som behöver det:

– Ta initiativet, kyrkoherden. Gör’t. Vänta inte på att de okristliga själva ska be att få gå ur. Jag vet vad de är för några. De är organiserade. En kompis till mig har sett hur flera av dem som nu vill gå ur kyrkan kommer åkande i fina Mercedesbilar varje morgon. Dyra mobiler har di också.

– Uteslut dom! Vänta inte.

Själv då?

En hälsning till dig som använder uttrycket ”självutnämnda tyckare” mot alla som inte tycker så som du själv har bestämt att alla ska tycka:

– Vem har utnämnt dig?

Hur jag hittar en gata som inte finns

Jag hade tänkt hålla tyst om mitt gatuplockande ett tag. Detta att min löpträning blivit ännu roligare sedan jag hittat på att börja springa gata efter gata i tätort efter tätort i sydvästra Svealand. Folk tröttnar på att läsa om sådant.

Det var innan milrundan i en av våra centralare delar häromdagen. Jag har inte kunnat smälta den än.

Rundan började bra. Det var fortfarande någorlunda ljust och kom lite regn, men det är inte så farligt bara jag drar ner skärmen på kepsen över glasögonen. Jag for till lämplig parkeringsplats, parkerade bilen, startade gps-klockan och löpte iväg. Glad och livad med plastad karta i näven. Få se nu, om jag tar den där gatan först och så får jag vända där uppe och sedan tillbaka och till vänster och…

Allt gick fortfarande som det skulle. Några gubbar höll på och tuggade flis av en del sly som de röjde bort, i kanten av en bollplan. En och annan hund gick förbi med sin människa.

Tittade underligt
De tittade underligt förstås. Särskilt när jag kom förbi för andra gången, det var ju nödvändigt för att kunna plocka hela förgreningen på just den gatan. Folk brukar titta, det är de där återvändsgränderna som är värst. Men – en äkta gatuplockare får inte ge tappt. Ge aldrig tappt, det är vårt motto.

Som orienterare älskar jag kartor men inte publik. Nu började glasögonen bli blöta också. Snart for jag fram och tillbaka i båda ändarna på X-gatan. Vi kan kalla den så. Gatan väster om den var inga problem, inte gatan öster om den heller, båda med sina förgreningar.

Men var fanns X Street?

Finns den inte?
Jag springer den långa matargatan en gång till och räknar tvärgator. Jag springer gång- och cykelvägen en gång till och räknar tvärgator. Till slut är jag säker. Den finns inte. Jag har hittat en gata som inte finns.

På kartan jag fick på turistbyrån är den prydligt inritad med namn och allt. I verkligheten är den … bara en blyg gräs- och barrstig mellan tallarna som jag till slut upptäcker. Någon gatuskylt har den givetvis inte, än mindre några hus. Hit vetter bara baksidor. En muttrig hund kommer fram och nosar på mig, han är inte van att det kommer folk på hans stig. Här skulle behövas montainbike för att färdas med fordon på den 21 centimeter breda ”tätortsgatan”.

Jag blir så full i skratt. ”Om karta och verklighet inte stämmer överens gäller kartan”, var det inte så det hette i lumpen?

Beredd berätta för kommunen
Därför kommer nu ett meddelande till min kära kommun, apropå tätortskartan ni gav mig. Jag har alltså upptäckt en gata som inte finns. För ett rundligt konsultarvode är jag beredd att i detalj visa er var den inte finns. Jag hade tänkt mig kaffe med kaka och påtår på Café Schackrutan på Storgatan. Påtåren är förhandlingsbar. Sedan kan vi åka dit och titta, ni orienterar, jag är publik.

Sanning? Ja, det är sant vartenda ord.
Redan namnet på kartgatan är småkul i sammanhanget.

Gatuplock hösten 2014:
Delrapport 1. Delrapport 2. Delrapport 3. Delrapport 4.

När Telefonören skulle sluta synda

Telefonören ringer. Jaså du ska synda ser jag, säger han. Du står till förfogande.
– Det var ett skämt, svarar jag.
– Jag förstår hur du tänker, fortsätter han. Själv tänkte jag tvärt om ett tag, men det sprack.
– Hur då?
– Vad jag än kom på för ful ovana som jag borde sluta med så sa mitt samvete tydligt: ”det är synd”. Jag fick låta bli.

När han hör att jag inte fattar ordleken muttrar han en stund och rotar med någonting hemma i köket.
– Du har ingen humor Svensson, säger han. Inte begrep du dig på Anna Kinberg Batras ironi heller.
– Ironi?!
– Det fattar du väl att det var ironi. När hon sa att stockholmare är smartare än lantisar.

Då blir jag ilsk. Jag såg och hörde sannerligen ingen ironi 1998, när Batra gjorde sitt uttalande. Den hörs fortfarande inte på repriserna. Ironi? Pfff…
– Men det kvittar, fortsätter jag, medan Telefonören steker sin falukorv. Folkförakt är folkförakt, även om du gömmer den bakom dålig ironi.

Där fick du till det, mumlar han. Fast nån humor har du inte. Det är synd.

Klick.