Etikett: Dumheter

Snus och överstatligt strunt

Hur var det romarna sa? Bröd och skådespel. Rätt ofta tycker jag det är exakt vad Europeiska Unionen och dess vänner sysslar med. Först fick de svenska folket att sälja sitt självbestämmande för att få billigare öl. Allt medan nykterhetsrörelsen teg. Nu försöker de få det till en stor svensk seger att vi (kanske) får bestämma själva vilket smak vi vill ha på snuset. Kanske.

Strunt är strunt och snus är snus.

När ska vi ta tillbaka resten av vår demokratiska självbestämmanderätt? Sverige gör sig bäst med en egen röst, både inne i landet och utåt, i utrikespolitiken. Tänk vilken tyst liten putte Olof Palme skulle ha varit om vi varit med i EU den gången.

– Dessa diktaturens kreat… nej visst nej, det får jag inte säga för unionen.
– Dessa satans mördar… nej visst nej, unionen.
– Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn´, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972.

Nej visst nej.

Mäjl hele ti’a

Jag skulle aldrig ha startat den här bloggen. Det kommer mäjl hela ti’a. Ständigt denne efterhängsheta… Klick på skärmdumpen så förstår du hur jag har’t. Hele dagera.

”Hur gör du i dag”? Jo tack, som jag brukar. Frukost på môran å kvällsmat ôm aftan.

 

Varför skriver jag inte ett argt inlägg om det?

Gräsmattan växer och junikvällarna är ljuvliga.

Varför skriver jag inte ett argt inlägg om amerikanarnas tjuvläsning av våra mejl och sökningar på nätet? Som om mina googlesökningar vore så spännande att norra Amerika behövde lägga pussel med dom. Snälla hemliga agenter, då vet ni ingenting om hur man söker och hur bokstävlar fungerar. Själv skulle jag en gång öppna nykterhetsorganisationernas nyhetstjänst Drugnews. Men det gick inte med den
datorn, för där var alla sajter som hade ordet ”drug” i sig spärrade i nätverket. Trots att den här var till för att bekämpa drogerna. Drog som drog, tänkte spärren och sa stopp.

Den händelsen påminner något om polisen i Lars Hillersbergs skämtteckning som slog en ung man med batongen. ”Men snälla konstapeln, jag är antikommunist!” skrek karln. ”Jag ger väl fan i vad sorts kommunist du är. Jag ska slå ihjäl dig din jävel!” svarade konstapeln.

Gräset växer, lövsångaren nästan tappar andan av livslust.

Varför skriver jag inte ett pedagogiskt inlägg om undersökningen som visar att invandrarna går med plus för det svenska samhället? Det kom en OECD-rapport som visar det.

Eller ett inlägg som tar tillbaka det ord som ironiska främlingshatare börjat ge våra invandrare. ”Pensionsräddare”. Det ordet är vårt, ni främlingsfientliga, mest därför att det är sant. Vi kommer att behöva våra invandrare i arbete om ni ska få någon pension en dag. Sverige är stort nog att ge plats åt de som behöver oss och som vi själva behöver. Äter ni aldrig pizza, kinamat och kebab ni? Tror ni att kåldolmen är ursvensk? Tror ni alla ord ni använder är ursvenska? Har ni aldrig hört talas om inlandsisen? Var ni här före den ni, med era järnrör?

Gräset växer, skatorna i körsbärsträdet har fått fyra ungar.

 

 

 

 

 

Sluta fjäska

När jag sökte till journalisthögskolan var det inträdesprov. I andra omgången blev jag intervjuad av en journalist och en psykolog. ”Det är för mycket skriverier om (sångerskan) Anita Lindbloms och (boxaren) Bosse Högbergs affärer” deklarerade jag självsäkert.

Men kom in.

Vad skulle unge Svensson ha sagt i dag, med allt kungafjäsk, inte bara i kvällstidningarna? Tror jag vet vad han skulle ha sagt. Han tycker lika i dag.

Skriv om folks vardag och fest. Folkets. Skratta underifrån åt överheten. Sluta krypa.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den som inte vill veta hur långt svensk journalistik kommit i juni 2013 bör inte klicka på den nedre bilden.

 

Korta shorts och låga löner

Medan statsminister far till Lund för att titta på flickor i korta shorts har regeringens politik ökad löneskillnaderna, skriver Kvinnolobbyn. Den genomsnittliga inkomsten av lön och företagarinkomst var 235 500 kronor för kvinnor år 2010 och 322 000 kronor för män.

Läs gärna siffrorna en gång till. Halva svenska folket, 86 500 mindre i inkomst. 7 208 kronor i månaden.

Mindre.

Får man tycka att statsministern är mänsklig när han kollar på damer? Får man dessutom tycka att den politik han – och hans vänner de små näringsliven – för är desto mer omänsklig och korkad? När de är så gylffixerade så fort det kommer till jobben, lönerna och makten.

 

Jag struntar i vad man får tycka. Jag tycker bådadera. Knäpp gylfen och tänk med skallen, makthavare. Gärna korta shorts, men först en jämlik lön.

 

Den enes frihet…

Frihet är ett vackert ord. Men det behöver vänner, annars blir det fel. Absolut frihet för den ene blir ofrihet för den andre.

Då blir det som någon skrev på Twitter för ett tag sedan:

Vi får en allt mer ojämlik skola. Hela detta marknadsexperiment bygger på att några ska välja fel.

Då kom nyheten
Medan jag skrev texten kom nyheten som bara bekräftar ett annat av experimentets problem:

Danska ägarna säljer John Bauergymnasiet
JB-koncernen avvecklar friskolor
JB-gymnasiet lägger ner
Bekräftat: JB-koncernen lägger ner i hela landet
Det här ändrar skoldebatten

Alldeles för många har valt alldeles väldigt fel.

Den kastade stenen är en klassfråga

Läser det ständigt lika läsvärda nyhetsmagasinet Fokus och funderar över upploppen i Husby och andra förorter. Det är aldrig rätt att bränna privatpersoners bilar, individuell terror är aldrig en riktig politik. Jag har sannerligen varit rebell i mitt liv och är det i viss mening fortfarande, men brandbomber mot daghem och restauranger har aldrig någon vettig människa trott på.

Det är medmänniskor du kastar din sten emot. Din sten och din brand löser aldrig någonting. En skadad polis, en brandman vars ansikte du missar med några centimeter, är inget att vara stolt över.

Varför blir det upplopp?
När det är sagt är det dags att fundera över orsakerna. Varför blir det upplopp i svenska förorter, nu som flera gånger förr?

För mig är de upploppen först och främst en klassfråga, inte en fråga om att de som kastar har en annan hudfärg (om de nu har det) än majoriteten, inte en fråga om att de har andra förnamn än flertalet (om de nu har det). Jag tror det handlar om en underklass i det svenska samhället. Unga män utan hopp. Ilska, desperation och hopplöshet är ingen bra kombination.

För mig är de trots allt även en fråga om svensk segregationspolitik, driven av den nuvarande regeringen och möjligen också av den förra.

För mig är de en fråga om medvetet ökade klyftor i Sverige. Klyftor som blir värre och värre, bland annat därför att vår regering vill det. Jobbskatteavdragen studsar tillbaka som kastade stenar ur de hopplösas händer.

Receptet?
I artikeln Recept för ett upplopp i Fokus svarar Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi:

”- Man måste långsiktigt och tålmodigt arbeta för att förbättra människors levnadssituation i dessa områden. Det är många som inte går färdigt skolan eller går arbetslösa. Upploppen sker inte i områden där människor har det bättre ställt.”

Precis så enkel och så svår är lösningen.
Byt regering. Bryt segregationspolitiken. Bekämpa de ökande klyftorna, bryt hopplösheten.

Sluta tro på terror.

*

Finns du på facebook? Läs gärna de här intressanta inläggen där:
– Brandmannen Mattias Lassén skriver i onsdags till de som kastar sten på hans brandbil när han försöker hjälpa.
– Gabriel Gherman skriver i torsdags: ”Till dig som kastar sten för att ingen gett dig jobb”.