Lärdomar – Sida 49 – SVENSSONS SLÄNG

På gränsen till det privata

Det här är en blogg om att skriva, springa, leva… ja, du ser beskrivningen upptill. Du hittar inga bilder från mitt privataste liv här, personlig vill jag vara men det finns en gräns.

Ett av de vanligare orden i mina facebookkommentarer är ”Trivs”. Det är sant varenda gång, jag brukar vara glad. Den kära vännen och jag har bestämt att vi ska skratta tillsammans minst tre gånger om dagen. Än har det aldrig varit några problem. Det går att skratta, även de tyngsta av dagar.

Ytlig är jag inte. Bekymren lever och svärtan finns, tro inget annat. Ibland tycker jag att vi har fått mer än vi förtjänar av ledsamheter. Vi försöker bara inte låta dem styra. Dessutom är de flesta bekymmer för privata för att höra hemma här.

Det går en gräns.

Sanningen om datorfläkten

Måste en talesman för snuten
sätta tejp för tyckartruten?
Räkna till hundra när han blir arg
på tiggare, miljöparti och varg

Ute tystnar varje vind
Datorn fläktar om Tommy Lindh

Kollegan i Växjö blev idol,
nätet blev sättet att nå ett mål
I Värmland blåser en annan vind

Datorn fläktar om Tommy Lindh

Viktor Root

Värmlandspolisens talesman Tommy Lindh har hamnat i blåsväder privat, sedan han skrivit på facebook om miljöpartiets syn i vargfrågan och tidigare uppmanat folk att inte ge pengar till tiggare.

I Växjö har polisen haft stora framgångar med att använda Facebook som ett hjälpmedel i tjänsten. Scott Goodwin, deras speciella facebookpolis, har blivit en kändis på stadens gator. Växjöpolisens sida på Facebook har över 64 000 gillare.

Facebooklänk: Polisen i Växjö/Alvesta

Löparlärdom nr 123-125

Några nya lärdomar och länk till alla de tidigare.
Använd det du tror fungerar för dig.

Löparlärdom nr 123: Motionslöpning är en glädje, ett lyckligt måste. För många av oss är det så. Fast detta döljer vi så gott det går. När två löpare möts pratar vi inte om hur skönt det är att springa, hur gôtt det senaste passet var och hur bra tränade vi är just nu.

Vi talar om våra problem.
Det finns elva sorter.

Löparlärdom nr 124: Har du löst dina var-, när-, hur-, vem- och varför-problem som löpare?

Bra. Då vet du det. Då finns det något nytt du kan drabbas av.
Vadproblem.

Löparlärdom nr 125: Luktar dina löparskor förfärligt när du kommer hem från skogsrundan? Det finns en lösning.

Jag skrev en krönika i löpartidningen Springtime en gång på 1980-talet om problemet. Mina skor luktade kattpink utan att någon katt ens varit i närheten av dem. En hel vinter fick jag ha dem i garaget och springa i blöta skor varje gång. Skulle de med på resa fick jag ha dem i tredubbla konsumkassar.

Kan det vara limmet? skrev jag. Läcker det gas ur gassulan? Detta var innan e-posten fanns men många läsare hörde av sig. De hade samma problem. De hade sprungit på blöta skogsstigar och nu gick inte skorna att ha i möblerade rum.

Stanken var förfärlig.

Hittar 17 metoder
I dag finns både e-post och sökmotorer. När jag googlar på löparskor som luktar illa hittar jag snabbt 17 olika förslag, om jag räknar rätt. Stoppa skorna i frysen. Lägg i doftgranar. Tvätta dem i tvättmaskinen. Byt skor ofta. Köp särskilda sulor som tar bort odören. Lägg i bikarbonat över natten. Spraya t-röd med blomspruta. Använd dubbla par skor och kör dem i skotork efter varje pass. Sätt i skoblock som avger UV-ljus. Kör dem i mikron. Duscha dem med yocoair. Ställ ett shotglas med vitvinsvinäger i varje sko. Lägg i sneakerballs (små söta bollar i plast, gröna Radioactive luktar som gröna äpplen eller nystädat, gula Happy Feat ser ut som smileys och luktar nytvättat, pastellfärgade ICE luktar mint.). Häll i kaffebönor eller kaffepulver över natten.

Den här instruktionen är mer detaljerad:

1. Ta ur sulor och tvätta dem, 2. Torka skorna med en hårtork, 3. Ställ skorna med tån nedåt mot väggen och ställ i ett shotglas med ÄTTIKA i varje sko, 4. Stå en eller 2 dar, 5. Ta ur ättikan och lufta skorna 6. Blås ur dom med hårtorken tills den sista ättiksdoften försvinner, 7. KLART.

Styrkebloggen har gjort ordentlig research, både om orsak och botemedel. Här behöver du ättika (säljs i mataffären i en 24-procentig lösning, 12 procent går också bra), hink eller valfritt kärl som rymmer dina skor och varmt vatten.

Den enkla lösningen
Jag har inte provat alla metoderna men frysen tar inte död på bakterier om du tror det. Tvättar älskade och dyra löparskor i tvättmaskin gör jag inte gärna och det hjälper ändå dåligt. Spraya t-röd låter också vårdslöst mot två sådana kära vänner.

Några av de andra sätten tror jag mera på men har inte provat. Det behövs inte. Inte sedan en klok person berättade om tepåsarna. Jag lägger en tepåse i varje sko direkt efter rundan. Det fungerar. Nu får jag ha mina blöta skogsluffarskor i badrummet igen under bestående äktenskap.

Prova. Då blir det dessutom spännande att sticka ut på en runda. Har du kommit ihåg att plocka ur tepåsarna den här gången?

Ibland glömmer jag det. Släng er i väggen, barfotalöpare. En annan springer på importerade växtdelar från Fjärran Östern.

Löparlärdom nr 1-25
Löparlärdom nr 26-49
Löparlärdom nr 50-89
Löparlärdom nr 90-116
Löparlärdom nr 117
Löparlärdom nr 118-122

Så många ord har svenskan för att kryna

Jag kan inte låta bli. Varje vinter drar jag igång min enkla undersökning av vad folk kallar det, när de gnider snö i ansiktet på en annan människa. Mula, kröna, tryna. Orden är många och det som fascinerar mig mest är att det kan skilja från stadsdel till stadsdel och by till by. Här i Värmland vet jag folk som säger kryne, kröne, mölje, bryne och några till varianter.

År 2006 undersökte radioprogrammet Språket saken i större skala. Du kan inte ana hur många olika ord lyssnarna skickade in. Klicka på länken så får du svaret.

Varför det finns så många ord för denna kryning? För att i det här fallet lever språket bara som talspråk, säger professor Lars-Gunnar Andersson. Bara som talspråk, bara i en viss miljö och utan normering.

Så bevisade de snömöljande svenskarna än en gång min uppfattning. Att dialekterna lever.

Länk: Läs vad folk säger på olika håll i landet och lyssna på programmet Språket från den 10 januari 2006

Fotnot: ordet mula kommer från romani och betyder dö, döda. En ironisk hälsning från språkhistorien, denna vinter i mitt Sverige. Vi fick deras ord. Tjej, lattjo, macka, jycke, mucka, puffra, tji och kis, svenskan har massor av sådana ord som vi fått från romerna. Kallar du hundralappen släng är det också romani.

Släng? Hmm, känns inte det bekant?

Skrivarlärdom nr 69-82

Då kommer idéerna.

Ännu några erfarenheter. En del har jag tänkt ut själv, en del har kloka kursdeltagare och läsare fått mig att inse genom åren och någon har jag inspirerats till av andra skrivare men formulerat om på mitt vis.

Skrivarlärdom nr 69
Gör din läsare klok, hon vill det. Ställ en fråga och svara inte, det får hon göra själv. Låt bli att fråga men låt henne ändå räkna ut. Eller honom.

Skriver du att brasa och munter hör ihop och orden är trillingar? Berätta inte vilken den tredje trillingen är. Läsaren vill räkna ut.

Skrivarlärdom nr 70
Läs din text högt för dig själv.

Skrivarlärdom nr 71
Läs din text högt för någon annan intresserad.

Skrivarlärdom nr 72
Läs din text högt för någon ointresserad. Du hör ändå bristerna, särskild då hör du dem.

Skrivarlärdom nr 73
Alla texter är inte högläsningstexter men det spelar ingen roll. Du kommer att rätta småfel redan när du läser och annat kommer du att höra och rätta efteråt.

Skrivarlärdom nr 74
Ibland kommer texten att sitta perfekt redan från början, då blir det roligt.

Skrivarlärdom nr 75
”Det ordet finns inte” finns inte. Du använde det själv nyss.

Skrivarlärdom nr 76
Ska du skriva bandy, använd blyertspenna.

Skrivarlärdom nr 77
Ska du intervjua folk, säg inte ”Säger du det?”. Det gjorde jag i Vaggeryd. Då tog de tillbaka allt de hade sagt.

Skrivarlärdom nr 78
Har du fått skrivkramp? Det går över. Rensa skallen under tiden. Spring, simma, ta en promenad, sätt potatis, gå ut i skogen med kikaren, måla, ta upp potatisen, laga mat.

Många av mina texter har kommit till när jag egentligen hade en annan text jag var tvungen att skriva. Ännu fler har blivit påhittade när jag sprungit. De första minuterna tänker jag bara på löpningen. Sedan kommer idéerna.

Skrivarlärdom nr 79
Ska du göra personporträtt? Intervjua människan hemma hos sig, där känner hon sig trygg. Fråga vad hunden heter.

Skrivarlärdom nr 80
Ska du ge ut en tidning? Gör läsaren förvånad en gång i varje nummer. Vi vill bli förvånade.

Skrivarlärdom nr 81
Prova att skriva på ditt modersmål någon gång. Våra vanligare dialekter är som gjorda för satir.

Skrivarlärdom nr 82
Särskilt de värmländska dialekterna. På det språket kan du be folk dra åt helvete och de ser fram emot resan.

– I da’ ska vi prate ôm vete, å inte vicket vete som helst.

Det låter så snällt först.

Fler lärdomar: Skrivarlärdom nr 1-50
Skrivarlärdom nr 51-59 Skrivarlärdom nr 60-68

Respekt för människan

Ja, jag tycker att de är välkomna. Nej, jag vill inte att vissa kommuner ska ta emot alla men Sverige är stort, än finns det utrymme. Åt tiggarna? Åt flyktingarna från krigen? Gärna, fast nu var det vargen jag tänkte på.

När tillvaron blir absurd måste jag småle. Jag kan inte låta bli. Det var därför jag skojade kärvänligt i går med ett av jaktargumenten. I mina öron låter det dråpligt att vargen ska dödas så han lär sig att bli skygg.

Nu är jag både hundrädd och full av respekt för den som är rädd för ulven. Precis som jag känner respekt för jägar’n som värnar om sin jakthund och som tycker han har fått sin livsstil förstörd.

Respekt.
Det är samma skog vi tycker om.

Rätt att jaga?
Är det rätt att jaga vargen? Kanske. Zoolog är jag inte och kan inte bedöma hur många djur som behövs för att stammen ska överleva. Men masskommunikation och stämningar i folkdjupet vet jag en del om.

Kanske är det nödvändigt att skjuta ett antal vargar, för att folk ska acceptera en vargstam i vår skog. Kanske har Värmland för stor andel av stammen. Kanske går det till och med att göra vargarna mer skygga genom jakt.

Kanhända behöver vi försöka göra det, för allas bästa. Jag tror det.

Fast då, kära jägare, får ni nog spara några överlevare som kan berätta för kommande generationer av vargar vem som är Värmlands farligaste djur.

Annars är ni dåliga skjutjärnspedagoger.

Pang, du är död. Lär dig nu av detta.

Just nu håller mina vänner jägarna på och skjuter varenda varg i fyra av Värmlands 29 vargrevir. Det är för att ulvarna ska lära sig bli mer skygga.

Jag tror på den teorin. Har du någonsin hört talas om en död varg som blir riktigt närgången?

Först skjuter vi dem, sedan lär de sig. Vete fanken hur det går till, jag tror det är genetiskt.

Kloka djur det där. Dö’smarta.

Skrivarlärdom nr 60-68

Någon vecka innan angreppet på Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 skrev jag ner de 50 första skrivarlärdomarna, fast de publicerades efteråt. Råd nummer 43 handlade om satir. Då visste jag inte hur aktuellt det skulle bli. Här är några fler tankar kring denna viktiga konstform. Kämpa!

Skrivarlärdom nr 60
Försöker du skriva satir? Bra, det behövs. Många som skriver är alldeles för snälla och humorn kan vara ett utmärkt vapen. Storskrattet underifrån är svårt att försvara sig mot. Tänk på att om din satir ska fungera måste du utgå från läsarnas referensramar. Det var lättare när Sverige bara hade en enda tv-kanal, alla tittade på allt och alla läste någon dagstidning.

Skrivarlärdom nr 61
Ska du titta på franska satirteckningar? Titta med franska ögon, inte svenska. Satiren verkar alltid i en tradition.

Skrivarlärdom nr 62
När satiren är som bäst fungerar den i alla länder.

Skrivarlärdom nr 63
Det är lättare att göra god satir i ett samhälle med djupa klyftor och egenmäktiga makthavare som gömmer sig bakom låsta portar och dubbla lager livvakter och pressekreterare.

Skrivarlärdom nr 64
Så det ska nog inte bli så svårt.

Skrivarlärdom nr 65
Du tror väl förresten inte att det bara är politiker som har makten i världen?

Skrivarlärdom nr 66
En plump text med tydligt mål är alltid trevligt.

Skrivarlärdom nr 67
Ett elegant värjstick med pennan är det bästa fredagsmys jag vet.

Skrivarlärdom nr 68
Sikta uppåt. Jag säger som Gösta på min ungdoms sågverk: ”Harru nônsin sett e’ bräe som ä’ bullerskadad? Den dan får vi arbeterskydd”.

Gösta på rikssvenska:
Har du någonsin sett en bräda som är
bullerskadad? Den dagen får vi arbetarskydd.

Fler lärdomar:
Skrivarlärdom nr 1-50 Skrivarlärdom nr 51-59

Vad är viktigt?

För att sammanfatta några egna och andras tankar den senaste tiden:

Det viktiga är inte om Sverigedemokraterna är fascister eller ej, det viktiga är att du låter bli att RÖSTA på dem. *
Det viktiga är inte om din satirteckning passar min smak eller ej, det viktiga är att du FÅR rita den och trycka den.
Det lustiga är inte att Göran Persson var statsminister en gång i tiden, det lustiga är att i dag har han blivit sin egen satir.

Tack för ordet.

(* Fritt efter Crister Enander).

Skrivarlärdom nr 51-59

Jag fortsätter att samla mina lärdomar. Börjar inse att det är för mig själv jag gör det.

Skrivarlärdom nr 51
Stryk alla småord och tomgångsord. En del kommer du att sätta tillbaka men innan dess har du blivit förvånad över hur många ju, alltså och så texten klarar sig utan.

Skrivarlärdom nr 52
Stryk alla adjektiv. Det är orden i ramsan: Adjektiven sen oss lär, hurudana tingen är. Vi har redan en Ranelid, det räcker.

Skrivarlärdom nr 53
Stryk alla ord som ber om ursäkt. Varje text som inte handlar om obeslutsamhet blir starkare utan väl, ganska, lite, rätt och smått.

Skrivarlärdom nr 54
Stryk alla förstärkningsord. Fundera över att mycket kan fungera som en försvagande förstärkning. En mycket elak människa. En elak människa. Vilken beskrivning är kraftfullast?

Skrivarlärdom nr 55
Döda dina älsklingar. Det kan vara en romanbörjan du blivit alltför förälskad i, ett uttryck som bara du själv tycker är roligt, en skruvad metafor. Döda!

Skrivarlärdom nr 56
Berätta inte, visa. Ja, det är Hemingway som brukar få äran för uttrycket. Don’t tell ’em, show ’em. Gör det. Det är inte gestaltning att skriva Vi plockade blommor på ängen. Visa vilken äng, vilka blommor och vilka färger och dofter.

Skrivarlärdom nr 57
Följ inte alla regler som beskäftiga gubbar hittar på i sådana här listor.

Skrivarlärdom nr 58
Gör dina egna regler.

Skrivarlärdom nr 59
Bryt mot dem.

Fler lärdomar:
Skrivarlärdom nr 1-50 Skrivarlärdom nr 60-68