Blå morgonrock till klockan två

Du får läsa mobilen länge. Du behöver inte gå och hämta tidningen förrän i kväll. Du kan gå i blå morgonrock till klockan två. Du kan gå ut och springa i dagsljus. Du kan stanna och prata i 45 minuter med alla du möter på femkilometern. Du kan skriva trams på Facebook och äta jordnötter fast det inte är fredag. Du kan köra sakta på motorvägen och prata konstig dialekt från 1950-talet om polisen stoppar dig. Du kan bära urblekt kepa och halsduk som inte matchar någonting.

Du kan glömma bort vad det är för veckodag och du kan ringa barnen när dom lägger ungarna. Du kan läsa mobilen länge, har jag sagt det?

Järnvägars vad skönt det är att vara pensionär. Hoppas ingen kommer på oss.

Tyst nu, jag ska läsa mobilen.

### Har jag berättat det här? Läs länge. En av lärdomarna är bäst:
Pensionärslärdom nr 1-3
Pensionärslärdom nr 4-7
Pensionärslärdom nr 8-10
Pensionärslärdom nr 11-14
Pensionärslärdom nr 15-25

Om mig | Sju års klåda
Inlägg nr 1 913. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Två sanningar för eldare och harpolekare

Viktor Root har skrivit två nya dikter. En om väntan och en för eldare och harpolekare. De sistnämnda tänker han organisera i facket.
Eller de näst sista. Vi får se. 

Sanningen om vår väntan

Hur mycket väntar en människa?

Du väntar på att bli född, du väntar på
att få bröstmjölk,
du väntar på att lära dig krypa, gå och prata,
du väntar på att få åka till förskolan,
du väntar på att vilan ska vara slut,
du väntar på att få börja skolan,
du väntar på att få gå hem,
du väntar på resultatet av nationella provet,
du väntar på första kyssen, första sexet,
ditt första jobb och dina barn,
du väntar på löneförhöjning,
första friaren hos äldsta dottern,
ljusare tider och göken,
du väntar på den viktiga konferensen,
fikat, valresultatet, hemmasegern,
fredagsmyset, pensionen,
första pensionärsrabatten

Där börjar din sista väntan
Den kan du inte sätta slutdatum på
i förväg

Vänta
Vänta lite
Jag ska bara …

… sopbilen kommer i dag.

Viktor Root

Sanningen om den andra sidan

När jag kommer till
den andre si’a
ska ja’ organisere mig

Elder ugner i trehundragradig värme
gör ja’ bare inte
Den arbetsmiljön
får vi göre nôt ôt
kamrater

Om ja får komme till dä snällare stället?
Gärna för mig
Men du får mig aldrig
å klafse ômkring i mjölk å honung
å spele harpa i nattlinne
Ja vill läre mig saxofon

Tid dä har ja’.

Viktor Root

Ordförklaringar: si’a – sidan, elder – eldar, nôt – nåt, ôt – åt, ômkring – omkring.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 911. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Ett alltmöjligt-inlägg

Vad kallas det när någon har en sjuklig lust att springa snöpuls, helst på 10 centimeter skare som inte bär, helst varv efter varv på ett gärde? /Frågar åt en vän.

Vad kallas det när våra högersta politiker får nej av våra näst högersta politiker till att bilda regering, men när samma högersta gäng strax därpå får lov av dem att bestämma budgeten för den regering de inte fick bilda? Får du låsa fast en hård högerbudget åt en blivande regering du inte har en aning om hur den kommer att se ut? Tänk om det inte blir en servettregering? /Frågar åt en annan vän.

Om jag själv ska svara kallas det förlöpning.
På fråga två.
Svaret på första frågan är bra belöningscentrum. Jag gillar när det knarrar och knastrar.

***

Erik Evestam är centerpartist. Han sitter i kommunstyrelsen i Säffle och regionstyrelsen i Värmland, en av Sveriges 38 000 lokalpolitiker. Nu har han tröttnat på sina kollegor på riksplanet.

– Ni gör inte ert jobb! skriver han i ett debattinlägg i Aftonbladet.

”… nu sitter vi här ute i regioner och kommuner. Och väntar. Våra majoriteter är bildade. De är röd-röda, röd-gröna, blå-gröna, röd-grön-rosa och alla nyanser däremellan.

Vi har klarat av att hantera partiers uppgångar och fall, där gamla vänskaper prövats och nya har tvingats att uppstå. En del har bytt sida över valet, några har fått komma, andra har fått gå och det kommer såklart bli turbulent här och var. Det tillhör demokratin.

Men vi är nu 38 000 personer som valts till hundratals nämnder och styrelser och de allra flesta av oss (runt 97 procent) har dessa uppdrag som en fritidssyssla. Vi har fattat nya budgetbeslut i viktiga frågor som skolan, kulturen, vården och fritiden. Och vi har gjort det utan att ha en aning om vad ni kommer att hitta på – eller när.

Det här imponerar inte. Inte alls. Trots att ni har sökt – och fått – folkets förtroende att sitta på landets allra finaste politiska uppdrag och trots att ni är omgivna av experter på alla tänkbara politikområden, så klarar ni inte av att lösa den första uppgift som lades på ert bord: att förvalta ett valresultat.”

Jag gillar Eriks inlägg. Slutet är rätt tydligt från valarbetare Evestam:

”Fixar ni inte till en regering så får ni fixa ert extraval på egen hand.”

Det du, Annie.
Det du, Stefan.

***

Återbruk av textrutor jag lagt ut på Facebook:

***

Varför är det bara jag i hela världen som tycker Gröna Nej-likan är ett roligt namn på en viss kvinnlig rikspolitiker som gillar att säga nej till statsministrar?

### Detta blev ett alltmöjligt-inlägg. Allt möjligt. Lägg till ett ord så är allt möjligt.
### Allt är möjligt. Jag kan fortfarande bli världsmästare i marathon, fast då måste jag börja träna rationellt.
### Sverige kan fortfarande bli jämställt och jämlikt. Fast då måste Stefan Löfven börja träna rationellt. 

Gör’t.

Om mig | Vi måste börja tala om klass
Inlägg nr 1 899. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Troll och tvättmaskiner

1.

Sånt som vi inte hade i min familj när jag var barn men som vi skaffade så småningom:

Tvättmaskin.
Kylskåp.
Frysbox.
Wc.
Bil.
Telefon.
Tv.
Föräldraledighet och vab.
Mikrougn.
Mixer.
Kaffebryggare.
Vattenkokare.
Värmepump.
Mobiltelefon.
Sms.
Mms.
Spotify.
Facetime.
Gps-klocka.
Dator.
Internet.
Skype.
Google.
Bloggar.
Appar.
Facebook.
Andra sociala medier.
Nättidningar.
Filpaket.
Farthållare.

Det går framåt.

2.

Sånt som vi aldrig kom i kontakt med, men som vi förväntas stå ut med nu:

Nättroll.
Näthat.
Högerpopulism.

3.

Jag byter gärna alla tre. Vad ger du?
Du kan få farthållarn, kaffebryggarn och ett nästan nytt mobilskal i naturgarvat läder på köpet. Plus min mobilvilstol.

Taget?

Om mig | Sju års klåda
Inlägg nr 1 896. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

”Vilda män med hemgjorda vapen”

Två nyheter har sysselsatt mig de senaste dagarna. Då är ändå ingen av dem riktigt ny, den ena är 60 000 år gammal.

Jag talar om Pilregnet & De tres gäng.

Snabb är jag inte. Denna bloggarskalle behöver tänka efter ibland och vissa tankar tar tid. Instinkten däremot är kvickare. Jag vet var jag hör, det sitter i ryggmärgen. Vi blev tidigt vaccinerade med respekt för folk som inte äger stora gårdar, inte skaffar tv eller personbil först av alla och inte har råd att köpa allt de ser.

Mitt folk. Min klass.

Den sista resten
Låt oss börja med berättelsen om öborna. Långt ute i Bengaliska viken, mellan Sri Lanka, Bangladesh och Indonesien bor de. Deras ö är en mil lång och lika hög över havet som toppen på mördarbacken på vårt elljusspår. Eller som nocken på vårt hus, jag har sett olika siffror. 122 eller 98 meter över havet.

Ön heter Norra Sentinel på kartorna. Den består av korallrev och sandstränder, innanför det 20 meter höga stup och innanför det skog. Större delen av ön består av tät skog.

Avståndet till närmaste större ö, Tarmugli, är tre landmil. Avståndet i tid till när sentineleserna första gången kom hit är 60 000 år, tror antropologerna. Så länge har de bott i sin övärld. De 150 – 400 invånarna är den sista resten av urinvånare.

Kom naken
Här bor ett envist folk, stönigt skulle vi säga på värmländska, som hållit ut sedan den första invandringen i Asien. De bor bara några mil från det vi kallar civilisationen men den vill de inte ha kontakt med. Uniformer avskyr de sedan de haft krigiska besök av både britter och japaner tidigare i historien.

Ska du närma dig ska du komma naken. Det hjälper inte ofta, det heller.

Deras yrke är jägare och samlare, många är också fiskare. Som vapen använder de pilbåge och spjut, med spetsar gjorda av plåt från strandade båtar. Tittar du på satellitbilder kan du inte se jordbruk någonstans. En källa påstår till och med att de inte gör upp eld. Nå, en annan skriver att när sjömän fick syn på ön år 1771, så var det på grund av eldar som lyste.

Än i dag förstår ingen utomstående deras språk och de förstår ingen annan.

Förakt från Marco Polo
Marco Polo passerade området och beskrev ögruppen Andamanernas invånare med förakt. ”Vilda, brutala”.

Femhundra år senare, 1771, kom en båt från East India Company förbi. Det var då besättningen såg ljus från eldar på stranden.

Sedan tycks ön bortglömd till år 1867, när ett indiskt skepp bröts sönder mot korallreven. 106 personer överlevde och byggde ett tillfälligt läger. Efter några dagar blev de attackerade. De lyckades stå emot den värsta slakten, men om de inte blivit räddade av en ångare från brittiska marinen hade troligen ingen i gruppen överlevt.

De kommande hundra åren lämnades Norra Sentinel i fred men ryktet om de aggressiva invånarna levde vidare.

Begravde gåvorna i sanden
På 1970-talet hade de flesta andra ursprungsfolk på ögruppen Andamanerna vant sig vid kontakter utifrån och blivit åtminstone delvis integrerade i det moderna samhället av indiska myndigheter. Dock inte sentineleserna.

1974 försökte en grupp antropologer, filmare, en fotograf och några beväpnade poliser bli vän med dem. Försöket misslyckades. I klassisk kolonial anda hade de tagit enkla gåvor med sig som de placerade på stranden: en docka, grytor och stekpannor, kokosnötter och en levande gris.

Filmregissören blev slagen och gruppen fick fly i all hast. På säkert avstånd till sjöss kunde de se hur sentineleserna kastade spjut på dockorna och grisen och begravde gåvorna i sanden.

”Vilda män med hemgjorda vapen”
1981 körde Primrose, ett lastfartyg från Panama, på grund i hård sjö utanför ön. Glädjen över att se land nästa morgon byttes i förskräckelse när besättningen såg en grupp öbor vifta med vapen mot båten. Ett nödanrop sändes ut:

”Vilda män, uppskattningsvis mer än 50 stycken, som bär olika hemgjorda vapen, håller på och gör i ordning två eller tre träbåtar”, skrev de i anropet. ”Vi befarar att de kommer att borda oss i solnedgången. Alla besättningsmäns liv är inte garanterade”.

Det tog en vecka innan besättningen på Primrose blev räddad av den indiska marinen.

Efter tjugo år
En antropolog lyckades ta fredlig kontakt med öborna 1991, när han var stationerad på ögruppen Andamanerna. Triloknath Pandit hade gjort ett antal besök vid Norra Sentinel under en tjugoårsperiod. Då hade han observerat män, kvinnor och barn på avstånd för att till sist lyckas interagera med invånarna den 4 januari 1991. Vid det tillfället tog en grupp sentinelesiska män fredlig kontakt med Pandit och hans kollegor och klättrade ombord på deras jolle, för att nyfiket känna på allting.

Pandit hade med sig kokosnötter som stammen tog emot. Deras språk var emellertid omöjligt för utomstående att förstå. Det är det fortfarande.

John vill frälsa dem alla
Hit bestämmer sig nu John Allen Chau att åka i november 2018. Han är en 27-årig amerikansk missionär som tycker att han måste frälsa denna jordklotets kanske mest isolerade folkgrupp.

Det går illa. Så fort Chau går i land spänner de sina bågar och skickar ett regn av pilar mot honom.

Han dör.

Förbjudet att närma sig ön
Sa jag att det är förbjudet att komma närmare Norra Sentinel än fem kilometer? Den indiska regeringen, som tycker att de styr över ön, vill skydda både öbor och oss andra. Paddlar du dit förkyld kan ditt virus slå ut hela stammen.

Om du hinner.

Sa jag att några fiskare som hjälpte John Allen Chau att ta sig dit nu är gripna för att de bröt mot besöksförbudet? Sista biten fick han paddla själv, men innan dess åkte han med dem. De såg honom dö.

Sa jag att de två förra inkräktarna som blev dödade på ön 2006 blev upphängda som fågelskrämmor på bambupålar? Om det nu var fåglar de skulle skrämma.

Sa jag att Chaus familj vill ha hem honom men att det förmodligen inte blir av. Han är svår att hämta.

Sa jag att polisen kallar det mord men att ingen lär bli dömd?

Har de rätt att försvara sig?
Detta är inget att skoja om. En dumdristig ung man vill pracka på ett 60 000-årigt folk sin trosuppfattning. En regering långt borta på andra sidan havet vill tro att den bestämmer. Där har du vad jag har grunnat över de senaste dagarna.

Har ett suveränt folk, självständigt sedan långt innan senaste istiden där jag bor, har det folket rätt att försvara sitt territorium? Har indiska myndigheter fattat rätt beslut, när de avstår från att blanda sig i invånarnas inre angelägenheter på Norra Sentinel?

Nog har de det?

Jag undrar så vad ön heter på sentinelesernas eget språk.

***

Anmärkning: Mina uppgifter om North Sentinel är hämtade från nätet och möjligheterna att kontrollera källorna är små. På den punkten är jag inte ensam. Antropologerna har inte haft möjlighet att ta DNA-prov på öborna, än mindre lära sig deras språk och kultur.

Läs mer: http://northsentinelisland.com (engelskspråkig webbplats om ön och dess historia).

### Jag skulle ha berättat om De tres gäng också, visst ja. Det får bli nästa gång. Jag har ett envist folk i Bengaliska viken att fundera över, ty jag känner viss respekt.
### Männen blir 150 centimeter långa. När de ser inkräktare närma sig, händer det att de ställer sig på huk i strandkanten, vänder ändan till och låtsas bajsa.
### Varför tänker jag på Facebook?

Om mig | Sju års klåda
Inlägg nr 1 891. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Livet efter lurningen

Den fortsatta berättelsen: Hur vi går vidare efter Telialurningen. (Länk nedan om du missat det luriga).

Jodå, om detta ligger ute på webben nu så har vi förmodligen ett uppkopplat liv precis som det var tänkt. Sist jag kände efter var vi väldigt nöjda med den delen.

1. FÖRDELAR med vår nya leverantör av nät, tv och telefoni:
Bättre tv-bild.
Att vi kan starta om och göra paus i många program och då även spola förbi reklamen.
Bra playtjänst, användbar även i dator och mobiler.
Kortare e-postadresser.

Alla fniss när deras stackars kundtjänstmedarbetare lovade och tog tillbaka hej vilt, när ingen av dem höll ordning på vad de andra skrivit.

2. NACKDELAR: att deras försäljare, kundtjänst och handlingar lovade oss ett teknikerbesök vid installationen men bröt avtalet. Det jobbet fick vi göra själva.

All förundran när deras stackars kundtjänstmedarbetare lovade och tog tillbaka hej vilt, när ingen av dem höll ordning på vad de andra skrivit.

Att vi inte litar på Telias försäljare mer.

***

Just nu fungerar det. Vi fick bli våra egna tekniker. Tillsammans är vi starka, grejorna var lättinstallerade (det trodde vi) och det visade sig enkelt att gå via Time Capsulen. Det trodde vi däremot inte.

Vi ringde aldrig den där teknikern per lur som lurbolaget erbjöd oss. Vi var trötta på firman ifråga. Inte har jag skrivit till Konsumentverket heller.

Trivs.

Länk: Svar från Telia: ”Vi kan som sagt inte ringa”

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 869. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Svar från Telia: ”Vi kan som sagt inte ringa”

Jag har en ljus och vacker människosyn. Folk är i allmänhet bra om de får chansen.

Jag gillar kundtjänster. Många av mina forna arbetskamrater jobbar på en sådan och de gör ett bra jobb. Förresten har jag själv svarat på många kundärenden. Det är ett viktigt arbete, medborgare och kunder har rätt att få hjälp.

Jag tycker dessutom inte att man ska offentliggöra alla dumheter och roligheter som diverse firmor gör, här i livet. Alla har rätt till en dålig dag.

Men ändå. Det finns dagar som är sämre än andra.

Bakgrund: det kom en försäljare till oss, vi nappade på ett bra erbjudande och beslöt ansluta oss till Telias bredband, tv och telefoni. Vi visste att det skulle bli krångligt att koppla in grejorna, eftersom vi vill gå via en så kallad Time Capsule. En burk som gör att vi får ett prima nätverk i huset och som dessutom säkerhetskopierar allt vi gör hela dagarna.

– Inga problem sa försäljaren. Ni får hem en tekniker. Gratis.

– Boka teknikern när ni fått grejorna, var beskedet vi fick vid ett senare samtal med Telia. Absolut. Sagt och gjort, i fredags bokade vi. En trevlig karl tog emot vår bokning och lovade skicka vederbörande till vår adress den 28:e augusti, för att koppla in oss.

– Han ringer.

Vad vi gjorde den 28:e
Där satt vi sedan och väntade. Samt väntade. Samt väntade.
Och väntade.
Sedan väntade vi.

Kvart över ett skrev jag så ett meddelande till Telia via Facebook. Vilka informationer som sedan utbyttes kan du läsa här nedan.

Det är synd om människan.

Meddelanden mellan mig och Telia
om eftermiddagen den 28:e augusti 2018

Sven-Ove: Er försäljare lovade oss hjälp med installation. Vi skulle höra av oss när vi fått paketen från er. Det gjorde vi i fredags. Då fick vi löfte om personlig tekniker i dag, den 28:e. Vi har väntat, hemma. När ingen ringt som lovat ringde vi er. Då fick vi besked att ingen tekniker finns i området. Uselt! Vårt tidigare abonnemang (nät, tv, tfn) går ut på fredag natt. Nu vill vi att ni håller vad ni lovat.

Telia Sverige kl 13.16: Tjo Sven-Ove! Superbra att du kontaktar oss gällande detta, det är verkligen inget kul att du har blivit lovad tekniker och så dyker det inte upp någon! Vill du återkomma med ditt person- eller kundnummer så får vi kika närmare på vad som har hänt. //(Förnamn på C)

Sven-Ove: Kundnr (En bokstav och tio siffror)

Telia Sverige kl 13.20: Hej Sven-Ove! Jag är ledsen, men jag kan inte hitta någon teknikerbokning. Dock är dina tjänster inkopplade och klara, så det ska bara vara att koppla in routern och ansluta till den. Har du testat det? //(Förnamn på L)

Sven-Ove: Vi ringde i fredags. En (Förnamn på M) bokade till i dag och lovade att vi skulle få besök i dag. Han fick en massa uppgifter. Teknikern skulle ringa. Vi använder en Time Capsule som router nu och har tänkt fortsätta med det. Fick löfte om det av er försäljare och löftet har förnyats av er kundtjänst.

När det här har löst sig (om) vill vi ha kompensation för ert löftesbrott. (Förstår att det inte är ditt fel, har jobbat med kundtjänst själv).

Telia Sverige kl 13.32: Jag förstår. Men för de första, vill du att vi lägger en teknikerbokning till dig. Eller att vi guidar dig härifrån hur du kan gå till väga? /(Förnamn på L)

Sven-Ove: Jag vill egentligen att ni står för er bokning ni gjorde i fredags. Men vi kan ju försöka per tfn. (mobilnumret)

Telia Sverige kl 13.43: Det kommer inte gå att få ut en tekniker med så kort varsel utan vi kan boka en ny här och nu som kan komma ut mot slutet av denna vecka. Alternativt så guidar vi er hur ni ska koppla er hårdvara där hemma, vilket löser problemet allra snabbast. Sedan ser vi såklart över vad som gått snett i teknikerbokningen och kommer överens om en rimlig ersättning för detta. Vad tror du om det? // (Förnamn på D)

Sven-Ove: Ring så provar vi.

Telia Sverige kl 15.07: Hej igen! Vi har ingen möjlighet att ringa upp dig härifrån. Vill du komma i telefonkontakt med oss når du oss på telefonnummer 90 200. Men som sagt, vi hjälper dig mer än gärna den här vägen om du vill? //(Förnamn på L)

Sven-Ove: Jaså ni kan inte ringa. Då vill vi i stället ha en tekniker i morgon eller torsdag.

Telia Sverige kl 15.14: Som mina kollegor redan har sagt så kan vi inte få ut en tekniker så snabbt.
Gäller detta möjligen en personlig tekniker? En sådan som du kan läsa mer om här: https://www.telia.se/privat/support/personlig-tekniker-hemma
Eller är det någon annan form av tekniker som du har utlovats?
/(Förnamn på S)

Sven-Ove: Som din kollega (förnamn på D) lovade nyss så kan ni skicka en i slutet av veckan.

Läs hela tråden.

Telia Sverige kl 15.18: Vi kan boka en tekniker tidigast på fredag (tre arbetsdagar framåt i tiden). Vill du att vi gör det? //(Förnamn på L)

Sven-Ove: Då får det bli fredag fast vi var upptagna då. Det är sista dagen med vårt gamla abonnemang men får fixa sig. Bokar du det?

Telia Sverige kl 15.26: När jag kontrollerar ditt område så kan du inte få ut några personliga tekniker som kopplar in detta åt dig. Det vi kan erbjuda är att du får tala med en personlig tekniker över telefon som hjälper dig med inkopplingen istället. Vad tror du om det? //(Förnamn på C)

Sven-Ove: Nu har ni brutit ett löfte till. Stackars kunder… Men det är ju det där samtalet jag väntar på länge nu.

Väntat

Telia Sverige kl 15.33: Vi talade lite för snabbt, jag får be om ursäkt att det blivit en miss från vår sida Vi kan skicka ut en sorts tekniker men om det bara gäller inkoppling av utrustningen kommer det medföra en kostnad. Det vi kan ordna är du får hjälp och guidning över telefon av våra personliga tekniker?
/(Förnamn på E)

Sven-Ove: Kan någon enda av er läsa hela tråden? Ni ändrar er hela tiden. Jag är på gott humor – men just nu är ni en parodi

Den gratis teknikern ni lovat har alltså fått en kostnad? Suck.

Ring så vi får fixat detta.

Telia Sverige kl 15.44: Vi kan som sagt inte ringa upp härifrån, men du är varmt välkommen att slå oss en signal på 90 200. Vad gäller tekniker så stämmer det att vi inte har någon kostnadsfri tekniker att skicka ut. Du kan få hem en tekniker på fredag, men det är mot en kostnad på 950 kronor; här ingår resekostnaden på 350kr och upp till en timmes arbete. Därefter kostar det 300 kronor per påbörjad halvtimme. Om du vill boka ut en tekniker behöver du återkomma med portkod (om du har någon). /(Förnamn på S)

Sven-Ove: Gör som (förnamn på C) lovat mig: be teknikern ringa mig. Detta lovade (förnamn på C): ”När jag kontrollerar ditt område så kan du inte få ut några personliga tekniker som kopplar in detta åt dig. Det vi kan erbjuda är att du får tala med en personlig tekniker över telefon som hjälper dig med inkopplingen istället. Vad tror du om det? //(Förnamn på C)”

Telia Sverige kl 15.55: Hej Sven-Ove! Du når teknikern på 0771-500 800 och uppger kod (två bokstäver och några siffror).  Det är en voucher så samtalet inte kommer kosta något. // (Förnamn på P)

***

När vi hunnit läsa P:s svar ringer vi det uppgivna numret.
Sa jag uppgivna?
Teknikern stängde 16.00.

Tjo.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 868. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Fickan full med steg

– Titta så du inte har en app själv i din mobil, säger min vän H när vi träffas på gårdskonsert i väst.

– Den räknar dina steg.

Jag är skeptisk. Det är jag alltid när någon påstår att jag har en app som jag inte minns. Än mindre tror jag att jag aktiverat den för tre år sedan och att den sedan dess räknar varje steg jag tar med mobilen på fickan.

Men så är det, hon har rätt. Förra måndagen tog jag till exempel 9 091 steg. Mest efter gräsklipparen men inte bara.

Dag efter dag räknar han
Under konsertkvällen hann jag inte undersöka, vi skulle ju lyssna. När vi kom hem i mörka augustinatten hade jag desto mer tid. Jodå. Appen heter Hälsa och jag måste ha aktiverat den 2015 och sedan glömt alltihop. Dag efter dag stretar den på och räknar mina steg, utan att jag har en aning om det. Jag måste nog börja bära mobilen jämt.

Eller inte.

1 augusti: 4 962 steg.
2 augusti: 17 535.
28 juli 2017: 32 865.

Under fredagen på O-ringen i fjol gick jag alltså 24 kilometer i obanad västvärmländsk terräng, som kontrollvakt.
Den dagen minns jag. Kul!

Läs mer:
Årets klokaste skärmtidsregel

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 867. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Årets klokaste skärmtidsregel

Skärmtid. Jag tror att varje barn och varje småbarnsförälder känner till begreppet. Skärmtid och stillasittande.

Nu ska jag berätta om ett lysande sätt att få skärmtittaren att röra på sig.

En halvtimmes tid vid tv:n, datorn, ipaden eller smartphonen varje dag efter läxorna? En timme? Ännu mer? Jag har hört många varianter på det där i min närhet. Alla går de ut på att hålla det digitala gloendet på en vettig nivå och ge barnet tid att röra på sig också. Vem vill se en generation av ipadsoffpotatisar växa upp?
– Ut och rör på dig nu!
– Ja. Jag ska bara…

Inga morfarregler
En dag får vi besök av vårt barnbarn L. Han är 11 år och en jäkel på roliga appar, verktyg, playfunktioner och youtube-filmer. Dessutom är det sommarlov, så då kan vi väl ha morfarregler? Morfarregler är när man har tydlig struktur men på en generösare nivå, eftersom vi inte precis ses varje vecka.
– Nej, säger L, vi har kommit på nåt nytt.

Den luttrade morfadern har varit förälder till 11-åringar själv, och tänker att ja ja, det blir nog bra med det. Vadå för nåt nytt?
– Jag måste gå 10 000 steg varje dag. Sedan får jag sitta vid skärmen, men inte förrän då.

För säkerhets skull har han fått ett aktivitetsarmband. Det noterar varenda steg han tar under sin vecka i Forshaga.

Sliter nästan ut oss
Om nyordningen funkar? Du, den fungerar så bra att hälften vore nog. Gossen gör inget annat än går. Han går i skogen med mig och sätter ut stolpar och lite senare tar vi en orienteringsbana, han går i Deje med mormor, han ser till att vi parkerar bra långt från restaurangen i stan när han och jag ska lyxa till det och äta ute, han går till vår nya lekplats och tillbaka, han går med mormor ner till byn och handlar, han går 17 varv runt huset en eftermiddag.

Om du undrar hur långt det är från tröskeln i vårt vardagsrum och bort till vita bordet så är svaret 700 steg. Förutsatt att du går sträckan 50 gånger tur och retur, vilket han gör en kväll.

En dag kommer L på att stegräkningen blir exaktare om han sätter aktivitetsarmbandet på benet i stället för på armen. Sedan går vi omkring på gator och torg han och jag och fnittrar åt vilken tur vi har, så länge inte strumpan kanar ner.
– För då tror folk att jag har fotboja.

Inte mycket tid till skärmen
Dag efter dag går L sina 10 000 steg och ofta mer än det. Därefter, men först då: är det fri skärmtid. Det är bara det att om du ska hinna gå 10 000 steg, och dessutom hinna äta, fika och göra en massa annat om dagarna, då blir det inte alltför mycket tid över till att glo på en skärm.

Smart!
Eller – genialiskt skulle jag vilja säga. Helt enkelt genialiskt.

### Lyckligtvis har ingen vuxen kommit på idén att begränsa skärmtiden för den här 67-åringen.
### Fast det är klart. För en tid sedan i Hugnvik var det en vänlig själ som påstod att jag har en app i min mobil som räknar steg, så fort jag rör mig med luren i fickan.
### Måste undersökas.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 866. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Bra jobbat, gamla arbetskamrater

Kommer hem efter en fin vecka i Malmö med omgivningar. Den staden trivs jag i. Pildammsparken, trädäcket intill havet vid Västra hamnen, folklivet och finmaten vid Lilla torg. Malmöbilisternas lugn när de stannar till för korsande cyklister och fotgängare.

Här hemma ligger broschyren på köksbordet. ”Om krisen eller kriget kommer”.

Nu är jag visserligen part i målet. I åtta år arbetade jag med information åt statliga Räddningsverket. Det som nu är omorganiserat till MSB och gett ut krisbroschyren. Inte för att jag vet vilka men förmodligen har forna arbetskamrater varit med och formulerat texten.

Där är jag möjligen partisk – men framför allt som medborgare, medmänniska, pappa och morfar.

Folk blir rädda
I diverse medier ser jag att somliga skojar med broschyren. Jag anar varför. Det är en försvarsmekanism. Folk blir medvetet eller omedvetet rädda och då försöker de skoja bort sin rädsla. Inte ska väl vi ha någon kris eller ännu värre – krig.

Nej det är klart att vi inte ska. Vi skulle inte ha något krig när jag gjorde lumpen heller och fienden anföll I2 västerifrån. Västerifrån? Jo, faktiskt, Värmland ligger där det ligger. Vi grävde våra ståvärn i alla fall och pickade på våra telegrafnycklar. Vi tänkte förbaske mig inte släppa en jäkel förbi Trangärd och Södra Sanna.

Vi var beredda. Torvan ska försvaras, demokratin likaså.

Ficklampsberedskap
Den beredskapen handlar MSB:s kloka broschyr om. Matberedskap, informationsberedskap, ficklampsberedskap.

Någon överspänd prepper tänker jag inte bli. Vi bygger ingen betongbunker på vår tomt, det finns andra sätt. Men broschyren har jag läst och nyss hade vi familjeråd om saken.

En bra broschyr med goda råd. Jag gillar mina forna arbetskamraters verk. Bra jobbat., vänner. Vi får skaffa fler batterier. Maten, hur gör vi med den? Borde vi ta ut lite kontanter också?

Mera fjärilar?
Borde vi tänka (ännu) mer kritiskt om vilka meddelanden vi sprider?Asch, där är vi redan försiktiga. Källor har en annan granskat, minst sedan 1968.

Närmsta skyddsrum? Visst var det där ungdomarna spelade schack?

Demokratin måste ständigt försvaras. Ibland kanske det betyder att handla hem lite mer fjärilspasta.

Kamp lönar sig.

Hem | Om mig | Skriva & prata Politik | Löpa | Viktor Root 
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)