Vilken fågel mullrar mest? Motoruven.
Vem för med sig lågtryck från brittiska öarna? Nederbirden.
Vad har sturnus vulgaris som är så lockande när han kommer? Star quality.
Varför görs det nästan inga nya centerpartister nu för tiden? SLU har slutat ordna gökotta.
Vilken fågel vill stänga alla sociala medier? Umgåsen.
Vem är tystast av dem alla? Hålltruten.
Tipstack till alla möjliga. Se även Nya fågelboken.
Spettekackaduan visste jag inte fanns.
Illustration i Elsa Beskows bok Olles skidfärd.
”När jag var liten och ända tills nu har jag blivit glad, ja nästan exalterad när de första flingorna har fallit” skriver min vän Lars Nilsson på Facebook.
Ja. Just så. Jag var barn och stod med näsan tryckt mot rutan varje kväll från början av november. Hoppas, hoppas vi får snö… Olles skidfärd, som bilderna i den boken såg min dröm ut. Ganska ofta blev den sann.
Jag drömmer den än.
En annan upplevelse som sitter djupt i själen är korvgrillning. Att gå ut i skogen, oavsett årstid, tända en brasa, tälja en grillpinne och grilla korv. Väcka jägaren & samlaren inom mig, minnas alla Hjortfot-böckerna och alla goda svenska naturskildrare 
för vilka brasan alltid är munter. Brasa och munter, de orden är tvillingar. Trillingar förresten, det finns ett ord till.
I går gjorde vi det igen.
Tack liv, tack skog.
Tack Konsum Värmlands charkfabrik.
Exalterad. Just så.
Sa jag att det snöade?
En kvinna och hennes barn har sett två individer från Forshagareviret vid en fotbollsplan på Kroppkärr i kanten av Karlstad. Där på trakten fick SD 7,42 procent av rösterna vid förra riksdagsvalet. Alla gillar inte individer som kommer vandrande från andra revir.
7,42 procent. Varför kollar jag sånt?
Det är vargar vi pratar om. Finska EU-migranter, skickligt organiserade. En bekant till en vän till en före detta granne vi hade har sett hur de åker dyr Mercedes mellan Forshaga och Kroppkärr. Varenda morgon blir de avsläppta strax innan Olsätersgatan. ”Tar de upp en mobil får de f-n inga rådjur av mig” sa han, bekanten.
Individer. Dom ska du se upp med, det är dom som är värst.
Kontorslandskap i Karlstad sommaren 2014. Någon ställde sin stol mitt i älven.
Det var det bästa av år, det var det sämsta av år. 2014. Två dagar i rad kom vänliga män och tackade för mitt skrivande, krönikor de hade följt till för tio år sedan. En tredje dag fick det främlingsfientliga partiet 12,86 procent av rösterna i riksdagsvalet. Medan jag gick ner tio kilo, satte millennierekord på milen och sprang alla gator i kommunens tätorter flyttade fattigdomen i Europa hit, till entrén utanför vårt Konsum. Det dåliga var inte att tiggarna kom hit, det var att de behöver tigga.
– Förbjud tiggandet… suckade de inskränkta, få.
– Förbjud fattigdomen, svarade folk med inlevelse.
Den här bloggen fyllde tre år och såg sitt tusende inlägg. Nå’t ska en bokstavsvän göra när huset blir tommare och jobbet bara är på 100 procent.
Här är några av inläggen i repris. Börja inte med att läsa dem. Börja med att gå med i facebookgruppen Front mot rasism och fascism. Vi är en bra bit över 16 000 medlemmar numera, det hände också 2014.
Bästa ordet är fortfarande solidaritet.
På allvar
Du har inte funderat på att tänka lite själv?
En särskild plats i helvetet
När Charlie Weimers missade förlåtelsen
Antirasistiska FAQ (del 3)
Tal på nationaldagen 2014
Jaså gick det att ta ett ännu dummare beslut…
Landet där de rika drar ifrån
På allvar
Fröken Onödigs torg
Resan hemifrån
Mina händers klassresa
På den sortens allvar
Tanke klockan 06.18 vid fyllda 63
Persbrandt ger oss nästa nyårsklocka
Nu hettar det till
På kylskåp
24:7-dieten (Bry dig inte om att inlägget är från 2013. Ät nu).
När jag får tid ska jag gå ut och känna hur det doftar snö i luften.
När jag får tid ska jag lägga ut äppelbitar på marken till koltrasten, det tycker han om.
När jag får tid ska jag läsa en bok som handlar om en enda dag i juni 1904 i Dublin.
När jag får tid ska jag ringa en vän.
När jag får tid ska jag gå till gravarna och tänka på dem som jag skrattat så mycket med.
När jag får tid ska jag tänka tre kloka tankar som jag inte tänkt förut.
När jag får tid ska jag höra en melodi som jag inte visste fanns.
När jag får tid ska jag lära mig knyta skosnörena så som andra människor gör det.
När jag får tid ska jag rensa i lådorna i garaget och slänga onödiga papper här inne med.
När jag får tid ska jag lära mig hur steglitsen låter och vad den vuxna myrlejonsländan sysslar med på nätterna.
När jag får tid ska jag skriva ett pappersbrev till en människa och posta det i en låda.
När jag får tid ska jag se midnattssolen.
När jag får tid ska jag somna samma dygn som jag gick upp.
När jag får tid ska jag förändra världen, särskilt dumheterna.
Har du tid att hänga med?
Tittar på gamla gubbars aktivitet på facebook. Dom gillar The Who, The Doors, Elmore James, Stevie Ray Vaughan och ZZ Top, står det.
Vänta nu, dom gillar ju jag? Håll er till erat ni gubbar och låt oss ungdomar ta hand om den bra musiken. En annan är ju typ 30.
Vill jag minnas.
Nytt på sidan Sanningen: nyvalsdikt av Viktor Root.
Tisdag
Gnistrande morgon med blågrön himmel, vit frost i gräset och en asfalt som minns klappret av råbocken jag mötte i trädgården i går kväll. Ett tag var de fyra rådjur i vårt område, är han ensam nu?
Långsamt börjar en varmare färg växa vid horisonten. Jag släpper taget om himlen och går ner för att göra frukost. Fil och müsli, smörgås med halv skinkbit, apelsinjuice, blodtryckstablett, kaffe och ledaren i vår papperstidning. Han tycker att SD först ställer till kaos och sedan försöker smita ut bakvägen.
Blodtrycket i måndags var godkänt, trots att det var första gången med självbetjäning. Vårt landsting har räknat ut att jag ska mäta trycket själv i fortsättningen. Där satt jag i ett sjukrum på vår vårdcentral med apparat och instruktion. Kanske är inte just blodtryckstagning det bästa för ett landsting att outsourca till oroliga själar? Hjärtat klapprar det med.
Nu står råbocken och tittar in på mig i köket och snart vaknar pilfinkarna.
Det blir en bra dag det här. Sju grader kallt och arbetslust.
Onsdag
Blåser så soptunnan välter. Är det nå’t bra på tv i kväll? Gärna en stolt Nobelgala på offentlig lokal (jag älskar att se litteraturpristagaren tala) men vore inte den här kvällen ett fint tillfälle att avsätta kungahuset? Strax efter varmrätten.
Tihi.
Telefonören ringer. Det är kolmörkt ute och jag ligger på soffan och drar mig efter en hård arbetsdag.
– Nu vet jag hur vi ska göra, säger han.
– ?
– Vi ställer alla i en stor ring med en hatt i mitten.
– Bra idé.
– Tyst nu. Och så får alla skriva sina namn på en lapp som dom viker ihop…
– … och lägga i hatten? Du har inte …
– Tyst sa jag. Sen har vi en annan hatt, bredvid den första. I den skriver vi alla roliga jobb som behöver göras. Å bredvid den en hatt till, där lägger vi alla tråkiga.
Sedan är det bara att dra. Alla i hela kommunen.
Två lappar var. Dra jobbet och gör’t. Ett roligt och ett till.
– Eller så kunde man rösta, fortsätter han. Tänk dig vicken personkampanj för att få bli han som sätter upp julgranen på torget.
Telefonören vill helst ha säsongsarbete. Det har han alltid velat.
Nu har det gått ett år till. Meddelas enklast på detta sätt: bob hund Helgen v. 48
Ett år skrev jag att den låten sätter sig som en älgfluga i nacken. Det står jag för.
Undrar hur de gör, de som ordnar en särskild fest denna helg varje år, bara för låtens och videons skull?
Usch, det blir nog dans.
Jag vet, det är fredag men det kan inte hjälpas. Nu måste det ut.
Detta har jag tyckt länge:
(Klicka på länken om du vill veta hur.
Nej, inte potatisen, länken).