Kan ingen berätta för KD att saxen är skapad?

En gång i mitt tidiga yrkesliv som journalist bevakade jag en mellanölsdebatt arrangerad av nykterhetsrörelsen i Vaggeryd. Då reste sig en kristen vän och förklarade för oss alla att mellanölet måste bort ur butikerna och ersättas av folköl.

– För dä kan di inte dricke sej fulla på.

Jag var neutral betraktare och blandade mig inte i diskussionen, fast det var frestande. Lika frestad är jag nu, när kristdemokraterna vill sätta fotboja på folk som ska utvisas. Så de inte ska gå under jorden. Men jag tiger.

Berättar alltså inte för fotbojpartisterna att Vår Herre har uppfunnit saxen och avbitartången.

### Fortsättning i dag påskafton på Facebook, sedan även Miljöpartiet gått med i fotbojealliansen:

Varning till alla känsliga sympatisörer till KD och MP. Detta inlägg kan innehålla rester av ironi. Scenen är en svensk gräns:

”Välkommen till Sverige. Vi vill inte ha dig kvar. Därför sätter vi nu på dig en fotboja så du inte sticker.”

”Klipp inte av dig den om du tänker gå under jorden här i landet, är du snäll. Gör du det så är inte vi mä.”

”Då får vi förbjuda alla saxar. Vi har tänkt på allt.”

”Å du flyktingen: Glad Påsk!”

Hem | Om mig Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Den största lagsporten

Gästspelar som skjutsmorfar till första mötet med en sommarbarnteater. ”Teater är en lagsport” säger producenten och berättar hur viktiga också de anonymare sysslorna runt en pjäs är. Då tänker jag på stockholmarnas sätt att möta terrorn.

Solidaritet.
Den största lagsporten.

Hatet har inte vunnit. Här delar vi ut repetitionsscheman och funderar över vilka av oss som kan vara med på snickarhelgen. Terrorn vill skrämma ett helt samhälle, förklarar jag för tioåringen som har en roll. Men det är bara om vi låter oss skrämmas, ändrar vårt sätt att vara och börjar hata andra folk som terroristerna har segrat.

Sedan fortsätter han läsa manus, för det vill han.
Det blir en sommar i år igen. Vi låter oss inte stoppas.

Där har du svaret.

### Facebookinlägg på morgonen den 8 april:

Medan Stockholm evakuerade kunde jag krama små och stora vänner på Sveriges västra sida.

Det är en glädje i att mötas av kramare som kommer rusande mot en. Det är en särskild glädje efter flera timmars terrorrapportering i bilradion.

I Stockholm öppnar folk sina hem och sina bildörrar för att hjälpa varandra. Glöm aldrig att den solidariteten också finns. Den är vacker och den har kraft. Vi är de många.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Hur i hundan sätter en igång en skivspelare?

Berättelsen om en informationsklyfta

När jag gick i åttan kunde jag inte använda en skivspelare. Sådant skapar mindervärdeskomplex och visade på något som jag inte begrep den gången.

Hur sätter jag igång en skivspelare? Bevisar min okunskap någonting? Jag har ju lätt för mig i skolan.

Ja. Den berättar om en klasskillnad mellan mig och tandläkarns trevlige son. Klyftan satt i föräldrarnas inkomster vilket i sin tur skapade livsstilar på olika ekonomiska nivåer. Jag lyssnade på musiken när den händelsevis dök upp i radion. Han direktimporterade en amerikan som hette Chuck Berry.

– Lyssna själv nu, när jag går upp och äter.

Gärna. Om jag bara visste hur en gör. Är han bra den där Tjack Bärri?

Han har inte språket
Klassklyftor finns av många slag. Den de flesta tänker först på är väl de ekonomiska skillnaderna. Börsbolagens vd:ar tjänar 54 gånger så mycket som en industriarbetare, klart att det är en klyfta. Marian som sitter utanför mitt Konsum med sin mugg, han ser också skillnad. Hela dagarna.

Här kan han inte ens språket, fast vi är några som försöker. Husvagnen kallar han caravan.

– Säg efter mig nu. Hus-vagn.

De små skulle ätas upp
Vi var småbönder, dessutom bosatta i en utkant tyckte samhället. En bra uppväxt, närmare till äldre generationer har jag aldrig haft, inte till orrspel, storspov och rådjursstämplar heller. Pengar hade vi ont om och ingen bil i början men somnade mätta varenda kväll. Sedan kom det som tidningarna kallade ”jordbrukets strukturrationalisering”. Den gick ut på att farbröderna i Lantbruksnämnden bestämde att de stora gårdarna i grannskapet skulle leva och de små skulle ätas upp. Då fick vi små hålla auktion på våra traktorer, harvar och höbalar och våra pappor och mammor fick ta jobb långt borta i centralorten. Fast de inte ville.

Då hade vi först fått lov att sätta granplant på de av våra åkrar som inte heller dög.

Är informationsklyftan värst?
Även bland oss bönder fanns det klasskillnad. Det fanns de stora, som nu bor ensamma kvar på svensk landsbygd och det fanns vi små som fick flytta. Den rationaliseringen har jag inte hämtat mig från än, fast jag aldrig var skapt att bli bonde.

Storspoven fattas mig och det äkta självförtroendet.

Skillnaden satt i arealen och därmed hur mycket som blev kvar efter att vi deklarerat den 15 februari varje år. När vi kom till högstadiet såg vi att den också satt i vilka som hade häftigast kläder, råd att åka på språkresa och föräldrar som gått mer än sju år i skolan.

Det fanns en informationsklyfta. Den lever än. Ibland tycker jag att den klyftan är värre än alla lönebesked och traktorauktioner i världen.

Lägg ner den försiktigt
Du lyfter pickupen, för den åt sidan och lägger försiktigt ner den mot spåret när skivan börjat snurra. Musiken från Amerika finns inne i det spåret.

Han är bra den där Berry.
Det vet jag nu.

Han heter inte Tjack.

### Fler inlägg i bloggserien:
Klassamhället Sverige, del 1: Grislöner i klassamhället
Klassamhället Sverige, del 2: Nu kommer den nya klassanalysen av Sverige
Klassamhället Sverige, del 3: Den slarvigast klädde kan ha dyrast paltor
Klassamhället Sverige, del 4: Så förtrycker de din trut och din fot
Klassamhället Sverige, del 6: Det är dags för en ny ideologisk offensiv

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Några sekunder av ditt liv

Jag har ingen aning om varför bussolyckan utanför Sveg hände men jag har en aning om varför vissa ombord blev skadade. De hade inte spänt på sig bussbältena.

Det tar några sekunder av ditt liv att sätta på dig ett säkerhetsbälte i en buss. Sekunder då du ändå redan är ombord och inte har så värst mycket annat för dig.

De där sekunderna har många kämpat för, för din skull. Tekniker och andra som först utvecklat tvåpunktsbältet och sedan trepunktsbältet. Politiker som strävat och beslutat om bälteslagen. Medarbetare och beslutsfattare på olika bussbolag och hos våra trafikorganisatörer som ställt krav på leverantörerna. – Våra bussar ska ha bälten!

Själv var jag glad och stolt när min arbetsgivare var det första länstrafikbolaget i landet som skaffade bälten i bussarna. (Eller när det kom två fastmonterade barnstolar i varje buss). Mindre lycklig när jag såg hur få som brydde sig om att knäppa på sig bussbältena. Vi satte upp klistermärken, vi delade ut broschyrer, vi berättade på webben och i andra sammanhang.

Ändå förblev de för det mesta oanvända.

Förfärligt uppvaknande
För egen del ändrade jag mitt beteende efter en svår bussolycka nära Ängelsberg i Västmanland, när skolungdomar dog efter att ha kastats ut ur bussen och hamnat under den. Andra jag känner började bälta sig sedan bussar kanat i diket vid två tillfällen nära Almar utanför Karlstad.

Det är ett förfärligt uppvaknande att plötsligt kastas omkring i en vältande buss.

Lag på att använda bältena
Så här skriver NTF på sin webbplats:

”I Sverige har vi lag på att alla som åker buss ska använda bälte, om det finns.

Passagerare ska informeras om skyldigheten att använda bälte.

Det är förarens ansvar att se till att passagerare som är under 15 år använder bälte.”

Föraren, annan ombordpersonal, ledsagare och ledare för en grupp är ansvarig för att barn under femton år använder bälte, som jag ser det. I övrigt är det passagerarna själva som är ansvariga.

Några sekunder tar det.
Gör’t.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Dagsens sanning

Det är fred på jorden.
Arbetets frukter fördelas rättvist.
Kvinnor och män har samma chanser.
Naturtillgångarna fördelas lika.
Demokratin slutar inte när arbetsdagen börjar.
Alla lever miljövänligt.
Barn får bra utbildning.
Varenda människa får säga vad hon vill.
Ingen somnar hungrig.

April april.

(Repris från 1 april 2012, 2014 och 2015).

Så förtrycker de din trut och din fot

Du skall icke säga ”kort”, det heter ”bild”.
Du skall icke bära foppatoffel, det är simpelt.
Du skall icke bära strumpa i sandal, aldrig uttala ”acceptera” med s, aldrig någonsin säga ”å ja ba'”.
Facebook skall du uttala ”facebuck”, som när en norsk talar engelska.

Klassamhället har många regler. De är alla noga formulerade för att lära dig var du hör hemma. Längst ner på samhällsstegen.

Asseptera dem aldrig.

### Fler inlägg i bloggserien:
Klassamhället Sverige, del 1: Grislöner i klassamhället
Klassamhället Sverige, del 2: Nu kommer den nya klassanalysen av Sverige
Klassamhället Sverige, del 3: Den slarvigast klädde kan ha dyrast paltor

Klassamhället Sverige, del 5: Hur i hundan sätter en igång en skivspelare?
Klassamhället Sverige, del 6: Det är dags för en ny ideologisk offensiv

Kom ihåg: Det är du som betalar fnysarnas avdrag.

Länk: Åsa Linderborg, Aftonbladet: Klassförakt, SVT!
”Att SVT sprider sånt här visar bara hur socialt accepterat föraktet för de såkallade förlorarna har blivit även bland dem som själva ser sig som upplysta humanister. Förr lockade man folk att skratta åt eliten. Nu förtiden är det tvärtom.”

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Polisens slutgiltiga lösning

Läs här ovan vad det står på skärmdumpen jag gjorde i går kväll. Det är skrivet av en svensk polis på Facebook den 8 mars 2017 klockan 21.20.

Den polisen är en av dem vi satt att försvara demokratin. Hur var det vi sa i lumpen? Friheten är alltid värd att försvara. Fundera över hur demokratin försvarar sig mot en polis som vill förinta människor.

Förinta? Har vi inte hört det ordet förut?

Varje yrke har sina yrkesskador. De blir bara lite värre, när de drabbar någon inom våldsmonopolet. De som verkligen kan förinta.

Exakt hur många grupper inom vårt land får en polis vilja förinta, innan han blir av med jobbet? Vilka grupper får han vilja förinta? Judar? Svarta? Romer?

Folk som håller på FBK?

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Den slarvigast klädde kan ha dyrast paltor

Vad behöver vi då klassanalysen till? För att förstå världen och göra den tydligare.

Vem är vän? Vem kan bli det?

I dag syns inte allt lika tydligt på gatan och i landskapet. Den slarvigast klädde kan ha dyrast paltor, det ruffigaste kvarter kan vara på väg att herrskapifieras. Alla som har svårt att uttala bokstaven ”i” behöver inte vara från Lidingö.

Klassanalysen berättar var du hör hemma i samhället, inte vad du tycker. Ändå hänger klass och tanke ofta ihop. Oftare än du anar. Varför tror du annars att så många partier fjäskar för medelklassen? Den odefinierade klump som de tror är medelklassen.

Även därför behövs den. För att människans samhälleliga vara bestämmer hennes tänkande. Det där som hänger ihop.

Går populisterna framåt? Följ pengarna. Just så.

Visa upp klyftorna
Ett annat skäl är förstås politiken. Vi behöver veta hur folk lever för att tydligare kunna ta från de rika och ge till de fattiga. Vem är fattigpensionär, hur många arbetarlöner går det på en börs-vd:s lön? Vad tjänar en biblioteksassistent, en överläkare och en undersköterska? Hur många äger hur mycket av tillgångarna?

Följ pengarna.
Visa upp klyftorna.
Gör världen tydligare, har jag sagt.

Vem är arbetare?
Vem är arbetare i dagens noggrant arbetsdelade och digitaliserade industrisamhälle? Det är en annan fråga för analysen. Nu för tiden är det inte rutig skjorta och snus som avgör saken. Kanske är den typiske arbetaren år 2017 en lågavlönad kvinna i offentlig sektor som åker kollektivt och ger pengar till tiggaren utanför Coop? Jag misstänker det. Rutig skjorta har hon sällan.

Allt det spännande finns hos de progressiva kvinnorna. Ju mer jag tänker på saken, desto mer tycker jag att det påståendet är sant. Så fort en opinionsundersökning blir detaljerad ser jag att det är kvinnorna som är mest solidariska i sitt tänkande.

Det beror sannerligen inte på gener eller genitalier. Följ pengarna. Bibeln vet vad den menar med änkans skärv. Det var även den kvinnans samhälleliga vara som bestämde hennes tänkande.

***

Nu väntar jag bara på bilderna, diagrammen, samhällsbeskrivningen och den levande berättelsen.

Orättvisan är lättare att göra något åt när den syns.

### Fler inlägg i bloggserien:
Klassamhället Sverige, del 1: Grislöner i klassamhället
Klassamhället Sverige, del 2: Nu kommer den nya klassanalysen av Sverige
Klassamhället Sverige, del 4: Så förtrycker de din trut och fot
Klassamhället Sverige, del 5: Hur i hundan sätter en igång en skivspelare?
Klassamhället Sverige, del 6: Det är dags för en ny ideologisk offensiv

Bilden ovan:
Herman Reijers Arbetarhustru, Forshaga.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Nu kommer den nya klassanalysen av Sverige

Överklassen lever som på en egen planet.

Det är Göran Therborn som säger det. Nu ska han vara med och göra en ny klassanalys av Sverige. Vi behöver få en bättre bild av villkor, värderingar och intressen hos dagens arbetarklass och olika mellanskikt i samhälle.

Och så behöver överklassen integreras.

I samarbete med professorn i sociologi, Göran Therborn, kommer det fackliga idéinstitutet Katalys under 2017 att göra en ny klassanalys av Sverige. Den senaste grundliga klassanalysen gjordes av Göran Therborn 1971 och 1981.

– Det har naturligtvis skett stora förändringar inom svensk kapitalism och därmed klassamhället i Sverige under de sista 30-40 åren. Frågan är vilka klasser som finns idag och är relevanta att tala om liksom var de viktigaste konfliktlinjerna går, säger Göran Therborn.

Länk: Göran Therborn är tillbaka (Dagens Arena)

Målet är en stor klassrapport som utkommer våren 2018.

Dags att bryta dödläget
– Vi har länge saknat en ny uppdaterad klassanalys av Sverige, säger Daniel Suhonen, chef vid Katalys. Det är många som efterfrågar att veta mer om klass i dag, men det har saknats uppdaterade underlag. Därför är det så glädjande att Göran Therborn vill leda det här arbetet i samarbete med oss.

– Ska arbetarrörelsen bryta dagens dödläge måste man ha en bild av vilka villkor, värderingar och intressen dagens arbetarklass och olika mellanskikt i samhället har, menar Suhonen.

Olika delanalyser
Förutom en ny uppdaterad klassteori och en statistisk undersökning kommer också en rad samhällsvetare och forskare att bjudas in. Tanken är att de ska bidra med studier av kapitalkoncentrationen i näringslivet, mediemakten, den nya medelklassen, prekariatet, könsojämlikheten och det nya arbetslivet och andra teorier och perspektiv som kan utvidga och förnya förståelsen av klass.

Arbetet kommer att ledas av en styrgrupp under ledning av Göran Therborn och Daniel Suhonen och inleddes med en konferens i Stockholm i början av februari.

Katalys är ett oberoende fackligt idéinstitut som arbetar med utredningar och opinionsbildning. Det gör man inom områdena välfärd, samhällsekonomi, arbetsmarknad och fördelningsfrågor. Institutet startades på initiativ av LO-förbunden Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och SEKO.

I ett tidigare inlägg berättade jag hur en vanlig svensk börbolagsdirektör tjänar lika mycket som 54 industriarbetare. Så ser Sverige ut.

### Fler inlägg i bloggserien:
Klassamhället Sverige, del 1: Grislöner i klassamhället
Klassamhället Sverige, del 3: Den slarvigast klädde kan ha dyrast paltor

Klassamhället Sverige, del 4: Så förtrycker de din trut och fot
Klassamhället Sverige, del 5: Hur i hundan sätter en igång en skivspelare?
Klassamhället Sverige, del 6: Det är dags för en ny ideologisk offensiv

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra