Om jag tänkte som en ledande Sverigedemokrat, fast från det här hållet:
– Alla som bär järnrör bör ha allmän rosträtt.
– Men nu var det faktiskt inte järnrör, det var aluminiumprofiler.
Jaså, ja då så.
# Förr var det laxen som hoppade i Klarälven i Deje.
# För vem tar man en tupplur?
Bästa läraren: Gösta Zetterman vid andrakapan på Molkoms Bruk, 1973. Allvar, skratt, politik och sågverkskunnande, allt i ett. Gösta hade varit med om en tid när folk kunde vakna med håret fastfruset i väggen, för honom hade Sverige blivit bättre och han visste vem han tackade för det.
Viktigaste jobbet: rädda liv som SOS-operatör. Det är starkt att prata med en människa som är instängd av eld och att efter olidliga minuter höra hur hjälpen når henne i tid.
Tyngsta resan: jordbävningsreportaget i östra Turkiet.
Ordlekfullaste skratten: Smålands Folkblads redaktion, 1975.
Klassmedvetnaste skratten: gamla justerverket på sågen, 1973. Gösta visste hur man skrattar åt överheten underifrån. Han såg direkt vem som var vem. Den dagen han såg en bräda som var bullerskadad, då skulle vi få arbetarskydd sa han.
Bästa gänget: kommunikatörerna på Värmlandstrafik, 2015.
Farligaste jobbet: mata virkestuggen på sågen.
Ovanligaste sysslan: ge 10 tamagotchis från Hammarö mat, kärlek och omsorg i receptionen på Räddningsverket, 1997.
Sämsta chefen: ingen du känner, den människan har aldrig fått några rubriker.
Värsta minnet: tipset som bara jag fick, om händelsen ingen annan journalist på orten kände till.
Snopnaste nyårsjobbet: krönika i riksradion när Sven W som sände lät bli att berätta vad krönikören hette.
Skickligaste bildmänniskan jag jobbat med: tecknaren Robert Nyberg.
Snabbtänktaste konferencieren: poeten Bengt Berg.
Sämsta egna spådomen: reportaget valsommaren 1976 i Ådalen, när jag avslöjade att Olof Palme åt en glass av märket Winner.
Största scoopet: krisande bondekooperativa Vänerskogs plan för bruken de köpt.
Största motståndet: när vi tvingades börja använda ordbehandlare på Värmlandsbygden, 1986.
Snabbaste kovändningen: inställningen till ordbehandlare 30 minuter senare.
Mest hånade verktyget i början: yuppienallen.
Mest udda rekvisitan på scenen: Billy Bass, den sjungande fisken. Ett tag var vi rena radarparet.
Onödigaste slutet på ett sakligt insändarsvar för länstrafikbolaget: när jag erbjöd hjälp med transporten, om vår arge kritiker från Nordvärmland någon gång funderade på att resa till en plats där det växer väldigt starka kryddor.
Dummaste frågan jag ställt som journalist: – Ni som jobbar som Jourhavande medmänniskor här på Röda Korset. Har ni själva psykiska problem?
När de ber dig visa leg i krogdörren: det handlar om selektion.
När de ber dig visa leg på Systembolaget: det handlar om selektion.
När de ber dig visa leg på biografen: det handlar om selektion.
Tänk om det har funnits en omänsklig selektion? Tänk om det finns en nu med? En som sorterar bort, inte nödvändigtvis den som är för ung – men den som bäst behöver komma in?
Tänk om det är de stängda dörrarna som håller kylan instängd, här inne? Det har blivit så kallt.
### Selektion har av tradition ibland bedrivits på perronger.
### Där bussförare tvingas spela poliser får snart poliser köra buss.
Tisdag: försöker skriva ordet ”näthatarna” på Twitter. Rättstavningsprogrammet ändrar till ”näthararna”. Bättre kan det inte sägas.
Onsdag: fortsätter städa upp på jobbet efter en kampanj med fejkinlägg som en annan hare organiserat. De fega finns överallt.
I morgon kväll: ge järnet Malena Ernman, det är inte en tillfällighet att du har över 160 000 följare på Facebook.
Från Malenas sida:
”Alan, 3 år, fick världen att vakna till. Men världen somnade om. Minst 3671 människor har drunknat i Medelhavet i år. 1200 av dom var barn. Många volontärer kämpar med att hjälpa rädda människoliv idag medan nästan hela Europa vänder sin rygg. Stöd dom via Rädda Barnen, Röda Korset, Unicef, Lighthouse Refugee Relief, Gula Båtarna och många av dom hundratals volontärer som är där och hjälper på egen hand. Vi får aldrig sluta bry oss!”
Vakna, värld. EU är en fästning, Sverige river broar. Riv murarna i stället, gör id-kontrollanterna arbetslösa. Världen behöver fler medmänniskor och färre egon.
Har ni glömt hur nyss era egna folk var på flykt?
Funderar på att skriva ett kritiskt blogginlägg, riktat mot de styrande i min kommun som i praktiken prutat bort våra erkänt fina kammarmusikdagar, som lagt flottningsmuseet i malpåse, som vill gå med på att den historiskt intressanta och utvecklingsbara Forshaga kanal fylls igen för gott, som kraftigt minskat på förskolornas barnkulturdeltagande och som till råga på allt avskaffat våra identitetsskapande adventsljus vid infarterna.
Funderar på att skriva om kulturskymning i rubriken, fast det gör mig ont.
… men jag är ju så snäll och de är mina vänner.
… nu när det snart är jul och allting.
Kan en skriva något blygt, försiktigt, om att människan inte lever av sopstationer allena? Att det finns folk som inte tycker att en återvinningscentral är det vackraste monument människan kan bygga vid infarten till sin kommunhuvudort.
Kan en skriva det?
# Insändare i Nya Wermlands-Tidningen: Nu monteras kulturen ner
# Jag skrev den inte men instämmer.
# Här är en färsk facebookgrupp som vill bevara kanalen. Forshaga är stort nog för både fiskodling och kanal, gärna med framtida båtbussar.
15 december 2015. Två budskap intill varandra i min mobil:
FAMILJ UTVISAS TILL IRAN för att arbetsgivaren råkat betala nio kronor för lite om dagen. (Det har han rättat till i efterhand).
GULDMUSTANG utställd i ankomsthall 5 på Arlanda flygplats.
Välkommen till Sverige. Här följer vi reglerna.
Snart är det jul.
Nio kronor, det blir pengar det.
Sa jag att vi följer reglerna?
Jag är en enkel människa. En av favoriträtterna till vardags är stekt falukorv med potatis, ett av favoritorden stavas jämlikhet. Någon historieprofessor blev jag inte, men så mycket har jag förstått som att vi härstammar från Afrika. En gång låg vårt Forshaga under 120 meter vatten efter senaste istiden, vi har alla invandrat. Fattigdomen fördrages bäst om den delas av alla, visst, men klokast är om den steg för steg förvandlas till välfärd.
Fast då får ingen jävel komma och förstöra denna välfärd, som folk slitit i generationer med att bygga upp.
Jävlarna finns i alliansen. Jag kan på rak arm komma på 140 miljarder skäl att fnysa åt den alliansen. Då menar jag fnysa. Min blogg vill helst låta bli att sprida hat, har jag tänkt. Du får använda din fantasi själv, 140 miljarder skrapade de bort från vår välfärd. Sedan beklagar de att de drabbade blir desperata.
Fnys.
Jag har inte bett om era jobbskatteavdrag.
Jag har bett att få vara med och bygga.
Liten skit i Stockholm
Det fanns en till som var med och skrapade. Då, på 1990-talet, långt innan alliansens badtunnor var påtänkta. Ett tag ville han som skulle bli förste bespararen hellre vara en stor skit i Katrineholm, än en liten skit i Stockholm, berättade han. Sedan ändrade han sig och började peta kommunalråd i magen och glömma bort att avskaffa karensdagar.
Storleken på skiten har betydelse.
Bygg en herrgård, förlora ett val åt välfärden.
Riv det generationer har byggt.
Ord som ljuger
Jag är en enkel människa. Jag bryr mig i högsta grad om hur Forshaga, Sverige och världen ser ut. Jag vet vem välfärdens vänner är, jag vet dessutom hur lösningen ser ut, precis som alla vi enkla, okomplicerade människor vet. Problemet är att så få av oss orkar engagera oss i partipolitiken. Partipolitik år 2015 är inte en folkrörelse, det är ett tv-spel. Jag har aldrig tyckt om tv-spel.
Inte gillar jag ord som ljuger heller. ”Besparingen” brukar bli dyr för förlorarna, ”nyliberalismen” var varken ny eller liberal och ”invandringskritisk” om folk som hälsar Hitler är som att kalla asfalt för akvarell.
Falukorv, någon?
# Vi är förresten komplicerade vi med. Ja’ bare skôja.
# I förrgår kväll lovade jag den kära vännen att bjuda på Nobelmiddag nästa år, som jag lagat själv.
# Bäva månde grytorna på Grossbolstorp.
Fredag kväll. Jobbar med akut tåginformation. Får en väldig lust att skriva:
”När luften har för bråttom får träden det med. Då stannar tågen till mellan nedfallna stammar på stambanorna, för att fundera över om summan av deras och luftens hastighet är konstant.”
Låter bli.
### När är rätt tid att vara filosof?
Fördelen med korta rehabpass på 17 minuter är att en inte behöver något vätskebälte. Nackdelen är att en inte behöver något vätskebälte.
Fördelen med viss blåst och vinterkyla är att den får en att glömma den mänskliga kyla som visat sig hos vissa bokstavskombinationer under hösten. Jag tänker på sådana som GP, DN, SvD, SD, M, MP, FP, KD och S.
Fördelen med julbord på jobbet är att du kan bli trevligt avtackad. Sedan tar du det lugnt, de där 25,5 arbetsdagarna som är kvar. Eller? Nej, du gör en rejäl slutspurt, det är roligare.
Livsmedelsaffären Pekås i Viken meddelar att de alltid varit PK och kommer att vara det till stängningsdags. Det får man säga i det här landet.
Vissa individer har inte alla sniglar saltade i det här trädgårdslandet.
En viss stress får man säga i det här handlandet.
### I Karlstad kostar 100 miljoner 51 miljoner.
### De styrande tror att man kan köpa ägg för tre kronor styck, sälja dem för 2 och göra rejäl vinst i borteräen.
### Även stadshus och marker, 100 för 51, kom och köp, skynda innan vi prutar.
VF.se, ledarsidan. Respekt!
När de senaste årens politiska tidningshistoria en dag ska skrivas, då kommer Värmlands Folkblads ledarsida att nämnas med samma respekt som antinazisten Torgny Segerstedt väckte under andra världskriget. Det är visserligen en tröst för oss som prenumererar men det är skamligt att VF har så få med sig i tidningskören i dag.
Jag talar om deras sätt att skriva om mångfald, invandring, romska tiggare, rasism, antirasism, flyktingkris och medmänsklighet. Solidaritet om du så vill.
All heder åt chefredaktören Peter Franke. Tack för att du står på dig, också mot ”de våre” när de far i diket.
När de senaste årens ekonomiska tidningshistoria ska skrivas, då kommer tidningsdirektörerna och redaktionerna att beskrivas med samma ord som vi i dag använder om den forna skrivmaskins- och räknemaskinjätten Facit.
Facit gick åt skogen för att man inte förstod sig på den digitala utmaningen. Dagstidningarna håller på och går åt skogen för att man inte heller förstod sig på den digitala utmaningen.
Det var käckt när Aftonbladet som första dagstidning i Sverige lade ut sin kulturbilaga på nätet, vem applåderade inte åt det. Men ekonomiskt vansinne var det och snart stod de flesta tidningar i kö för att långsamt försöka ta livet av sig.
– Vill du ha nyheten i brevlådan i morgon för dyra pengar eller vill du ha den gratis i datorn redan i dag? Vilket väljer du?
Facitvarning, som sagt och jag vet att det är lätt att vara efterklok. Vad som hände var att papperstidningarnas upplagor rasade drastiskt. Folk ville gärna läsa tidningen men det var liiiite billigare att göra det på skärmen, se.
Nu kommer nästa steg. Var det svårt för annonsförsäljarna att göra nättidningen i datorn bärkraftig så är det än värre nu. För nu går läsarna för fullt över från datorn till mobilen och där är skärmen så liten att försäljarna inte alls lyckats sälja så mycket annonser som de skulle behöva för att tidningarna ska leva.
Inte vill vi ha några annonser i våra mobiler heller.
Vad vi ser är blödande företag, anorektiska redaktioner och drastiskt minskande granskning av framför allt våra kommuner. Då bor jag ändå i ett fortfarande tidningstätt län, Värmland är på många sätt bäst på den fronten.
När den svenska demokratins historia ska skrivas, vad kommer forskarna då att säga om de här åren? Var det nu den också gick åt skogen? Var det nu den demokratiska granskningen gavs bort till tillfälliga bloggare, brunsvarta näthatare och källokritiska troll?
Vi får hoppas att medieutredningen kommer med kloka, effektiva förslag som snabbt stoppar den dramatiska dödskampen. Vi får hoppas att regering och riksdag snabbt är redo för beslut som räddar granskarna. Vi får hoppas att medieföretagen själva förmår göra sitt, för att hjälpa till och vända på utvecklingen.
Sverige och världen behöver proffs som uthålligt och kontinuerligt informerar, kritiskt granskar och underhåller, vare sig deras artiklar når oss via brevlådan, datorn eller mobilen.
Fast jag har mina tvivel.
Det kan mycket väl vara försent.