Somliga har huvudet fullt av matrecept. Andra samlar på skivor i vinyl eller på cd. Själv tycks jag ha fastnat i papperstidnings- och tidskriftsträsket.
En dag bestämmer jag mig för att försöka notera alla bra tidningar och tidskrifter som regelbundet landar i min brevlåda. Det är några stycken.
De som jag dreglar när de kommer
Språktidningen. En favorit, skriver om språk på de mest oväntade sätt. Lärorik.
Fokus. Svenskt nyhetsmagasin som får mig att hänga med. De politiska
nyhetsreportagen där är mest välskrivna i Sverige. Viktig fredagsritual. (Nej, de gör inte 
ofta exakt min analys av samhället, men de slutsatserna kan jag dra själv).
Vi-tidningen. Kultur, reportage, krönikor. Nyss skrev mina favoriter Ingemar Unge och Lars Westman i varje nummer. Numera är de ganska pensionerade men en efterträdare håller på att kliva fram.
Sveriges Natur. Nyligen omgjord tidskrift för Naturskyddsföreningen. Allt från extrema närbilder på humlor till arg skogspolitikkritik.
Runners World. Inspirerande (svenskt) magasin för löpare. Tänkte för lite på oss glädjemotionärer under några år men börjar ta sig även på den fronten.
Kämparna
Bis. Stolt överlevare från 1969, organ för föreningen Bibliotek i Samhälle. Läs temanumret om censur. En fungerande demokrati mår bättre med bra folkbibliotek.
Heidruns Tidender. Tidskrift för föreningen Heidruns Vänner, berättar om olika program vid Heidruns Bok- och Bildcafé i Fensbol och om förlaget Heidruns utgivning.
Värmländsk Kultur. Temanummer om olika värmländska kulturer och kulturarbetare.
De som hjälper mig i jobbet
Journalisten. Där följer jag diskussionen om journalistik och media.
Författaren. Författarförbundets tidskrift.
Resumé. Skriver om marknadsföring och media.
Dagens Media. Dito.
Vision. Min fackföreningstidning som offentliganställd informatör.
Internetworld. Skriver om nätet, inte minst e-handeln.
De som ger mig länsnyheterna
NWT. Läser jag i tjänsten, bra lokala nyheter.
VF. Läser jag av hjärtat.
Annat…
… kommer det också ibland, men dem tar vi en annan gång.
Nej, jag betalar inte för alla. Och visst händer det att jag dreglar över någon text eller bild i varenda en av dem, någon gång. Det jag saknar mest hos många är överraskningen. Som läsare vill jag bli förvånad en gång per utgåva. Lätt att säga, svårt att göra. En del får jag via facket eller andra medlemsskap eller gratis för att jag skrivit mycket åt dem. Andra läser jag i tjänsten. Min tid får de, allihop. Då har jag inte nämnt de jag bara läser på nätet.
Skryt? Så är det inte menat. Det är inte konstigare att jag vill hänga med i mitt jobb och mina intressen, än att en fågelskådare försöker vara ute med sin kikare när fjällvråken vänder norrut eller att en Stefan Sundström-vän fort vill höra nya skivan Under radarn.
Vi råkar vara intresserade.
Då och då brukar vi byta ut en del tidskrifter, eftersom jag och den kära vännen inte hinner läsa allt vi skulle vilja. Ordfront Magasin och Vi Läser är tidskrifter vi byter till, vissa år. Bra båda två.
