Definitioner från fyndlådan

Smal höststig

Höst i fosterlandet. Sitter och plöjer igenom gamla blogginlägg på jakt efter en viss formulering som jag minns dunkelt. Då hittar jag den här i stället, om statistik, från den 3 mars i fjol. Har jag skrivit den? Det var ju faktiskt begåvat. Jag var nog inte så dum på den tiden.

Statistik
Statistik är tid som någon tagit. 

Sedan hittar jag de här från den 5 och 6 mars i fjol. 

Andras muskler
Rikedom är andras muskler som gråter. Fattigdom? Ekonomi som går fel.

Klassamhälle
Klassamhälle är statistik som gråter.  

Den 2 mars skrev jag att en bra text är tid som suckar och ler. Har jag skrivit det också? Tror jag ska sluta skriva några nya.

Ska de förstöra ett ord till?

Nya Wermlands-Tidningen har kallat sig ”Nya” i flera sekler. Där handlar det om en ny produkt varenda dag, nu även söndagar, så det är inte fel.

PilenMen Nya Moderaterna? När det senaste nya i politiken kom år 2006? När forne högerledarn tycker att den nye genomför precis den politik han själv föreslog?

Konst (m)Tro’t om du vill.

Det var illa nog att de stal ordet ”moderat” en gång. De lever inte upp till det ordet heller. Ska de förstöra ”nya” nu också?

När högern leker arbetare räcker spadarna bara till oss.

Oktober är den tiden

Det är den tid på året då människan bygger världar och skapar framtid. Folk går till sina jobb och uträttar, projekt växer fram, byggnader byggs, hem blir inredda, produkter färdiga, vackra saker föds på ritningar, studiecirklar startar, sånger skrivs, bilder föds, stora tankar.

AroniaOktober är den tiden. De svaga tror att det är höst men Karlfeldt visste bättre. Det är en vår. En färgglad tid då även naturen bygger nya anlag, förbereder det som ska explodera i färgen grönt i maj.

Här hemma brinner aroniabuskarna vi planterade nu orangeröda bredvid gräsmattan. Snart ska de täckas av snö för andra gången i sina liv.

Jag längtar.
Dit också.
Men först har jag en orangeröd färg att lagra i minnet.

Buskarna brinner

 

”Debugging computers”

”Innan han slog igenom som författare hade han ett tillfälligt jobb med att felsöka datorer i franska parlamentet.”

BuggDet är ingen romantisk tid vi lever i. Man får åtminstone hoppas att han gick en bra buggkurs innan.

Jag vet vilket parlament jag skulle vilja felsöka. Finns några där som har loppor i svinpälsen.

– Du syns! sa Anneli

Det finns yrken där du står på en scen hela tiden. Du jobbar inför öppen ridå, folk ser vad du gör, de betalar din lön och blir arga om du bär dig dumt åt. Jag tänker på yrken som lärare, bussförare, präst och butiksbiträde.

Och polis.

Karusellängen näraBlir du förvånad när vissa lärare, präster och biträden inte inser detta? Det blir jag. Du läste väl om kvinnan i en skoaffär i Karlstad som förklarade för en kund att små tjejer leker inte, därför sliter de inte skor så hårt? ”Tjejer har inte det behovet.” Du minns väl prästen som porrsurfade och läraren som bodde på skolan i smyg?

Som ett russin i synen
Eller skånepoliserna. Dessa klämmiga kamrater med datamaskin, som har gjort så att rikspolischefen just nu ser ut som ett romrussin i ansiktet, varje gång han får en tv-kamera framför näsan.

KarusellängelFattar de inte? Begriper de inte att de står på en scen? Jag säger som en arbetskamrat på Räddningsverket. Det var informationsövning på en länsstyrelse någonstans i Sverige, vi övade informationsberedskap och skulle samverka med en karl från försvarsmakten. När karlen kom gående emot oss i den långa korridoren på morgonen fick Anneli se att han bar militär kamouflagedräkt, m/90. Nu är hon från Deje och där är de rakt på sak när det ska pratas.

– Du syns! sa Anneli.

Jag tror inte han har hämtat sig än.

 

Fotnot: För dig som inte läst det, så skrev Magdalena Dahlgren så här på facebook den 3 september och fick det delat 453 gånger:

”Tack kära expedit på Bergkvist skor som talade för mig och min dotter att de skor vi köpte för två veckor sen som sulan redan släppt på (rejäla svarta kängor) inte tålde att ’leka och sparka boll’ med utan var till för ’tjejer som vill va snygga och tuffa och gå på stan och bio’. När jag (givetvis!) ifrågasatte denna kvinna (som måste ha tidshoppat hit från 1950-talet) om inte BARN ska kunna leka i sina skor så Bergqvistsfick jag det fantastiska svaret ’Tjejer har inte det behovet’. Vilken jävla avhyvling hon fick ska ni veta. Tack kära expedit som öppnade upp ögonen på min nioåriga dotter hur jävla dumt det är ställt. Världen har fått en ny purfärsk FEMINIST! Vi kokar bägge två.”

En dag i alliansregeringen

– Och så hittar vi på ett jobbskatteavdrag som gör så att alla dom mammalediga kvinnorna får betala mer i skatt än dom som jobbar.

– Å Gud vilken bra idé. Då slutar arbetarna hålla på och föda så mycket ungar.

– Precis. Vi ska inte ha en massa nyfödda socialdemokrater och vänsterpartister i det här landet.

– Ska vi bestämma det då? Slut med allt jämställdhetstjafs. Högre skatt för det fruntimmer som är hemma och passar sina egna ungar än när fruntimret kravlar sig till jobbet och kopierar papper åt oss?

– Topp.

Beda från Bogen

 

SR Ekot: Femte jobbskatteavdraget: klyftan ökar
SvD: Ökade klyftor med jobbskatteavdrag
DN: Ökade klyftor med jobbskatteavdrag
HD: Ökade klyftor med jobbskatteavdrag
AB: Klyftan ökar med ny skattesänkning

osv

Dä ä möe på gang. (Klicka gärna på bilden).

En dag på jobbet

Står vid jobbdatorn igen. I år kom jag ihåg lösenordet efter semestern. Det är en lycka att ha ett jobb att gå till. Visst, du säljer din arbetskraft för att få ihop till frukostfilen. Vem gör inte det? Vi säljer våra musklers och hjärncellers konster och förmågor.

Vi som kan.

Alldeles för många kan inte. Arbetsköparnas marknad har inte plats för 484 000 svenskar. Så många var arbetslösa i juni månad. 9,1 procent. Bland svenska ungdomar i åldern 15-24 år var 236 000 arbetslösa. 29 procent.

De drömmer om en dag på jobbet och ett lösenord att glömma bort.

Hata arbetslösheten
När jag var ung journalist intervjuade jag ibland nyblivna pensionärer. Alla berättade hur de börjat arbeta som 12-åringar, 13-åringar, 14-åringar. Den åldern. De följde med pappa till skogen, de blev lilldrängar eller pigor hos någon granne, de blev ströpojkar på ett sågverk. Stolta berättade de om slitet.

Vilken stolthet får den arbetslöse 28-åringen? Hon eller han som gått från skolbänken till ett liv i arbetslöshet. ”När jag blev 20 gick jag ut i min första åtgärd”.

Hata arbetslösheten. Hata ett system och en politik som tjänar på att skapa en armé av arbetslösa för att pressa ner lönerna. Dela bättre på jobben. Satsa på offentliga sysslor som behöver utföras. Bygg hållbarare järnvägar, anställ fler personal i förskolan, låt vårdens folk hinna andas.

Ropen skalla, inloggning åt alla.

Coolna, mitt klot

Jag vill inte ”få hjulen att rulla”, det är sååå 1800-tal… Jag vill få det stora hjulet att bli en grad svalare, långt in i alla tal som någon håller. Börja med den tanken, när du ritar de nya maskinerna. Gör så de inte suger upp och spottar ut allt levande liv de ser.

En gång insåg ingenjörerna att kraften inte kräver stånggångar. Sedan upptäckte de att kraften inte kräver remmar och remhjul. En dag ska de fatta att det inte ens krävs ändlig olja, smutsiga explosionsmotorer eller oändligt orena atomklyvningsverk när kraft ska skapas och verka.

Världen är full av möjliga jobb som värmer människors mage och hjärta men låter klotet trivas. Rita på de jobben, håll de talen.

Det är 2000-tal.

Berättelsen om rönnbären och svenska flaggan, del 3

Det var 1963, så mycket vet jag säkert, för det står så på bokmärket jag gjorde. Året då jag förra gången höll i nål och tråd någon längre stund. Nu ska det alltså ske igen. Jag har dyrt och heligt lovat två trivsamma damer på minnesgården Nytomta i Arvika att brodera en gardin enligt mönstret de sålde mig, innan de vänligt nog hissade flaggan.

Bedriften var inte att köpa mönstret. Den var att jag lovade brodera det. Sådana löften är till för att hållas, även av knövvligt folk. Stå och se glad ut framför en flaggstång är lätt, men nu är det upp till bevis.

Smyger upp påsen
Några dagar efter hemkomsten tar jag ett stadigt tag i den kära vännen med ena näven och ett något försiktigare tag i brodyrpåsen med den andra. Vi sätter oss vid vita bordet, jag tänder lampan, känner att jag är mätt och otörstig och har tillgodosett alla andra grundläggande kroppsliga och själsliga behov. Kroppen är nysprungen, bröstet fyllt av mod och broderifingrarna nytvättade. I bakgrunden spelar Jan Johansson en gammal uppjazzad svensk folkmelodi om sålda hemman.

Försiktigt försiktigt öppnar jag påsen.

Först får jag tag i själva mönstret. Det föreställer en gardin med rönnbär på, men det vet jag redan. Nio dockor garn, tre mörkbruna, tre mellanbruna, en orange, en mellanorange och en rödorange.

Beskrivningen berättar om både plattsöm och stjälkstygn. Nu börjar kroppen skaka igen. Vad var det jag läste på internet? Broderi är ett tidskrävande hantverk som kräver mycket erfarenhet.

Som att springa en mara
Var vill du börja? frågan den kära vännen medan jag lägger fram alla grejorna framför mig på bordet. Från början om det passar, svarar jag.

Ingen tar tid och tur är väl det. Jag använder aldrig gps-klockan när jag broderar rönnbär. Men en god stund senare är de första femton millimetrarna rönnstjälk färdig. Jag har sytt stjälkstygn, jädrar i det, jag har sytt stjälkstygn. Nyckelord: jämn linje, jämnstora stygn. Tjoho!

Kom inte och tala om förspilld kvinnokraft, då får du med mig att göra. Då syr jag in dig i rödorange plattsöm från Grossbolstorp. Raka stygn på snedden, tätt samman, tvärs över motivet.

Rönnbärsbroderi är precis som när man springer marathon förstår du, säger jag till den kära vännen. Du får aldrig tänka på målet, bara på nästa stygn – och så måste du vara ihärdig.

Stönig, tänker den kära vännen, men det säger hon inte.

 

 

Första femton millimetrarna i hamn. Det blev en rönnstjälk.

Foto & broderiundervisning: Inger Nilsson

En miljard svälter, 1,5 miljard är överviktig

Min senaste krönika på tankesmedjan Ida:
En miljard svälter, 1,5 miljard är överviktig

Läser Naturskyddsföreningens årsbok Jorden vi äter. Den här sommarens viktigaste läsning för mig och för många andra, misstänker jag. I boken berättar författarna Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren om hur Värmland hade 347 mjölkgårdar år 2000 och 129 stycken elva år senare.

Klicka på tabellen. Då ser du ännu tydligare hur många nötkreatur länet hade år 1927.
Slutsatserna får du dra själv. Jag vet vad jag tycker.