Kategori: Skrivande

Bok: Så gör jag – konsten att skriva, Bodil Malmsten, Modernista, 2012.

Bodil Malmsten är en av mina favoritförfattare. Hennes blogg heter www.finistere.se. Genom att bearbeta inläggen där har hon skrivit flera böcker de senaste åren, alla läsvärda. Att hon skulle ge ut en handbok i skrivande var däremot oväntat. Välkommet men oväntat.

”Skrivandet är inget yrke; det är något som den med lusten att skriva och viljan att göra det inte kan låta bli.”

”Deadline är den dödliga linje där den yttersta kontrollen kommer in.

Men det är då det.

Medan du skriver för att du vill skriva och inte kan låta bli, under skrivtiden är det för dig själv du skriver, medan du skriver får ingen annan än du själv och din lust att skriva komma in.”

Där har du en del av hennes inställning till skrivandet. Den här boken är en lärobok i en lära som inte kan läras ut, skriver hon. En handbok i en konst som inte kan läras ut, skriven av en som inte kan.

De sista påståendena är både sanna och osanna. Bodil Malmsten är för blygsam och gör hon en handbok måste hon rimligen tro att det är någon mening med den. Visst är talangen avgörande om du ska bli bra skribent, men hantverket är inte medfött. Även talanger behöver träna.

Nå, boken är full av praktiska tips, tro inget annat, även om övningarna är långtifrån traditionella.

Använd inte dyrorden om de inte behövs
Det var länge sedan jag fick sådan lust att ta fram ett litet block och skriva av
formuleringar, men det är vad som händer när jag börjar läsa boken. Mark Twains råd: ”Dont use a five-dollar word when a fifty-cent word will do” hamnar alltså snart i ett litet grönt block. Under det hennes egna ord, som:

”Skrivprocessen motsvarar träningen för en tennisspelare, cirkusartist, premiärdansös.”

”Träna din kropp, gör yoga. Jogga. Gå. Att skriva är kroppsarbete, du behöver tillgång till hela din kropp. Utan kroppen är huvudet inget att ha.”

”Den som skriver gör det varenda dag, skapar sin egen himmel, jord eller underjord, det är det som är fiktionen, att någon har skapat en skriven värld.”.

Historiens sekundvisare
En annan som hon själv citerar är Schopenhauer: ”Dagstidningen är historiens sekundvisare”. Själv är hon flitig tidningsläsare, det märker var och en som följer finistere.se, och hon har ett syfte med det:

”Ta in så mycket du hinner av det som finns.

Den som skriver med ryggen åt verkligheten kan missa det viktigaste med sammelsuriet som vi lever i, hur orättvist det är, vi behöver veta hur det är för att kunna avgöra hur vi hanterar det när vi skriver eller om vi väljer att ignorera det”.

Skrivskolor gillar hon och hade gärna gått en om de funnits när hon var ung. Glatt upptäcker hon att Johathan Safran Foer leder skrivkurser och lär sina elever klokheter som ”Talang är långt tålamod.”

Malmstensk blandning
Det finns många sorters handböcker i skrivande. Bodil Malmstens metod är att blanda. Ibland teoretiserar hon, ibland berättar hon om sina egna erfarenheter och ibland gestaltar hon sina teser.

Sträva efter det enkla. Stil är summan av den skrivandes val. Helvetesperioden är när det undermedvetna inte får en chans.

Gå inte i sömnen. Se allt, lyssna på allt, känn på allt, testa, lukta på det. Smaka på allt. Gå in i allt. Stå utanför. Behåll förundran inför allting. Bevaka din förundran.

Gott om skrivövningar
Den som läst Bodil Malmstens blogg och bloggböcker vet en del om hennes inställning till livet. Därför är det med spänning jag bläddrar fram till de praktiska övningar hon föreslår i sin handbok. Jag blir glad men inte förvånad. Här är några exempel:

”Arbetsuppgift:
Lär dig skriva med alla fingrarna.”

”Arbetsuppgift:
Skriv om någonting du inte kan!

Skriv om någonting du är nyfiken på, någonting du inte vet vad det är förrän du har skrivit det, försök att få tag på känslan.

Skriv om någonting du vill lära dig någonting om.”

”Arbetsuppgift:
Undersök, plocka sönder tidsandan i det den består av.

Hur visar sig tidsandan i reklamen, vem drar barnvagnen vid lekplatsen, att det bara är personer med osvenskt utseende som städar i Stockholms tunnelbana.

Vad verkar vara likadant i andra länder, vad verkar vara specifikt svenskt.

Verkar, eftersom att ta reda på hur det är, går inte, det är inte tidsmässigt möjligt.”

”Arbetsuppgift:
Ta reda på vilka de respektabla är.

Inte de allmänt välansedda, utan för dig respektabla.

Vilka har du respekt för?

Respektera dem.

De andra finns inte.”

Bodil Malmsten har skrivit en bok som vem som helst kan sträckläsa, bara för att den är klok, oväntad, väntad och finurlig. Samtidigt är den full av praktiska råd och inspiration för dig som vill bli bättre skribent.

Jag återvänder till den.