Politik – Sida 45 – SVENSSONS SLÄNG

Dags att bilda Växit

Jag funderar allvarligt på att bilda Facebookgruppen ”Växit. Vi som vill gå ur Västra Götalandsregionen om vi går med där”.

Omslagsbilden ska vara en jädritt låg bro i Göteborg. Så låg att den hindrar sjöfarten på Vänern rejält och skadar industrin i Värmland, miljön på jordklotet samt lusten till samarbete både här och där. Den ska väcka till eftertanke.

Gruppen ska ha tre paroller:

Respektera ett nej.
Vägra tjatsex.
Hejdå, dä’ inte du, dä’ ja’.

På inledningsmötet i grundkursen, för den lokalorganisation som samtidigt bildas, kommer vi att gå igenom vad parollerna står för.

Den första parollen handlar om att Västra Götaland tidigare har sagt ifrån tydligt att de inte vill gå samman med Värmland. Sådant måste en respektera när hen säger det, vi skriver faktiskt 2016. Vi tror inte på våld.

Den andra handlar om att om din tänkte partner nu sagt nej, så ska du inte tjata dig till ett sänggående i alla fall. Hur gôtt hen än pratar och hur trevlig och grann hen än är.

Den tredje handlar om att det inte är det minsta fel på Göteborg med kringliggande lydkommuner, men att vi i Värmland vill vara oss själva i fortsättningen med. Inte ett lydlän.

Lydlän.
Du hör själv hur illa det låter.

Länk:
SVT Värmlands webbenkät i regionfrågan

Regionfrågan på en minut

– Åkej grabbar, vi gör en sån där ”Gå och ställ er i ett hörn-övning”. Alla som tror att ett gemensamt kollektivtrafikbolag för Värmland, Västra Götaland och Halland kommer att ha den allra största förståelse för busstrafiken mellan Arvika och Stömne, ni ställer er där borta i högra hörnet.

Blev du ensam, lilla vän?
Vill du ha en storregion, du? Från Långflon till Hällede?

Då kan du stå kvar i ditt hörn.
Näsan inåt.

# Beslut bör inte fattas på högre nivå än frågan kräver.
## Beslut bör fattas av folk som fattar var den plats ligger som beslutet omfattar.
### Fattas visa beslut? Visa då fattarna vad som fattas.

38 år sedan hon sov på åklagarbordet

I stället för novellen om vår kärlek: Den stencilerade
elevrådstidningen från dagar då rubriker var rubriker.

I dag firar vi cementbröllop om jag får tro listan över årsdagar. Det hade jag tänkt fira genom att publicera novellen jag skrev till Radio Värmlands novellpristävling i slutet av 1970-talet. Men jag hittar den inte.

Novellen handlar om hur vår sju veckor gamla dotter ligger tyst och snäll på åklagarbordet vid Sunne tingsrätt, medan lagmannen viger oss och läser sin favoritdikt av Karin Boye. Rosorna på domarbordet har han tagit med hemifrån. Han ser livet framför sig när han ser vår lilla familj. En månad senare dör han i cancer, inte anade vi det.

– Ni ska inte gifta er vid tinget, sa han i förväg när han försökte övertala mig att låta bli. Det blir som i öststaterna.

Inte blev det någon grå ceremoni. Det såg vår kärlek till men också en inlevelsefull lagman som så gärna ville att vår hemliga vigsel skulle bli ett fint minne.

Nu skulle nya kvastar sopa
Novellen hittar jag inte. Däremot finner jag en bunt med gamla INFO, elevrådstidningen vi startade på Sundstagymnasiet, kamrat Mats och jag. Den nya, radikala elevrådstidningen i stället för den forna.

Vi hade störtat det gamla borgerliga elevrådsstyret, jo så såg vi det, och nu skulle nya kvastar sopa. Stormöte i stället för representanter. Säga vad man vill om min journalistiska utveckling, men visst skrev vi piggare rubriker den gången. Då, när vi beslöt avskaffa borgarnas uråldriga privilegium att röka nere i elevrådskällaren på Sundsta. Det finns dagar när jag känner att det är dags att ta fram de gamla orden igen.

Vi blev inte riktigt klara med privilegiesamhället.

Ordet fattigpensionär hade jag aldrig hört den gången. Nu har vi det. Det är dags att fler gamla ruttna beslut rivs upp. Darra, byråkrater!

Grattis på bröllopsdagen förresten, min kära vän.
Nästa år firar vi grafit. Det är bra grejer.

Får en vara nöjd?

Ibland får en till det. De där få gångerna i en skribents liv då det pirrar till i maggropen redan innan orden nått från tanke till tangent.

Det händer inte ofta och dock: när det händer sjunger änglarna. Svarta änglar ibland i den här skrivarens fall men sjung för hundan, jag vill höra sång sa jag.

I de sociala mediernas tid gäller det att vara snabb. Twitter löser världsproblemen på en grisblink, Instagram har bilden, Facebook de geniala kommentarerna. Själv är jag sällan sådan, jag är en eftertänksam eftersläntrare.

Rasister i handling
Så går jag alltså och grunnar i dagar och nätter över bristen på källkritik hos det främlingsfientliga partiets sympatisörer. Främlingsfientliga? Skriv som det är, det är ett rasistiskt parti i handling, sedan får kostymerna och partidokumenten vara hur nypressade de vill. Handlingen talar och den är inte vacker.

Sympatisörerna förlåter allt. Vecka ut och vecka in strömmar nya bravader och korkade uttalanden från deras förtroendevalda över oss i blad och på nät, men de har förståelse. Vecka ut och vecka in denna förtröstan. När en av deras anställda på riksdagskansliet misstänks vara rysk desinformatör som tagit emot miljoner i en tveksam husaffär med annan ryss tiger partiledningen. Hela partiet tiger. Desinformatören sjukskriver sig, även det känns igen.

Då, efter lång eftertanke, rinner orden till i min skalle. Maggropen pirrar och texten knackas ner. En kortdikt av min vän Viktor Root.

Trivs.

Sanningen om källkritiken

Många partier har
väljare.

SD har sväljare.

Viktor Root

### Dikt med anledning av de främlingsfientligas förmåga att svälja både nätlögner och egna förtroendevaldas korkade bravader. Skriven i september 2016 när deras ryska säkerhetsrisk, mannen med de många identiteterna, just fått lov att säga upp sig från deras riksdagskansli.

Donald Vildsint

Totalt oberäknelig är han, Donald. Argsint, vildsint, småsint, långsint och allt möjligt annat du kan tänka dig som slutar på -sint. Allmänt okammad, röst som ingen annan, debattekniken knyckt från förra firmafesten för Etterkajornas Mytomaniska Förening.

Ändå samlar han miljoner anhängare framför rutan, denne Donald.
Jul efter jul.

Donald Duck.
Hur tänker vi?

De tre budorden för dig som nyligen köpt villa

1. Betala räntan och amorteringarna.
2. Klipp gräset.
3. Säg aldrig till en granne att hen har en fin häck.

### Fråga absolut inte hur hen bär sig åt med den.

Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root

Förundrad över det blodiga skådespelet

Gudskelov hinner jag inte skriva alla inlägg som dyker upp i skallen. Dessutom har jag vett att slänga en del som ändå blivit nedtecknat.

Den här karln borde jag dock skriva om. Håkan Juholt. En människa som gjorde mig både glad och förbaskad när han var partiordförande för socialdemokraterna.

Inlägget får bli en annan gång. Håkan verkar inte ha haft de vänner han förtjänade, så mycket är säkert. Politiken är ett rävspel och alldeles för ofta vinner värsta räven. Kvar i en undanskymd glänta står vi förskräckta små får som hann undan och förundras över det blodiga skådespelet.

Lyssna på Sveriges Radios söndagsintervju med Håkan Juholt. YOLO står det på tröjan hans. Du lever bara en gång. Är det bara jag som tycker att berättelsen om Håkan Juholt är tragisk för fler än en person?

”I dag är ju drömmarna nästan inställda”.
”Det finns drömmar om en rimligare värld”.
”Jag vet att jag berörde människor”.

Lyssna på hans klassperspektiv, hör vad han menar med ”klegget” i huvudstaden. Fundera över varför partierna har få medlemmar.

I dag är deras drömmar nästan inställda.

Länk: Håkan Juholt, Söndagsintervjun 11 sept 2016

Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root

Pappa, vad gjorde du under kriget?

– Pappa, vad gjorde du under kriget?
– Kriget? Så gammal är jag inte.
– Men vad gjorde du då när de främlingsfientliga började visa sig i debatten?

– Jag avvännade flera stycken på Facebook.

Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root

Förespråkar värmländsk polis förintelse av människor?

”De flesta som söker sig hit gör det för att överleva, de vill ha trygghet och vara lyckliga och sköta sitt. De kommer att anpassa sig om vi lär dem eller så åker de hem. De som kommer hit med annat uppsåt skall tvingas till anpassning, lagföras, slängas ut och när så krävs förintas.”

Citatet är från en debattartikel i Nya Wermlands-Tidningen 18 augusti 2016, undertecknat med namn av en person som påstår sig vara polis i Värmland.

Observera det sista ordet. Förintas.

Är det över huvud taget möjligt att vara polis, vara satt att försvara det demokratiska samhället – och samtidigt förespråka förintelse av människor?

### Länk till debattartikeln: Moder Sveas krympande utrymme

TILLÄGG lördag morgon: NWT:s debattredaktion har ändrat i debattartikeln. Citatet ovan och i skärmdumpen här intill är avslutningen på artikeln, så som den löd från början.

Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root

Rätt i tiden

Du har legat fel i tiden alla dina dagar du, säger opponenten.

Fel i tiden? Jag? Men snälla du, jag var vietnamdemonstrant på 1960-talet, vänsterintellektuell i industrin på 1970-talet, joggare och miljöaktivist på 1980-talet, frilans med attacheväska och Altavista på 1990-talet, mellanchef med förmånsbil på 2000-talet och mångfaldsvänlig pensionär på Facebook på 2010-talet. Nu planerar jag att gå med strumpor i sandaler försommaren 2017, om jag får ha hälsan och sandalerna håller.

Kan en ligga mer rätt i tiden än så?

# Hur kan jag förklara att en text är självironi, inte satir?
## Gå till läggen. Allt finns där. Allt ovan är sant.
### Innan Altavista kom fick vi leta i länksamlingar.

Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root