Folkföraktet strömmar ur min fulburk

Jodå, jag var en av dem som var emot reklam i tv. Naivt, kanske någon tycker i dag. Dubbelmoral kan man också tycka, eftersom jag delvis levt på annonser i mitt tidigare jobb som journalist. Inte nog med det, senare har jag med glädje varit med och ordnat rätt många kampanjer själv.

Men det finns dagar då jag längtar tillbaka till reklamfriheten. Filmkvällar framför någon av alla dessa kanaler som hugger upp varje mästerverk i bitar och slänger in en aning fulreklam mellan munsbitarna. Andra kvällar, när jag tittar för noga på själva reklamen och ser vilken förfärlig människosyn reklambeställarna och -makarna har.

Folkföraktet strömmar ur min fulburk.

Sedan smittades programmen
I nästa steg kanade samma folkförakt in i själva programmen. Claes Eriksson i Galenskaparna/After shave uttrycker saken bra i en intervju i Aftonbladet den 8 januari:

”Det har hänt mycket som jag aldrig kunde tänka mig. Dokusåpor hade jag inte kunnat hitta på i min vildaste fantasi. Tv bidrar till en djup förändring i samhället. Det finns jättemånga program nu där det står stackars människor inför en panel och får höra hur kassa dom är. Mode och mat och ’Let’s dance’ och ’Idol’. Lite offentlig avrättning. Det var en otänkbarhet förr. Anständigheten satte stopp.”

Kulturen är en mäktig kraft. Det har den alltid varit.
Det är klart att ungar som tittar på sådant tror att mobbing är vårt nya bondförnuft.

Årsbästa

Just noterat årsbästa på 10 kilometer. Första milen i år, första på länge. Långsam tid, något snabbare tankar. Den där go’e lunken.

Lite äng och skog i början, mycket halkig asfalt därefter. Skorna luktar snö och lycka. Vänder vid planket i Dyvelsten. När jag kommer hem har jag bara räknat fel med 44 meter. Plus.

Tack krôpp, för att du reparera dig nôsenär.

 

 

Alla dagar ska inte vara lika

En gång var jag och lyssnade på den duktiga bilhandlaren Kajsa Jansson. ”Alla dagar ska inte vara lika” sa hon, och berättade hur hon försökte leva upp till det mottot som chef. Visst kunde vardagen vara grå ibland, men då var det viktigt att passa på att fira en medarbetare som fyllde år med tårta, eller hålla personalfest, sa Kajsa.

Då blir inte allt så grått.
Livet behöver lite färg ibland.

Det är precis därför vi tycker om traditioner här hemma. Vänta nu, jag är inte politiskt konservativ, inte emot samhällsförändringar i stort. Tvärt om vet jag massor som behöver göras, för att renovera det folkhem som några rivit och slitit i så länge. Men tidens och årets och familjens egna traditioner, dem håller jag på.

Semlor i oktober?
Vi är inte blinda. Vi ser ju hur andra klär sina julgranar vid första advent nu för tiden. Vi märker hur lokala bageriet säljer semlor i oktober. Vi läser på facebook hur folk slänger ut julpyntet och granen på annandagen.

Undra på det, när handlarnas julskyltning börjar i oktober och ert privata pyntande i månadsskiftet november-december.

Livet blir tråkigare då
Andra får förstås göra som de vill. Men för oss skulle livet bli tråkigare, om vi tittade på Kalle Ankas julafton på video året om. Det fick aldrig våra barn göra. Livet blir tråkigare om semlor serveras före fettisdagen, när det från början var tänkt.

Julen skulle inte kännas som vår jul, om granen stod där och doftade redan vid första advent och om vi provåt skinkan tidigare än på kvällen den 23:e. Det skulle kännas mycket konstigt att slänga ut granen innan tjugondag knut.

Man ska inte försöka smeta ut allt över hela året, äta julskinka samma dag som fettisdagsbullen. Livet blir grådaskigt då, när det aldrig finns någonting att se fram emot.

”Semlor nu?” var det en expedit på ett konditori som sa till mig, en fettisdag för några år sedan. ”Det har folk tröttnat på för länge sedan. Det har vi inga.”

Majstång i maj
Än vet jag ingen som har börjat öppna julklapparna vid lucia eller klä majstången i maj. Ändå är det precis så det känns för oss, med alla de andra tjuvstarterna.

Alla dagar ska inte vara lika. Julafton är bäst den 24 december. Semlor smakar bäst på fettisdagen och följande tisdagar. Jag vill inte ha en enda julklapp i september.

Och du: det är inte en tillfällighet att jag gett det här blogginlägget kategorin Familjen och etiketterna Historia, Dumheter, Solidaritet och Kärlek. Det är på flit.

Ord att tänka på: privat

I dag tänker jag på ordet privat.
Privat kommer av latinets priva’re. Det betyder beröva, läser jag.

Det finns inga gratisluncher. Om en person har omotiverat hög lön, finns det alltid en annan som har omotiverat låg. Om en är omättligt rik, är en annan fattig. Den enes lust, den andres förlust, så är det alldeles för ofta.

Leva rövare är alltid till sist en mycket privat sysselsättning på någon annans bekostnad.
Privat väg – betyder att någon är rädd.


 

 

 

 

Först då blir kongressen bra

Ett simpelt tryckfel hos televisionen. Är det allt du har att komma med, när landets näst största vänsterparti väljer en ny karismatisk ledare som är tydlig men samtidigt behagligt eftertänksam?

Nej. Jag behövde bara tänka.

Jag tycker att Jonas Sjöstedt höll ett klokt och fint första tal, när kongressen just hade valt honom. (Fast nog kunde de ha kostat på sig att välja två ledare). Precis som Håkan Juholt höll ett fantastisk linjetal, vid sin kongress.

Hade jag varit aktiv i politiken nu, skulle jag väl ha sagt ungefär som i forna dar:

– Det har varit en kongress. En bra kongress blir den först när vi går ut och genomför dess beslut.

Det är vad jag har att säga om de båda vänsterpartiernas partiledarval. Stolta tal älskar jag, men ännu vackrare är kloka valsegrar och fullbordade praktiska beslut. Sverige har inte råd med mer klyftor nu.

Bara en programledare

Förr var journalister intresserade av politik. Nu är det tvärt om. Nu väljer en del partier sina ledare bland annat efter hur de tar sig ut i tv-rutan. Fast det är ju lättare att förstå, än om något parti skulle (?) välja ledare trots att han inte går fram i rutan.

Men det här meddelandet från SVT.se i dag var väl ändå att ta medialiseringen av politiken ett steg för långt?

 

Träning

”FÖRE TÄVLINGEN. – Med löpning, släggkastning och vedsågning tränar jag den tvärstrimmiga muskulaturen som är handlingsmuskulaturen; med vrede, sorg, kärlek och religion den glatta, inälvsmuskulaturen, känslolivets säte och underlag.”

Olle Holmberg, Tankar i en husvagn, Bonniers, 1969.

Det kristliga exemplet Ove Tove

Kanske finns det fler borgerliga maktmänniskor som vill göra som KD-ledarens stabschef Henrik Ehrenberg? Han som skriver anonyma smutsinlägg under signatur, i kristlig anda. Ehrenberg kallar sig Ove Tove.

Är du också borgerlig, har kravlat dig upp till politikens topp och vill kramla dig fast där? Är du dessutom lika skygg som Ove Tove? Här är några förslag till pseudonymer, eller nicks som blyge Ove brukar säga:

Fred Rik
Söv Lööf
Major Plugg
Jimmie Dimmig
Cal Hal
Tweet Flit
Doktrin Lundin
Excellens Inkompetens

Fyra av förslagen gäller samma person, för han har en väldig skrrrriv-klååda. Vill du kalla dig något mer vegetariskt? Då rekommenderar jag pseudonymen Anna-Janreine Häggbjörklövfältlund.

Eller Gäst.

Kall värld. Högern cyklar baklänges.

Nya kommunikativa ordboken

Ringa upp – ringa till överheten.

Lurendrejare – telefonförsäljare som vet vad du heter i förnamn.

Lur – bindande avtal med den typ av telefonoperatör som själv går och knyter sig, ”tar en lur”.

Kundtjänst – enhet hos samma telefonoperatör som organiserar telefonkö.

Ringa ner – ringa till någon du törs klaga på. När fler har ringt blir personen ”nerringd”. (Prova inte detta hemma).