Dumheter – Sida 24 – SVENSSONS SLÄNG

Förstår ni inte att ni föder en populist i timmen?

Lågbron, symbolen för maktens lomhördhet.

Tisdag, oktober målar akvarell. Vid paradisäppelträdet kivas fåglarna om våra enkla bidrag. I Göteborg jobbar politikerna vidare med den lågbro över Göta älv som kommer att bli till sånt besvär för Vänersjöfart och för industrier i min provins.

Själv sitter jag och läser statistik på nätet, nån ska göra det. 1979 hade de svenska partierna 1,5 miljoner medlemmar, i dag bara omkring 270 000. Jag har tillhört några av de partierna och vet att det förstås är en liten andel av medlemmarna som i praktiken avgör ärendena, genom att sitta i valberedningar, styrelser och viktiga beslutandeförsamlingar i kommuner, landsting och riksdag.

Så fungerar den svenska demokratin. Demokratin är jag stolt över, den har svenska folket kämpat sig till, den måste vi fortsätta slåss för varje dag. Och just därför: det måste väl vara fler än jag som tycker det är bekymmersamt att en alltmer krympande andel av folket är partimedlemmar? Att alltså en ännu mer försvinnande liten del i praktiken avgör så stora frågor som regionfrågan? Ska kanske 30-40 av 276 000 värmlänningar avgöra en så viktig framtidsfråga som storomvandlingen av Sverige?

Inte är det självklart för en demokrat.

Jag känner många av de 30-40 partisterna som tycker att de kan besluta åt oss även i detta ärende, fast det är så mycket större än vardagsfrågorna. De är i allmänhet kloka människor som vill väl. Just därför förstår jag inte att de vill trumma igenom ett så tungt beslut utan att höra med sitt folk. Jag fattar inte att de inte begriper att de just nu föder en ny populist i timmen här på trakten, genom sin lomhördhet.

Är politiken bara partitaktik och smusselstrategi nuförtiden?
Vart tog folkupplysningen vägen? Vad hände med lyhördhet, förankring och respekt?

### Lågbron i Göteborg förskräcker.
### Frågan om slussarna i Trollhättan får en att bäva.
### De är talande att makthavare nedströms gör Värmland till en blindtarm, redan innan storregionen ens är genomförd. Lomhördhet: hundra.

Klumpdemokrater

Intressant när demokrater, som är demokrater eftersom de tycker att svenska folket är kapabelt att ta ställning till vårt lands allra som mest komplicerade frågor i klump, inte vill ha folkomröstning eftersom de inte tror att samma svenska folk är klokt nog att ta ställning till en enda enskild av de många separata frågorna i denna klump, som vi begrep oss så bra på nyss när den kom i klump.

Klumpdemokrater känner jag många.
Nu kommer Dåochdådemokraterna.

De vill ha röstboskap med iblandförtroende.

Länk: Rösta om Värmland
Länk: ”Släpp tanken på att dela in Sverige i storregioner”

# Inlägg efter att ha lyssnat på diskussion om hur olämpligt det är att låta de som ska bo i en region vara med och bestämma om de ska bo i en region.
# … och så undrar våra partistrateger över att populismen går framåt i världen.
# Jag minns när ni trodde på folkbildning.

Tryckfrihet, ärtsoppa och gamla lögner

1.
Oredan som uppstod bland de kamrater på redaktionen som så gärna ville men inte fick uppdraget att bevaka kungamiddagen.

Jag som fick
… men nekade.

2.
En gång långt tidigare, när tidningens ledare dundrade mot oss solidariska som protesterade mot Vietnamkriget, tog vi beslutet. Vi ockuperar tidningen!

Beslutet blev protokollfört men aldrig verkställt. Heroiskt stannade vi en stund utanför officinen med varje demonstrationståg de första åren. Ropande vår talkör om LÖGNEN.

Femton år senare anställde tidningen mig. Jag blev arbetskamrat med Ledardundraren. Chefen fann en särskild ironisk glädje i att låta oss två bevaka första maj-demonstrationerna.

Ändå blev jag inte den förste från ockupationsmötet som hamnade i tidningens spalter. Det blev han som hade föreslagit att vi skulle slänga lim och sand i deras nya offsetpress. Några år efter hans förslag kom vi fram till att redan talkören framför tidningshuset var En Felaktig Tillämpning.

Sandmannen var bra på självkritik.

3.
Om Ledardundrarens lögner har jag aldrig ändrat åsikt. Det var ett orättfärdigt angreppskrig. Det var rätt att göra uppror mot det. Vi fick rätt i opinionen till slut.

När jag nekade att gå på kungamiddagen skickade Chefen mig att skriva om folket som åt ärtsoppa på Stora torget i stället, de som aldrig blir bjudna på finmiddag med kungen.

Det är mitt folk.
Där trivs jag bättre.
Än i dag.

# Monarkins makt. Om den talar Cecilia Åse, docent i statsvetenskap, i eftermiddag, lördag. Hur monarkin som institution fungerar som symbolisk och politisk maktfaktor.
# Plats: Gjuteriet, Verkstadsgatan 1, 1 trappa upp, Karlstad. Tid: 15.00. Arrangörer: Karlstads bokcafé, Republikanska föreningen och ABF.
# Där trivs jag riktigt bra.

Regionfrågan på en minut

– Åkej grabbar, vi gör en sån där ”Gå och ställ er i ett hörn-övning”. Alla som tror att ett gemensamt kollektivtrafikbolag för Värmland, Västra Götaland och Halland kommer att ha den allra största förståelse för busstrafiken mellan Arvika och Stömne, ni ställer er där borta i högra hörnet.

Blev du ensam, lilla vän?
Vill du ha en storregion, du? Från Långflon till Hällede?

Då kan du stå kvar i ditt hörn.
Näsan inåt.

# Beslut bör inte fattas på högre nivå än frågan kräver.
## Beslut bör fattas av folk som fattar var den plats ligger som beslutet omfattar.
### Fattas visa beslut? Visa då fattarna vad som fattas.

Får en vara nöjd?

Ibland får en till det. De där få gångerna i en skribents liv då det pirrar till i maggropen redan innan orden nått från tanke till tangent.

Det händer inte ofta och dock: när det händer sjunger änglarna. Svarta änglar ibland i den här skrivarens fall men sjung för hundan, jag vill höra sång sa jag.

I de sociala mediernas tid gäller det att vara snabb. Twitter löser världsproblemen på en grisblink, Instagram har bilden, Facebook de geniala kommentarerna. Själv är jag sällan sådan, jag är en eftertänksam eftersläntrare.

Rasister i handling
Så går jag alltså och grunnar i dagar och nätter över bristen på källkritik hos det främlingsfientliga partiets sympatisörer. Främlingsfientliga? Skriv som det är, det är ett rasistiskt parti i handling, sedan får kostymerna och partidokumenten vara hur nypressade de vill. Handlingen talar och den är inte vacker.

Sympatisörerna förlåter allt. Vecka ut och vecka in strömmar nya bravader och korkade uttalanden från deras förtroendevalda över oss i blad och på nät, men de har förståelse. Vecka ut och vecka in denna förtröstan. När en av deras anställda på riksdagskansliet misstänks vara rysk desinformatör som tagit emot miljoner i en tveksam husaffär med annan ryss tiger partiledningen. Hela partiet tiger. Desinformatören sjukskriver sig, även det känns igen.

Då, efter lång eftertanke, rinner orden till i min skalle. Maggropen pirrar och texten knackas ner. En kortdikt av min vän Viktor Root.

Trivs.

Sanningen om källkritiken

Många partier har
väljare.

SD har sväljare.

Viktor Root

### Dikt med anledning av de främlingsfientligas förmåga att svälja både nätlögner och egna förtroendevaldas korkade bravader. Skriven i september 2016 när deras ryska säkerhetsrisk, mannen med de många identiteterna, just fått lov att säga upp sig från deras riksdagskansli.

Donald Vildsint

Totalt oberäknelig är han, Donald. Argsint, vildsint, småsint, långsint och allt möjligt annat du kan tänka dig som slutar på -sint. Allmänt okammad, röst som ingen annan, debattekniken knyckt från förra firmafesten för Etterkajornas Mytomaniska Förening.

Ändå samlar han miljoner anhängare framför rutan, denne Donald.
Jul efter jul.

Donald Duck.
Hur tänker vi?

Klockjävel

Klockjävel.
Komma här och …

Jag har ju varit skadad säger jag. Luftrörskatarrer också.

Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root

Förundrad över det blodiga skådespelet

Gudskelov hinner jag inte skriva alla inlägg som dyker upp i skallen. Dessutom har jag vett att slänga en del som ändå blivit nedtecknat.

Den här karln borde jag dock skriva om. Håkan Juholt. En människa som gjorde mig både glad och förbaskad när han var partiordförande för socialdemokraterna.

Inlägget får bli en annan gång. Håkan verkar inte ha haft de vänner han förtjänade, så mycket är säkert. Politiken är ett rävspel och alldeles för ofta vinner värsta räven. Kvar i en undanskymd glänta står vi förskräckta små får som hann undan och förundras över det blodiga skådespelet.

Lyssna på Sveriges Radios söndagsintervju med Håkan Juholt. YOLO står det på tröjan hans. Du lever bara en gång. Är det bara jag som tycker att berättelsen om Håkan Juholt är tragisk för fler än en person?

”I dag är ju drömmarna nästan inställda”.
”Det finns drömmar om en rimligare värld”.
”Jag vet att jag berörde människor”.

Lyssna på hans klassperspektiv, hör vad han menar med ”klegget” i huvudstaden. Fundera över varför partierna har få medlemmar.

I dag är deras drömmar nästan inställda.

Länk: Håkan Juholt, Söndagsintervjun 11 sept 2016

Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root

Nu blir det pizzerian

Efter att ha knutit näven i fickan i snart två veckor, förbannat min klantighet och låtit forna Televerket få 7 x 70 chanser att rätta till det hela, bestämmer jag mig för att lägga ut följande på nätet. Snart. Snart gör jag det. Så får de se hur roligt det är:

Kom ihåg-anteckning till mig själv: Ladda inte annans kontantkort, ens om numret är nästan samma som ditt. Telia betalar inte tillbaka.

Just då ringer mobilen. Jag ligger snorig på en soffa och hostar och tycker allmänt synd om mig själv. Då finns hon där i luren, en sprudlande trevlig medmänniska på Telias kundtjänst. De har funderat över mitt fall, efter att jag gjort ett kundärende av deras beslut.

– Du får dina pengar tillbaka. Vi gör det som ren goodwill.

Jag får lust att kramas i luren, så snorig jag är. Tack och tjohoo medarbetare J, detta blir vårt genombrott!

### Kom ihåg-anteckning till mig själv: Det är skillnad på en nolla och en åtta.
### 499 kronor, nu blir det pizzerian!

Jädra Ronaldo, detta är ditt fel

Pensionärslivet har sina vedermödor. Nu ska jag berätta den korkade historien om när jag dök på ett köksgolv i Karlstad och vad det fått för följder.

Allt började med att jag skaffade en färsk gps-klocka. Till allt elände hade den optisk pulsmätning. Jag behövde alltså inget band runt bröstet för att se min puls. Den mäter hon på handleden. Redan på första rundan varnade hon. Svensson, du springer över din maxpuls.

Så vitt jag begriper går inte det, men det brydde sig inte färska klockan om. Hon var automatiskt inställd och enligt fabriksinställningen gick mitt hjärta fortare än det kunde. Fabriksinställningar är inte så kloka, alla gånger.

Hur mäta maxpulsen?
Jag gjorde som jag brukar. Forskade. I vårt moderna Sverige betyder det att googla. Efter många om och men fick jag fram hur en pigg 65-åring i sina bästa år kan göra för att mäta sin maxpuls. Jag måste ju ställa in klockan rätt, så hon slipper varna hela tiden.

Vi gör historien kort. Jag värmde upp, gjorde ett stegringslopp och avslutade med en REJÄL rusch uppför backen hem. 168 i puls, inte 155 som klockan satt gränsen vid. Tjohoo!

Mitt livs dyk
Dagen därpå hälsade jag på i Karlstad hos en vän. En trevlig person som inte är alltför aktiv i sociala medier. Just då pågick fotbolls-EM, som jag tittat så förtvivlat på. Dessutom cirkulerade en pigg och talande film på Facebook. Filmen visar en kvinnlig fotbollsspelare som blöder i ansiktet, spottar ut blodet och fortsätter spela. Då klipper det över till herr Ronaldo som får en försiktig smekning i ansiktet av en motspelare och genast kastar sig, skrikande och sprattlande mot gräset.

Min vän hade inte sett den. Då illustrerade jag den själv.

Det är bara det att köksgolv i Karlstad sällan består av gräs. Eftersom min vän är teaterkunnig gjorde jag mitt bästa, både när jag spelade fotbollstjejen och när jag dök mot golvet i bästa Ronaldo-stil. En vill ju vara tydlig.

Där kunde historien ha slutat. Min vän blev förskräckt först men sedan berömde hon min skådespelarinsats.

Länk: Filmen jag härmade

Kollar mina inre organ
En dag senare har jag rejält ont i veka livet på höger sida. Vårdcentral, koll av inre organ, så småningom även lungröntgen. Inget anmärkningsvärt på något av de dyra prov jag utsätter svensk sjukvård för. Den som det är så bra att den finns.

Jag tror ju genast det värsta. Inte kan det bero på att jag… så långt tänker jag inte.

Nu har jag nyss kommit hem från besöket hos en mycket professionell sjukgymnast på vår trevliga vårdcentral. Fysioterapeut L får mig att inse vad som hände, möjligen när jag maxruschade, möjligen när jag kastade mig på stenhårt golv i Karlstad. Möjligen förstärkte det ena det andra.

En muskelsträckning. Den känns fortfarande efter drygt en månad men är klart på bättringsvägen. Kanske lär jag mig någon gång att uppträda som en värdig 65-åring. Jag vet en som tvivlar. Två förresten. Under tiden stretchar jag högersidan försiktigt och undviker intervaller ett tag till.

Jädra Ronaldo.

Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root