Någon som vill sälja t-tröjor till nedsatt pris, från 399 till 245 kronor, annonserar direkt till mig på Facebook.
Kära Någon som vill sälja t-tröjor till nedsatt pris. Gå hem och läs på din biologi. Har inte din mamma berättat för dig om blommor och bin?
Jag är född i januari.
Mer säger jag inte, för det här är en anständig blogg.
# Säg till när du repeterat biologin.
# Då ska vi prata om prissättning på tröjor.
# Särskilt t-tröjor med fjantigt tryck.
– Vad gör du på fritiden då?
– Skriver sånt här:
Per-Albin byggde folkhemmet, Ingvar Kamprad flydde det.
Den som har råd att bränna det hus han själv äger har råd att hysa många flyktingar.
Hälften av pengarna en tiggerimotståndare får ihop måste han lämna ifrån sig, fast många försöker låta bli.
Elfte budet: Du skall icke träffa avtal med en kristdemokrat. Ej heller med någon som känner en kristdemokrat.
”Aldrig har så många svenskar åkt utomlands för att strida”. ”Jaså?”, historiska hälsningar Karl XII.
*
Löparlärdom nr 56: ibland är det svåraste steget det över tröskeln när du ska ut.
Löparlärdom nr 68: strax innan starten har ingen tränat, strax efter starten är alla i toppform.
Löparlärdom nr 90: den som inte är snabb blir inte snabbare med en gps-klocka, men beskedet om långsamheten kommer snabbare.
Löparlärdom nr 111: många kan springa en mara men eliten har inget tålamod.
Om du möter en muttrande grävling på väg uppför i långa nedförsbacken på milbanan: hälsa artigt.
*
Wieviel diesel fiser dieser diesel?
Tycker du en dialekt låter rolig är du redan för långt bort.
# Jag vet i alla fall en som raderna roar.
# Dags å starte en blogg mä bare vannlajnersch?
# Asch, dä kvetter.
Denna är inte nära släkt med någon klippduva.
Han deltog i arbetsmötet med samma självklarhet som bara den får, som vet att det är fjorton veckor kvar tills rummet ska städas ut och en färsk efterträdare ta över.
Det här är en viktig fråga, sa han. Hur tänker ni andra?
På andra sidan fönstren till det lilla konferensrummet pågick ett annat liv. Där ute skulle han vara färsk. Undrar vad det är för klädkod bland folk som matar duvor, tänkte han och log tyst för sig själv.
Vem bestämmer?
# Du får inte stila och sitta på parkbänkarna och tråka ut tanterna med att tamduvan härstammar från klippduvan som… eller att svenska tamduvor kommer från domesticerade fåglar som flugit vilse, flytt eller släppts.
# Gör’t inte.
# Stilla dig. Stila inte. Folk i parker är lika läskunniga som du.
Jag har jobbat på flera tidningar, tidigare i livet. Även på Nya Wermlands-Tidningen. Det var en intressant tid och jag har goda vänner på redaktionen, även om jag inte är överens med ledarsidan.
Nu har tre personer i ägarfamiljen bett att få göra avdrag för larm i hemmen. En av dem före detta chefredaktör, en före detta vd. De nekas avdraget.
Har familjen Ander råd att bygga nytt tidningshus för en halv miljard för ett antal år sedan så har de råd att betala sina hemlarm. Det är sant. Fast saken är inte riktigt så enkel. Ett hot mot en publicist är ett hot mot demokratins kärna och hotbilden har funnits.
Det är viktigt att betala skatt. Det är lika viktigt att skattesystemet är klokt.
Att neka publicister skydd är inte riktigt klokt.
En gång var jag till Amerika. Blev jag förvånad, som gammal demonstrant mot USA:s krig i Vietnam, över att folk var så trevliga? Nej. Men att alla direkt kom ihåg mitt namn var imponerande.
– Sven Svensson från Sweden, log de. Jaså finns du.
– Har du en bra advokat, Sven, sa brandmannen jag bodde hos.
– Nej. I Sverige skaffar vi advokat när vi behöver en och det är inte ofta, svarade jag.
Det blev han förundrad över.
Omtanke, rädsla och småpetighet
Nu har vi köpt gräsklippare. Instruktionen är en hel roman fylld av omtanke, rädsla och småpetighet. Vi inser snart att den beror på det amerikanska systemet. Tillverkaren är rädd för oss kunder. Rädd att vi ska stämma företaget.
Vi hårdpluggar sida efter sida. Sedan går vi omkring om dagarna och citerar förmaningar för varandra. Här är några:
Sätt upp långt hår och ta av alla smycken.
Bär inte löst sittande kläder, dragband eller andra föremål som kan trassla in sig.
Använd inte gräsklipparen iklädd korta skor, eller skor med öppen tå.
Använd korrekt personlig skyddsutrustning då du använder denna maskin. Utrustningen skall (minst) inkludera stadiga skor, skyddsglasögon och hörselskydd.
Dras startsnöret in snabbt (backslag), så hinner du inte med med armen. Det kan leda till brutna ben, frakturer, blåmärken och stukningar.
Klipp endast i dagsljus eller under fullgott artificiellt ljus.
Undvik bruk i vått gräs, om möjligt.
Håll dig alltid ur vägen för utblåset.
Gå, spring aldrig.
Än har vi inte vågat starta den.
Gräset växer medan vi mycket sakta går runt och håller oss ur vägen.
Utblåset, utblåset! Backslaget, backslaget!
Min socialism har bestämt sig för att låta individen vara individ, för då blir hela gruppen starkare.
Min socialism tycker om individer, särskilt sådana som ser några meter bortanför den egna näsan. Gärna kilometer eller mil.
Min socialism känner väl till att gruppen du bryr dig om kan växa fort och fint om ni bara vill. Du kan bry dig om många. En dag kan ni vara jordklotets vackraste allihopakram, produktionsenhet och samtalsgrupp tillsammans, fast ni är så olika. Det handlar om respekt. Låt ringen växa.
Ibland behöver de skärpa sig och det behöver du med. Ni är bara människor. Ibland går det hur lätt som helst. Respekt.
Min socialism hatar djupa klyftor och orättvisor, höga höjder gör aldrig nytta i ett land. Måste fattigdomen finnas bör den delas lika men bäst är när vi utrotar den.
Min socialism gillar tidningar, gärna ettriga redaktioner som skrattar ibland men håller koll. Radio och tv ska inte vara trötta diskjockeys och smilande fördummare. Till det behöver de vår hjälp. Ställ krav på klokhet och professionalitet. Vi har rätt att få veta hur pengarna kommer och går.
Den som är rätt vaggad, självständigt fostrad och klokt lagd efterfrågar inte dumheter på burk.
Skratta vill vi. Skratt som vet vad det vill och inte hånar andra folk. ”Hudfärgat” är ett ord som sårar, precis som de där föraktfulla på n- och z-. Såra inte. Den som tror att lika människovärde är en floskel vandrar själv omkring i världen som en ful schablon från 1933.
Människan kommer söderifrån, vi är alla afrikaner. Vi har haft inlandsis på trakten, här har alla vandrat in. En kunde göra järn, en kunde fläta näver och en bakar pizza som smälter i munnen.
Vartannat ord i vårt språk har kommit traskande. Säger du ”ärans och hjältarnas språk” så svarar jag: tyska! Alla de orden är tyska utom och-et. Vad är det för fel på det? Vi behöver ”arbete”, ”solidaritet” och ”webb”, vilken tur att de också vandrade in.
Min socialism vill ha fler lokala mjölkbönder, lokalredaktioner och lokalpolitiker. Det mår hela världen bättre av.
Min socialism vill att solen ska gå upp över en mänsklighet som trivs, på ett jordklot som inte har feber. Det är vad den vill.
När kan vi börja renoveringen?
Hur har du det vecka 42?
Löparlärdom nr 131: Du kan inte springa fortare än en arg tjäderhona flyger. Ducka.
Löparlärdom nr 132: Om du möter en muttrande grävling på väg uppför i långa nedförsbacken på milbanan: hälsa artigt.
Löparlärdom nr 133: Du får plocka svamp. Helst inte i sista kurvan på Stockholms stadion, dock. Folk kan tro du är schleten.
Löparlärdom nr 134: Skogsluft är gôtt. Stig är skönt. Strand är fint. Havskluck är vilsamt. Storm är spännande.
Löparlärdom nr 135: Åska – är för dumt fôlk. Tor hatar löpare. Springer du på slätt: donk! Springer du under träd: donk! Springer du i vatten: donk!
Spring hem.
Löparlärdom nr 136: Ett stilla regn är som en smekning. Snöar det lappvantar knirrar det fint. I Halland vräkte snön mot oss nerifrån en gång, när vi hade träningsläger längs havet. Kul att få i munnen.
Löparlärdom nr 137: Om en mycket rund kvinna med andfådd hund blir arg när du möter henne på trottoaren och hon ilsket fnyser ”Dä finns skoger te sånt där!”. Spring bara lugnt vidare. Ge henne inget av alla de bra svar du hinner tänka ut på tillbakavägen. Tig.
En ska aldrig skåda andfådd hund i munnen.
Schleten – sliten.
Gôtt – gott.
Fôlk – folk.
Tor – åskguden.
Donk – hårt slag (eller i andra sammanhang dunk).
Dä – det.
Skoger – skogar.
Te – till.
Fler löpta lärdomar
Löparlärdom nr 1-25 – Löparlärdom nr 26-49 – Löparlärdom nr 50-89 – Löparlärdom nr 90-116 – Löparlärdom nr 117 – Löparlärdom nr 118-122 – Löparlärdom nr 123-125 – Löparlärdom nr 126-130
Läser en debattartikel i Värmlands Folkblad från Riksteatern Värmland. Leif Persson och Lars Håkansson skriver klokt om bildningens och kulturens betydelse som förändringskraft. En roll som förutsätter att alla har tillgång till kulturella uttryck och möten, skriver de.
Det är bra nog. Men en formulering i artikeln biter sig särskilt fast i mitt sinne. Nu breder vår tids stora folkhälsoproblem ut sig, ofta med fäste i miljonprogrammen, skriver de. Missmodet.
Naturligtvis. Precis så är det i Sverige i dag. En halvtimme innan har jag varit inne i den butik som byggts på platsen för vår forna järnvägsstation i Forshaga. Nu går inga tåg här, banan är asfalterad till motionärernas glädje och i stället för stationen fick vi en Systembutik. När jag plockar min vinbutelj hörs en man i ena kassakön ropa ut sin syn över hela butiken.
– Går en ut på gata’ så nog står dä en n-g-r där, gapar han. Å i näste hörn en kines. Dä för jävvlitt.
Ölen han köper är tysk, kläderna han bär är sydda i Sydostasien, joggingskorna i Kina och själv stammar han som vi alla från Afrika. Det är bara det att ingen har berättat det för honom.
Kroppen skakar
Jag räknar till hundra tre gånger och går inte till kassan förrän han försvunnit. Fegt av mig – men hans armar är dubbelt så muskulösa som mina kontorsarmar och hans kompis har gjort honom fly förbaskad. Efteråt sitter den främlingsfientlige på en parkbänk en bit bort och halsar sin tysköl med några vänner när jag tittar ont.
Jag borde inte ha tigit. Efteråt är jag upprörd en lång stund. Kroppen skakar som när humöret är på väg att brista. Så mycken missriktad vrede, så mycken kortsynthet. Vet du inte att det var flera kilometer inlandsis över Esplanaden i Forshaga en gång? Vet du inte att vi är invandrare allihop? Vem tror du byggde Värmland om inte västgötar, norskar, finnar, valloner och i dag holländare och folk från en rad nationer utomlands? Det är de och deras ättlingar som kommer att se till att våra barn får någon pension en gång. De också. Invandringen har alltid varit välkommen, om vi har något folkvett och någon gästfrihet i kroppen, det kallas humanism. Dessutom lönar den sig ekonomiskt. På sikt lönar sig invandringen alltid.
Som om gästfrihet mot behövande handlade om pengar, det gör den inte. Hur är det vi sjunger i barnvisan? Hjälp ack hjälp ack hjälp du mig, annars skjuter jägarn mig. Kom ja kom i stugan in. Räck mig handen din. Vackrare kan det inte sägas.
Gästfrihet men krav på Europa
Vi lämnar den arge på sin parkbänk nu. Problemet är att han inte är ensam om sin inskränkta fientlighet. Även om vi vet att Yougovs opinionsundersökning nyss byggde på frivilligt deltagande (suck) så är Sverigedemokraternas framgångar alarmerande.
Lösningen är inte enkel. Den stavas fortsatt gästfrihet men med krav på hela Europa att ta sitt ansvar för de som flyr från krig, fattigdom och förtryck. Den stavas krav på Rumänien och andra länder att lösa situationen för sina romer där hemma, och under tiden fortsatta tjugor i pappmuggarna från oss som vet att vi hade tiggare själva i södra Värmland för bara fem generationer sedan. Våra släktingar. Eller är det fyra generationer sedan? Jag kan i varje fall inte gå förbi den där utsatta medmänniskan tomhänt varje gång.
En annan del i lösningen handlar om att vi måste få tillbaka visionen om ett rättvist välfärdssamhälle med arbete åt alla. Uppgifterna finns ju där och behöver lösas. Nå, så sätt våra välkomna nyanlända att utföra dem tills de får de arbeten många av dem är utbildade för. Hur svårt kan det vara?
Arbete, välfärd, integration
Så måste vi tänka. Så måste våra politiker tänka. Arbete, välfärd, bättre integration. Då först löser vi det europeiska missmodet av år 2015. Lätt blir det inte. Men får jag välja mellan framtidstro, gemenskap och solidaritet – eller missmod och missriktad främlingsfientlighet – då vet i varje fall jag vad jag väljer.
Varje dag väljer jag framtiden och medmänskligheten. Dem måste vi ha förväntningar på, det blir det stora paradigmskiftet. Vi måste börja tro och hoppas igen. På vägen dit har kulturen en nyckelroll, däri har Leif Persson och Lars Håkansson alldeles rätt.
Ge den resurser till det.
Nu är det såhär. Jag har levt på mitt tangentbord sedan 1975 och levt med det ännu längre. Nya tangentbord ibland men samma goa bokstävlar. Jag har tyckt om internet sedan 1994 när webben slog igenom i Sverige. Jag bor på Facebook, bloggar (uppenbarligen), twittrar förstrött och lägger stundom ut konstiga bilder på instagram. Jag surfar, googlar, spotifyar och en massa annat digitalt som jag knappt kommer ihåg just nu men som finns. Tre skärmar igång ibland när det är nåt bra på tv. Eller Play, vem sa att tablån regerar år 2015? Till råga på allt står det webbredaktör på skylten på jobbet. Mycket facebookande där med, en hel del forumsvar och massor av hedervärt googlande förutom att jag lägger ut vanliga nya sidor på jobbwebben.
Digital är mitt mellannamn, mellan dubbelförnamnet och Sociala Medier. Ingen vet när privatlivet börjar och jobbet tar slut. Jag älskar det. Har du haft en far som var småbonde i många år så sätter det sina spår.
Hör på Lars
Men podd hade jag bara lyssnat på en gång. Podd? Det var när en vänsterriksdagskandidat i Värmland startade podd tillsammans med en moderatkvinna inför förra valet. Kul idé men tradigt innan de 45 minuterna var slut.
Det är klart att jag vet att Värvet är en bra podd. En del intervjuer är bra, läser jag på nätet. Ständigt detta nät.
Det är då min kloka arbetskamrat K förklarar att jag bara måste lyssna på Lars Lerin-intervjun på Värvet. Han är Nordens bäste (minst) akvarellist om du inte visste det. En karl som äntligen fått sitt välförtjänta genombrott utanför vår provins. Lars är ett geni, dessutom en av våra produktivare författare.
Nå, kamrat K är klok och nå’t måste en människa göra en regnig afton i Grossbolstorp när hallonen är relativt plockade. Så jag hämtar appen och lyssnar. Mumlar över reklamen men lyssnar.
Ett nytt måste
Jaha. Där kom ett nytt måste. Pigg intervjuare och intressant folk som får prata till punkt. Jag tycker snart om det. Plåga inte dig själv med att avstå. Hör på’t. Nyss lyssnade jag på intervjun med Henrik Dorsin. Att jag och en åttaåring jag känner älskar Dorsin, det visste jag redan. Intervjun på Värvet hjälper mig att förstå varför. Komiker ska ha ett allvar och det har karln.
När du har hört färdigt på den eller någon av de andra hundratals låååånga levande intervjuerna kan du kolla den här sketchen med Henrik Dorsin på Youtube som nämns i Värvetinslaget. Genial!
En gaffel kort
Kom igen, prova Värvet nu. Vad kan hända?
# Poddsändning, av engelska podcasting.
# Namnet beror på att de första datorprogrammen för poddsändningar gjordes för Ipod.
# Det engelska ordet pod betyder fröskida men också grej, mojäng.
Tre skäl till att inte bli vän med vissa på Facebook:
1. Du vet inte vad de står för.
2. Du vet.
3. Det är någon annan som ber åt dem.
Fem skäl till att avvänna några på Facebook:
1. De vet att de är rasister.
2. De vet inte att de är rasister.
3. De tjatar outhärdligt mycket om Ukraina, online-spel eller det där tredje, tjatiga.
4. De är alldeles för roliga, så du hela tiden frestas att blanda dig i en massa trådar där de borde få vara ifred.
5. De har inte gillat, kommenterat, kritiserat, kompletterat eller delat något du skrivit sedan freden i Brömsebro.
Kan jag vara vän i verkliga livet med någon som jag avvännat på Facebook? Absolut. Se bara på punkterna 3, 4 och 5 i förra stycket. På senare tid har jag råkat ut för flera rejäla fyror. Det är skojigt folk, gärna 20 år yngre i väl sammansvetsade kamratgäng.
Knip din trut, Svensson, tysta din tangent. Du blir bara patetisk när du lägger dig i. Det är INTE en förmildrande omständighet om du själv råkar vara n-ä-s-t-a-n lika rolig som dem någon sällsynt eftermiddag.
Sluta nu.
Duvor ska också ha mat.
Jäkla fyror.
