Tal i egen sak, säger du nu. Ja, det är riktigt. Jag är medborgare i ett demokratiskt land och hade tänkt fortsätta att vara det.
Det som händer på tidningssidan är djupt oroande. I takt med att papperstidningarna minskar sina upplagor och redaktioner, så urholkas också demokratin. För varje granskare som försvinner, för varje kommun som blir utan sin lokalredaktör, för varje reportageteam som inte kan åka ut och göra sitt jobb – så urholkas den.
Nu är det Sveriges Television i Karlstad som går samma väg. Här måste redaktionen göra sig av med nära tio personer, när reportrarna ska bli videojournalister. Alla som varit lokalredaktörer vet vad den sortens rationalisering innebär. Det betyder att endera intervjuandet/skrivandet eller bilderna blir sämre. Dessutom ska många sändningar programledas från Göteborg. Det är en trevlig stad men det är inte tvärenkelt att sitta där och veta vad Kalan’ är för ställe eller vad gropa i Ransäter är för en grop.
Själv känner jag massor av värmländska politiker som tycker det är kul att komma i tidningen och ännu roligare att komma i tv. Har någon av dem protesterat mot nedskärningarna på Värmlandsnytt?
Jag har då inte hört någon.
Men de har väl sin demokrati att tänka på.
Länkar
P4 Värmland: Stora förändringar på Värmlandsnytt
SVT Värmlandsnytt: Nedskärningar på Värmlandsnytt
PS. Ett dygn senare: det framgår av en kommentar till inlägget att den borgerliga majoriteten i Karlstad tydligen gjort ett uttalande om sin oro för nedskärningarna vid Värmlandsnytt. En av de första som gillade när jag länkade mitt inlägg på facebook i går var för övrigt kommunalrådet här på trakten. Alla sitter inte stilla och accepterar. Bra. DS.
