Malet köttkvitter

När man ser hur dåliga korvgrillare de är i Maramö så inser man att den svenska skolan misslyckats. Mer friluftsdagar åt folket.

Av maramör föredrar jag de kolhydratladdade framför de korvstoppade.

Bokhyllan Billy. Check. Köttbullen Brunte. Tjeck.

Hästkött i IKEA:s köttbullar. Vad är ni förvånade för? Heter inte karln Kamp-rad? Betyder inte det en kolonn med hästar?

Visst ja, nu är det rean också

Ledig från jobbet, hamnar i bokhandel, plockar en bokreakatalog.

Jonas Karlsson Spelreglerna, Ulf Linde Sammelsurium, Ulf Lundell Allt är i rörelse, Henning Mankell Minnet av en smutsig ängel, Åsa Moberg Kärleken i Julia Anderssons liv, Arto Paasilinna Skojarna i örtagården, Haruki Murakami IQ84 del 1 & 2, Jane Austen Emma, Albert Camus Främlingen, Fjodor Dostojevskij Brott och straff, Franz Kafka Processen, Jane Austen Stolthet och fördom, Thomas Mann Bergtagen, Mari Jungstedt Den sista akten, Martin Kellerman Rocky om kändisar, Martin Kellerman Rocky 20, Arne Anka Voodoo, Jan Berglin & Maria Berglin Berglin den trettonde, Jan Stenmark Allting igen, Barbro Alving Personligt, Staffan Bergsten Tomas Tranströmer, Walter Isaacson Steve Jobs – en biografi, Björn Kumm Fidel Castro, Niklas Rådström Stig, Elisabeth Åsbrink Och i Wienerwald står träden kvar, Hannes Råstam Fallet Thomas Quick: att skapa en seriemördare, Göran Greider Det måste finnas en väg ut ur det här samhället, Göran Greider Ingen kommer undan Olof Palme, Antonio Damasio Du och din hjärna, Elaine Bergqvist Snacka snyggt, Peter Olausson Nya ord med historia, Inger Dahlberg Landskapen i våra sinnen, Margareta Elg Landskapen i våra hjärtan, M Cowcher & T Barnabei Träna löpning, Barbro Lindgren & Eva Eriksson Trippel Max, Bertil Almqvist Barna Hedenhös i världsrymden och andra äventyr, Håkan Elmquist På jakt efter små djur i hus och trädgård, Tomas Tranströmer Dikter och prosa 1954-2004.

Ännu mera sudoku för alla – varje dag.

Vill ha.
Vill ha tid till.
Sedan kommer jag på att titlarna jag önskar bildar en berättelse och ett porträtt och då tänker jag på det i stället.

Han påminner mig om någon.

En gång i Tiden

Det ligger ju faktiskt en person till på den där satiriska bilden över kungen och hans fru och vänner, påpekar en klok och medkännande kamrat. Det är naturligtvis sant. Precis som Elisabeth Ohlson Wallin kanske inte respekterat de inblandade fotografernas upphovsrätt när hon gjorde sitt kollage.

Allt det tål att diskuteras.

Jag tycker ändå det är en historiens ironi att det var i just tidskriften Tiden bilden publicerades. ”För Sverige i tiden”, som kungen brukar säga. Tidskriften Tiden, grundad 1908 av Hjalmar Branting. Samme Branting som satt i fängelse för hädelse, samme Branting som ledde en rörelse där republikkravet den gången var viktigt.

För visst är det fortfarande pinsamt att statschefen i vårt land utses genom kopulation. Tänk vad folk kommer att skaka på sina huvuden åt oss och åt fördumningsindustrin kring våra dyra kungliga.

En gång i tiden.

Kungen är synsk

Carl XVI Gustaf har den i sin släkt ovanliga förmågan att se in i framtiden. Redan 1973, när han blev kung, tog han valspråket ”För Sverige i Tiden”. Då var det fortfarande 39 år kvar tills Elisabeth Ohlson Wallin skulle publicera sin satiriska bild där Silvia sopar ett hakkors under mattan.

I tidskriften Tiden.

Respekt.
Hur gör karln?

Hans komik den klassiska pantomimen

”Hans komik var i många stycken den klassiska pantomimen, och hans spel var fullt av det absurda, det sorgsna och det återhållna”

När sådana som jag gillar sådana som Jarl Borssén, så finns det ibland alldeles särskilda skäl till det. Det är ju fanken att jag ska behöva inse det först när jag läser minnesorden över honom. Stor humor kommer ibland ur svärta och nu ser jag var den svärtan – och rättvisekänslan – kommer ifrån.

Citatet är från Stefan Westrins minnesord över Jarl Borssén i nyhetsmagasinet Fokus, nr 6, 2013. Läs.

Så kan den skamliga kärnkraften ersättas

Om ett energislag är livsfarligt i 100 000 år, då räcker det för mig. Vad är vi för föräldrar som utsätter våra barn och deras barn och deras – för livsfara i 3 334 generationer framåt? Det är ju skamligt.

Går kärnkraften att ersätta då?

Enligt vattenfall.se har Sverige sammanlagt tio kärnreaktorer som producerar el, i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Tillsammans svarar de för ungefär halva vår elförsörjning, eller drygt 60 TWh (miljarder kilowattimmar).

Så här kan de ersättas. Siffrorna kommer från utställningen Visst går det! – från kärnkraft till förnybar energi. Den visas i bibliotekshuset i Karlstad till den 25 februari och arrangeras av föreningen Värmland mot kärnkraft i samarbete med Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet.

Vindkraft, potential i Sverige
2011 producerades 6,1 TWh
Möjlig ökning inom 10 år cirka 30 TWh
Ökad användning kan ersätta 5 reaktorer.

Biomassa, potential i Sverige
2011 användes direkt 76 TWh
plus andel i fjärrvärme cirka 28 TWh
summa cirka 104 TWh
Möjlig ökning inom 10 år cirka 100 TWh
Varav el /(kraft-värme, biogas) 20 TWh
Ökad användning kan ersätta 3,3 kärnreaktorer plus mycket fossil energi.

Vattenkraft, potential i Sverige
2011 producerades 67 TWh
Möjlig ökning inom 10 år cirka 6 TWh
Ökad användning kan ersätta en kärnreaktor.

Solenergi, potential i Sverige
Solel: 2011 producerades nära 0 TWh
Möjlig ökning inom 10 år cirka 0,1 TWh.
Solvärme 2010: okänd.
Ökad användning kan ersätta 0,02 kärnreaktorer.

Energisparpotential i Sverige
2011 var energianvändning totalt 386 TWh, varav el 139 TWh
20 procents minskning kan ersätta 28 TWh eller 5 kärnreaktorer.

 

Manifestation 9 mars
På lördag den 9 mars sker en manifestation mot kärnkraften på Soltorget i Karlstad, eftersom det måndagen efteråt är två sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima började.

Gå dit.


Det värmländska näringslivet får en idé

– Kom tillbaka Paul McCartney! Uppträd en gång till för oss i Karlstad. Snälla. När du nu gjorde det med Beatles 1963. Please. Du får betalt.

Ropet skallar från krafter bland annat inom det värmländska näringslivet som vill ordna en kom ihåg-konsert.

Jaha du. Så piggt. Själv tycker jag det är kul att Beatles gjorde sin första spelning utomlands (sedan de slagit igenom) just i Sundstaaulan. Rätt kul att jag själv till sist vågade stå på den scenen också, även om det tog 40 år för mig.

Men nostalgikonsert? Är det vad värmländskt näringsliv ägnar sina dagar åt, när vår ungdom går arbetslös och Värmland blöder? Tar ni hit Jimi Hendrix till Mariebergsskogen också? Blir det en jättelik Vietnam-demonstration med obligatoriskt stopp på Herrgårdsgatan utanför Nya Wermlands-Tidningens redaktion?

Och så kan vi gå över till högertrafik lagom till hemresan. Är det så ni tänker?

Min penna och trängseln

Nu har jag levt på min penna i snart 39 år. Levt för den ännu längre. Penna förresten, jag skaffade skrivmaskin som 16-åring och dator 25 år senare, visserligen under visst motstånd först. Pennan behöll jag för de bokstäver som det var särskilt noga med.

Det senaste året har jag övergett pennan mer och mer, även för de infallen. Lilldatorn är så bärbar och behändig att hon håller på att ta över det finlirta.

Första texterna publicerade i 15-årsåldern. Sedan dess gulnar mina ord i rätt många tidningslägg här och var, antar jag, och är avfotograferade i än fler arkiv, på små mikrokort. Redan det är spännande att tänka. Där ligger min försörjning genom åren, min mat och lust, mitt tvång och mitt – tvång. Något har jag väl försökt säga också. Vad har orden betytt för någon, några?

I dag är det inte läggen och mikrokorten som minns, i dag det är rymden. Här och där i cyberspace far ord och bokstäver runt, som jag stuvat de senaste 19 åren. Det är den allra mest fascinerande tanken. Hur går det till rent praktiskt? Far mitt första inlägg på den här bloggen från november 2011 runt i luften här inne i köket just nu?

Jag kan ta reda på det. Enklast är att klicka på länken ovanför.

 

Jag tror jag låter bli.
Det kan bli väldigt trångt i ett 70-talskök om man börjar tänka så.