Ord – Sida 36 – SVENSSONS SLÄNG

Klassiska ord och färska fulspel

Efter gårdagens inlägg får jag frågan vilka klassiker en ska välja. Svaret är att det måste var och en avgöra. Här är några av mina plus en rykande färsk ordbok. Den däremot är icke klassisk men jag förstår varför Levi Petrus gamla parti kallas kris-demokraterna.

Klassikerna

Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp.

Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.

Färre och bättre soldater och enklare förvaltning. Samtal, tal, artiklar och resolutioner bör alla vara kortfattade och träffa huvudet på spiken. Möten bör inte heller vara för långa.

Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket.

En droppe droppad i livets älv
har ingen kraft till att flyta själv
Det ställs krav på varje droppe
Hjälp till att hålla de andra oppe!

Nya politiska ordboken

Avtal. Lova åtta år och hålla nio månader.
Champagne. Förr fuldryck i KD, konsumeras numera i kongressal efter vunnen votering. Se Petrus barnbarn.
Förtroendevald. Människa eller parti som – i vissa fall – väljer att glömma det förtroende den gett. Se fulspel.
Förr-troende-vald. Medlem i Kristdemokraterna som fått röst. Även känd som Petrus barnbarn. Trons ände.
Fulspel. När du träffar avtal med en person och den efter en stund skrattar åt dig: – Ja bare skôja.
Elfte budet. Du skall icke träffa avtal med en kristdemokrat. Ej heller med någon som känner en kristdemokrat.

Fotnot: citaten ovan är från Tage Danielsson, Friedrich Engels, Per Albin Hansson, Mao Zedong, Karl Marx och Gustav Möller. I bokstavsordning. Bilden intill visar hur man håller dyrskumpa hellre än ord.

Dags att gå till källorna

I tider när somliga centerpartister hyllar månggifte och vill fucka facket och kristdemokrater dricker 400-kronorschampagne inför nedröstade partivänner mitt i kongresslokalen, då är det dags att börja läsa klassikerna igen.

Och den här gången menar jag inte Röde Orm.

### En äkta läsare av socialistisk litteratur uttalar det klassiii-kerna.
### Nu gäller det att välja rätt i hyllan.
### Hm, demokrati, rättvisa, människovärde, systerskap och broderskap. Det blir nog inte så svårt.

Sex och släktforskning

Jag har inte tänkt bli vare sig sexprofet eller konsult i konfliktlösningsbranschen. Fast visst sätter gårdagens läsning om vår släkting bonobon igång associationsbanorna. I National Geographic läser jag det här tänkvärda citatet:

”Schimpansen löser konflikter om sex med hjälp av makt; bonobon löser konflikter om makt med hjälp av sex”, säger biologen Frans de Waal.

Släktforskning när den är som bäst.

Efter många års forskning

Gör plötsligt Mitt Livs Upptäckt: trams baklänges blir SMART.
Äntligen får jag ihop filosofin som styrt mig i alla år, fast jag inte förstått det förut.

Vi tramsar, visst gör vi. Ständigt detta trams.
Hela tiden hoppas vi att allt ska vrida sig rätt till slut.

Sent en afton vänder det:
S-m-a-r-t.

# Det finns ingen dum med humor.
# Roligheten är klokare än så.
# Leken är släkt med allvaret.

När räven har ätit upp hönsen

Gamla gubbar får rutigt skinn.
(Grossbolstorp, 2015).

Du ser näre ut på bra hôll.
(Klarälvdalen, 1900-tal).

Dä inte borte, dä som rinner ur näsa ner i mun.
(Östvärmland, 1800-tal).

Seent stängia Hönsehuuset när Räfwen haar äthet opp Hönsen.
(1600-tal)

Allemans vän är var mans narr.
(1600-tal).

Näre = nära. Hôll = håll. Dä = det. Borte = borta.
Bilden är från Skurugata i skogarna utanför Eksjö.

Pratkvarn i nådens vecka 37

”Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga”, skrev Wittgenstein. Jag har aldrig förstått det där, men vem förstår hans Tractatus fullt ut? Jag babblar vidare, alltid hittar pratkvarnen nå’t matnyttigt korn. Det är som med äktenskap, dä’ kan löckes.

Saker en kan säga i nådens vecka 37:

– Hur gick det i matchen?
– Illa. De fick inkast.

– Vad får du om du korsar en mördarsnigel och en svensk bondhöna?
– Trädgårn full med närproducerade ägg.

Den tredje saken får du hitta på själv, det ska alltid vara ojämnt antal.
Eller så kan du tiga och vänta på vecka 38. Då blir det roligt.

# Vad säger en norsk när han tycker ”Dä’ lugnt”?
# ”Dä’ rolitt”?
# Inte kan en fråga Wittgenstein heller. Men vann gjorde hans landsmän. Ständigt dessa inkast.

Min enkla flyttgröt

Nyss blev jag uppringd av den effektive mannen från Röda Korset på orten. Vill du komma och prata på samhällsorienteringen för en ny grupp? De flesta är från Syrien.

Det finns dagar när jag tänker att min blygsamma medverkan i vår lokala integration är det viktigaste jag gör, dessa år. Då har jag ändå ett civilt jobb som jag hoppas gör nytta.

– Vill du att jag berättar om svenska medier och tryckfrihetslagstiftning som vanligt?
– Ja och yttrandefriheten. Vad den betyder och vilket ansvar den kräver av oss.

Tack för att du frågar igen, Aakash. Jag kommer. Du vet hur jag tänker börja samtalet:
– Välkomna till Forshaga.

# Flyttgröt. Den gamla seden att gå till nyinflyttade med mat, förr ofta gröt eller salt och bröd.
## En symbolhandling som visar att du vill att de nya inte ska lida brist på livets nödtorft.
### Förrförra gången jag talade inför våra nya invånare var det en afghan i salen som hade jobbat åt CNN. Han lyssnade intresserat när jag berättade att jag varit lokalredaktör i Vaggeryd. Jag bet mig i tungan när jag tänkte säga ”blytiden”. Fundera över varför.

Bråkig afton i Grossbolstorp

Det är de där texterna som skaver.
När orden bråkar och tanken känns som grus i skallen.
Kvällar när meningarna inte vill vara till lags, inte väluppfostrade, inte slipade.
Det är då datorn trivs.

Morgonen därpå har vi skavsår, maskinen och jag.
Jag lägger ut en söt naturbetraktelse
i stället.

# Grus grus betyder trana.
# Lyftkran på engelska heter crane, det beror också på tranan.

Ibland blir jag så trött på mig själv.
Kan ingen få tyst på den fan.

Självhjälpsförfattare är vi allihop

Det är klart det är självhjälp vi håller på med. Varför har jag inte förstått det förut?

Asch, det har jag. Jag har bara inte fattat det fullt ut.

Såhär är det. Jag brukar sluta en viss typ av Facebookinlägg med det användbara ordet ”Trivs”. Mest för att det är sant, jag mår ofta gôtt. Då citerades jag av den ene efter den andre, vilket också var trivsamt. Fast en afton i vecka 34 slog tanken mig. Tänk om facebookvännerna tror att jag vill bli optimistkonsult? En blåögd typ som går genom världen och inbillar mig att allt är bra. Allting.

Allt är inte bra. Familjen har sannerligen haft sina prövningar, även om jag inte skriver om dem här, när det är privat. Världen och svensk inrikespolitik är inte heller frisk som en nötkärna. Jag vet. Jag försöker inte lura mig själv eller andra.

När jag antydde att jag inte ville bli den där konsulten med självhjälpsböckerna kom kommentaren fort. Den roar mig. ”Jamen, självhjälpsbok! Det vore väl nåt!”,

Vad är det som driver oss?
Nu har jag gått och tänkt på saken en halv vecka. Grunnat på dagen, grubblat i natten. Vad är det som driver oss egentligen?

Jag pratar om skrivarna i världen. Du möter dem i litteraturen, du möter dem på bloggar, du ser dem varje dag på Facebook om du finns där. Kreativt folk som berättar och berättar, hela tiden knåpar de på sina inlägg och historier. Berättar om glädjen med Trädgården, Hunden, Rallysporten, De Gamla Goa Gitarrhjältarna Från 1970-talet, Naturen, Fisket, Fågelskådningen, Löpningen, Släktforskningen, Cyklingen och De Små. Eller vad det nu är som just de brinner för.

Jag själv är likadan. Orden finns där, bakom tangenterna. De bråkar och bökar och gör en skrynklig i pannan men också glad. Hör, nu ropar de och vill ut. De vill träffa folk.

Första steget mot lösningen
Det är klart att det är självhjälp vi sysslar med. Först och främst är det alltid för mig själv jag skriver. Orden pockar – men när de gör det hjälper de mig att tänka klarare. Ska du lösa ett problem är första steget alltid att formulera det.

Ja, vi har främlingsfientlighet bland folk som känner sig orättvist behandlade. Nå, så låt oss göra Sverige rättvisare igen.

Ja, klimatet är på väg åt värsta heta helvetet. Juli var varmast i världen sedan 1880. Nå, så låt oss flyga mindre och ställa bilen hemma oftare.

Ja, vi har högt blodtryck i släkten. Nå, 5:2 fungerar bevisligen och löpningen är ett nöje.

Optimist?
Det är självhjälpsberättelser vi skriver hela tiden, varenda en av oss. Bara det att vi skriver är ren och skär optimism.

Röd optimism i mitt fall.
Trivs.

Å vad jag vantrivs

När den tredje facebookvännen på kort tid citerar min flitiga fb-kommentar ”Trivs” börjar jag inse att det är dags att balansera. Folk kan ju tro att jag vill bli optimistkonsult och skriva självhjälpsböcker.

Å vad jag inte vill det.

Alltså: jag vantrivs med orättvisor, jag vantrivs med fästingar, jag vantrivs med vildsvin i markerna och lösa hundar i löparspår. Högerfolk som kallar vänstern ”PK” vantrivs jag med, otrivs även med hostare som inte håller för munnen på kafé och trivs illa med redaktörer som kopierar polisuttrycket ”fräck stöld”.

Det var det hela.

Vänta, främlingsfientlighet, nyliberalism och alla sorters diktaturer, sa jag det? Dopade idrottsmän och filmande fotbollsherrar, fick du med dom? Tanter som tar upp två platser i bussen. Det där fotot av min skugga, där jackan hänger så det ser ut som om jag har mage.

Nu.
Nu trivs jag.

# Trivas. Från fornsvenskans Þrivas, förkovras, tillväxa; ha framgång; trivas.
# Jämför treva, treven, trevlig.
# Treva kan vara trevligt och framgångsrikt främja tillväxt och förkovran. (Gammalt Grossbolstorpsordspråk).