”Black Friday” imponerar inte i min del av världen.
Vem lurar vem?
Förr var slantarna runda för att de skulle rulla.
Nu står det ”Vänligen vänta” i kortmaskinerna. Jotack, vi vet vad som väntar efter svarta freda’n.
Här på trakten betyder black pank och offer offer.
Tjohoo.
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra
Anteckning till mig själv: titta aldrig på Aftonbladet-tv, där bor televisionens fiskmåsar. Skriker och skiter gör jag hellre själv.
En del barfotajournalister är inte charmiga. Till och med Bandet går var proffsigare; Sveriges Radios insändarprogram för källarmusiker på 70-talet, då alla kunde spela.
Alla kan inte spela programledare.
Skrik inte.
Vill du ha lite fisk?
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra
I förrgår fyllde bloggen fem år. Det jubileet skedde i tysthet, för jag hade annat att tänka på och glömde hela saken.
En blogg om att ”skriva, springa, leva och förändra världen” kallar den sig. Där visar vi att vi missförstått allting redan från början, Svenssons släng och jag. Vi gör nämligen alla fel som går.
Vill du få många besökare ska du skriva om ett enda ämne, inte drygt fyra. Nu riskerar du att tappa löparna varje gång du skriver om skrivandet, skrivarna varje gång du skriver nåt argt politiskt och alla seriösa när du skriver trams eller gulligheter.
Personlig, inte privat
Lugn. Jag vet. Det är medvetet. Ville vi nå hundra tusen, slängen och jag, då skulle vi satsa på att nå ut. Den delen har vi aldrig lagt ner särskilt mycket kraft på. Jag vill vara en hel människa i bloggen, det är allt. Den här karlen gillar allt det där som står i mottot. Då ska allt få sin plats i spalten också ibland, beroende på dagsform och humör.
Första målgruppen för plitandet är alltid jag själv.
Första regeln: gärna personlig, aldrig för privat. Selfies och familjebilder får andra syssla med. Jag tar de bilderna med men gömmer dem prydligt i mobil & kameraminne. Mina små har inte bett att få hamna på nätet, inte min nuna heller.
I fosterställning
Det är förresten fler än vi kunde ana från början som besöker slängen. Alla gillar inte att gilla, alla finns inte ens på Facebook, de upptäcker mina inlägg i alla fall. Tack alla ni som hittar hit, tack för kommentarer på blogg, Facebook och i verkliga livet. Det samtalet älskar jag.
… och någon enstaka gång ligger jag i fosterställning efter ett inlägg som gjorde ont att skriva. Att en aldrig lär sig. Att en aldrig vill lära sig.
I kväll firar vi 5 år & 2-dagarsjubileum med tacos på bloggredaktionen. (Dvs den blå tv-fåtöljen). I dag på förmiddagen stack bloggaren ut på en pigg jubileumsbloggjogg i värsta vattenfärgsvädret. Släng dig i väggen Lars Lerin.
Skorna luktar skog och lycka.
Länk:
Första riktiga inlägget, 16 november 2011
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra
(2016)
– De glömda männen och kvinnorna i vårt land kommer inte att vara glömda längre.
Det lovar Donald Trump i sitt segertal. Jag tror inte en sekund att han kommer att kunna hålla sitt löfte, men en sak har han anat. Tankarna i folkdjupet.
De glömdas tankar. Vreden och misstron.
Naturligtvis är det illa att han vann. Varför skulle han balansera sig nu, som någon sa? Varför skulle han dölja sitt kvinnohat, sin rasism, sin ilska mot flyktingar, minoriteter och medier när han blir världens mäktigaste? Snus är snus och strunt är strunt, om än i ovala rum.
Ändå kan vi lära av Donald Trumps framgång. Den lärdomen handlar om att vi måste sluta se hans väljare (eller Sverigedemokraternas) genom våra värsta generaliseringsglasögon. Hälften av USA:s väljare är inte idioter. Nära 17 procent av tillfrågade svenskar, som avslöjar sina SD-sympatier för SIFO, är inte korkade. Inte allihop. Tror vi det är vi kulturella rasister själva.
”De som röstade in Trump är hjärndöda Rednecks” skriver någon i en Facebooktråd jag råkar läsa. Den sortens idiotstämpel kommer aldrig att hjälpa oss förstå och förändra.
Inte sådana här bilder heller:
Tolv lager på kartan
För två år sedan skrev jag om olika lager man kunde lägga på Sverigekartan. Jag har inte ändrat mig:
Kanske borde vi göra några stycken lager på kartan och se hur de sammanfaller? Ett antal SD-väljarnas och det spruckna Sveriges egna GIS-lager. Orsaken till de senaste veckornas antirasistiska förfäran.
Det journalistiska grävjobbet vore värt att göra, misstänker jag. Först lägger du ut var det främlingsfientliga partiet fick flest röster. Sedan lägger du på ett nytt lager, var arbetslösheten är hög. Ytterligare två lager visar utförsäkringarna och de långa sjukskrivningarna. Femte lagret handlar om var varg angripit och dödat tamboskap de senaste fem åren. Det sjätte visar buss- och tåghållplatser där det slutat gå någorlunda tät trafik. Sjunde lagret visar skolor i glesbygd som är hotade eller nyss lagts ner.
Har ni svåra myggangrepp? Vi gör ett GIS-lager av det med. En viktig arbetsgivare för bygden som lagt ner? Där har du nionde lagret. Nedlagda bensinmackar, vårdcentraler och lanthandlar? Nu har vi tolv lager.
(Läs gärna hela det långa inlägget, där lade jag ner min själ. Klicka på länken nedan).
Folktalare med visioner
I dag har jag insett att det finns fler lager att lägga ut, men låt oss börja med de tolv. Där bor de glömda. De finns i Amerika med, de som Donald Trump var så mycket bättre än Hillary Clinton på att fånga.
Han har inte rätt men han var en bättre demagog. Demagoger behöver vi inga, däremot gärna en och annan talför kvinna eller man med visioner. Vi har för ont om framåtblickande folktalare på den här kanten. Det kan inte vara meningen att Jimmie Åkesson ska stå för visionen, framtidstron, i svensk politik.
Nederlag för journalistiken
Inom amerikanska medier ser vissa den gångna valbevakningen som en läxa även för journalistiken. Jag tror de har rätt. Läxan de talar om är att media inte borde ha låtit sig luras av spektakulära utspel för att sälja lösnummer och samla klick. Press, radio och tv borde ha satsat på faktagranskning i stället. De borde ha tagit folks vrede och misstro på allvar. De med.
Vänta, känns inte detta igen från den politiska bevakningen också i Sverige? Klickjakt i stället för kontinuitet, spektakel i stället för upplysning. Vad var det vi sa på redaktionerna förr?
– Hur här?
Myterna ser de sannerligen
Har inte många svenska medier också gjort ett dåligt jobb som faktagranskare? När såg du till exempel senast ett genomarbetat nyhetsreportage i din dagstidning om den låga dagersättning en flykting får?
Söker du asyl i Sverige, och inte kan försörja dig, har du rätt till dagersättning medan du väntar på beslut. Bor du på en av Migrationsverkets anläggningar där maten ingår är dagersättningen 24 kr om du är vuxen ensamstående. 19 kr om du delar hushåll. Har du eget hushåll och sköter matinköpen själv är dagersättningen 71 kr om du är vuxen ensamstående, 61 kr om du är vuxen och delar boende. Pengarna ska räcka till maten (i det senare fallet) men också till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. (Källa: migrationsinfo.se).
Myterna ser folk varenda dag, de finns ett klick bort. Bor du då i din egen filterbubbla är det lätt att du bara hittar det du redan visste att du trodde var sant, fast det inte var en krona rätt.
Röj undan
Så vad gör vi och våra amerikanska vänner? Enkelt. Vi börjar ett mödosamt arbete med att undanröja orsakerna till populismens framgångar. Det kommer att ta ett tag och värst blir det i Amerika. Jag pratar om vita kränkta män (suck, hur botar man en sån?) men också om klyftor.
Klyftan mellan fattig och rik.
Klyftan mellan arbetslös och kvartalskapitalist.
Klyftan mellan glesbygd och centrum.
Det finns fler sprickor, du vet vilka. Glömda människor som känner sig obehövda hittar du längs många gator och grusvägar, om du bara vågar se.
Gör det.
Se.
Det kallas solidaritet.
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra
6 november. I dag firar jag en energisk karl som betytt mycket för svenska arbetare.
Gustav II Adolf? Nej knappast, den får andra fira. Min hette August. Jag säger bara: stora salen på Hotell Stockholm i Malmö för 135 år sedan i dag.
”… är det inte rysligt att tänka sig att medan ladorna och magasinerna är fulla af spanmål så gives där många som lider hunger”.
”… arbetet det är arbetarens endaste egendom, därför vill vi att sådana lagar skall vidtagas som beskyddar arbetarens endaste egendom, nämligen hans arbetskraft”.
… ja är det inte rysligt att tänka sig att medan arbetaren han frambringar alla värden så lider han /…/ nöd, men eder plikt arbetare, både män och kvinnor, är det att sluta eder samman”.
Tack för allt ditt slit längs vägarna, Mäster Palm.
Nu behöver vi dig igen.
Länk:
Facsimil på det handskrivna manuskriptet från 6 november 1881
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra
Lågbron, symbolen för maktens lomhördhet.
Tisdag, oktober målar akvarell. Vid paradisäppelträdet kivas fåglarna om våra enkla bidrag. I Göteborg jobbar politikerna vidare med den lågbro över Göta älv som kommer att bli till sånt besvär för Vänersjöfart och för industrier i min provins.
Själv sitter jag och läser statistik på nätet, nån ska göra det. 1979 hade de svenska partierna 1,5 miljoner medlemmar, i dag bara omkring 270 000. Jag har tillhört några av de partierna och vet att det förstås är en liten andel av medlemmarna som i praktiken avgör ärendena, genom att sitta i valberedningar, styrelser och viktiga beslutandeförsamlingar i kommuner, landsting och riksdag.
Så fungerar den svenska demokratin. Demokratin är jag stolt över, den har svenska folket kämpat sig till, den måste vi fortsätta slåss för varje dag. Och just därför: det måste väl vara fler än jag som tycker det är bekymmersamt att en alltmer krympande andel av folket är partimedlemmar? Att alltså en ännu mer försvinnande liten del i praktiken avgör så stora frågor som regionfrågan? Ska kanske 30-40 av 276 000 värmlänningar avgöra en så viktig framtidsfråga som storomvandlingen av Sverige?
Inte är det självklart för en demokrat.
Jag känner många av de 30-40 partisterna som tycker att de kan besluta åt oss även i detta ärende, fast det är så mycket större än vardagsfrågorna. De är i allmänhet kloka människor som vill väl. Just därför förstår jag inte att de vill trumma igenom ett så tungt beslut utan att höra med sitt folk. Jag fattar inte att de inte begriper att de just nu föder en ny populist i timmen här på trakten, genom sin lomhördhet.
Är politiken bara partitaktik och smusselstrategi nuförtiden?
Vart tog folkupplysningen vägen? Vad hände med lyhördhet, förankring och respekt?
### Lågbron i Göteborg förskräcker.
### Frågan om slussarna i Trollhättan får en att bäva.
### De är talande att makthavare nedströms gör Värmland till en blindtarm, redan innan storregionen ens är genomförd. Lomhördhet: hundra.
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra
Nu har Konsumflygbladen med min sjunde historiska betraktelse delats ut i hushållen. Jag är fortfarande ödmjukt stolt inför tanken på att de når över 100 000 brevlådor.
I dag handlar det om vrede:
”Det är klart jag blev förbaskad år 2014 när tidningarna berättade vad förre vd:n hade för sig. Nästan tre miljoner i ersättning fast han var sjukskriven stor del av året, 674 000 för konsultuppdrag som… asch dä kvetter, jag blir bara rasen igen.” #konsumvarmland
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra
Tisdag eftermiddag. Jag skulle bara ha läst klart bokcirkelboken. Det skulle ha varit intressant. Sedan skulle jag ha cyklat ner till biblioteket om någon timme och träffat vännerna i cirkeln. Vi skulle ha diskuterat bokens form och innehåll och ätit av det framdukade godiset. Det skulle ha varit trevligt.
Då, när jag sitter i läsfåtöljen och just ska ta fram boken, lägger en Facebookvän ut filmen som jag länkar till här nedan. Inte farao är den trevlig. Den lille jäkeln i mig går i försvarsställning direkt.
Vänta nu, vägrade inte vi fostervattenprov?
Var inte vi duktiga som bara den, hurra hurra, som var först i landet med att tolka en kongress till lättläst svenska i realtid?
Hade inte jag en älskad svärfar som en gång i tiden for runt min provins och lunnade fram personer med utvecklingsstörning ur skogen? Gömda, tysta.
Jobbade inte jag på ett företag som skaffade låggolvbussar för att…
Se filmen. Det här samhället – och jag själv – har sannerligen ingen anledning att slå oss för bröstet. Starkare film har jag sällan sett. Starkare person har jag sällan lyssnat till.
Jag förstår inte allt, för jag har inte Adryan Lindens erfarenheter. Jag håller inte med om allt, kanske just av samma skäl. Men han öppnar mina ögon, ibland så det gör ont.
Jag tror han kommer att göra det på dig med.
### Det dyker upp svarta rutor ibland. Filmen är inte slut då.
### Länk till Jona Elfdahls film (26 minuter), du lär märka vad den handlar om: Paria.
### Anna Ekelunds krönika i Aftonbladet 2009 om Adryan Linden: ”Adryan borde ha aborterats bort”. ”Han menar allvar: nazismen är död men dess ideologi livs levande, klädd i medlidandets dräkt. Förr slog man ihjäl en ras för de andra rasernas bästa. I dag dödar vi vissa utvalda av medlidande och omsorg – för deras egen skull.”
Tack, du som berättade om filmen.
Jag är som du vet långsamlärd men försöker.
Bokcirkelboken ligger kvar halvläst.
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra
Den genomsnittlige bokslukaren blir två år äldre än den som inte läser. Det hävdar forskare i epidemiologi vid Yaleuniversitetet i USA. Detta gäller både lågutbildade och högutbildade. Läs länge – lev länge.
Bäst är att läsa böcker flitigt, då lever du längre. Näst längst lever de som läser tidningar och tidskrifter. Kortast liv får de som inte läser.
Forskarna har frågat 3 600 amerikaner om deras läsande. De som läste minst 3,5 timmar om dagen blev nästan två år äldre. Oavsett om de gått länge i skolan eller inte.
Hinner inte skriva mer om detta. Måste förlänga.
# Att vissa kallar lyxbilar för p-nisförlängare visste jag. *rodnar klädsamt fast jag själv kör en tjeckisk vardagsbil*
# Men att boken är en bokstavlig livsförlängare visste jag inte.
# Bläddra på. Ta en BRA bok, det underlättar.
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra
Ibland får en till det. De där få gångerna i en skribents liv då det pirrar till i maggropen redan innan orden nått från tanke till tangent.
Det händer inte ofta och dock: när det händer sjunger änglarna. Svarta änglar ibland i den här skrivarens fall men sjung för hundan, jag vill höra sång sa jag.
I de sociala mediernas tid gäller det att vara snabb. Twitter löser världsproblemen på en grisblink, Instagram har bilden, Facebook de geniala kommentarerna. Själv är jag sällan sådan, jag är en eftertänksam eftersläntrare.
Rasister i handling
Så går jag alltså och grunnar i dagar och nätter över bristen på källkritik hos det främlingsfientliga partiets sympatisörer. Främlingsfientliga? Skriv som det är, det är ett rasistiskt parti i handling, sedan får kostymerna och partidokumenten vara hur nypressade de vill. Handlingen talar och den är inte vacker.
Sympatisörerna förlåter allt. Vecka ut och vecka in strömmar nya bravader och korkade uttalanden från deras förtroendevalda över oss i blad och på nät, men de har förståelse. Vecka ut och vecka in denna förtröstan. När en av deras anställda på riksdagskansliet misstänks vara rysk desinformatör som tagit emot miljoner i en tveksam husaffär med annan ryss tiger partiledningen. Hela partiet tiger. Desinformatören sjukskriver sig, även det känns igen.
Då, efter lång eftertanke, rinner orden till i min skalle. Maggropen pirrar och texten knackas ner. En kortdikt av min vän Viktor Root.
Trivs.
Många partier har
väljare.
SD har sväljare.
Viktor Root
### Dikt med anledning av de främlingsfientligas förmåga att svälja både nätlögner och egna förtroendevaldas korkade bravader. Skriven i september 2016 när deras ryska säkerhetsrisk, mannen med de många identiteterna, just fått lov att säga upp sig från deras riksdagskansli.
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Kôppra
