Lärdomar – Sida 56 – SVENSSONS SLÄNG

Hej i trafik

Ena dagen
Jag måste sluta göra facebooktecken i trafiken. Den senaste tiden har jag märkt att både bilister och fotgängare gärna missförstår min varma gest. De tror inte det är tummen upp. De tror det är ett annat finger, två knogar bort.

Skulle jag aldrig göra.

Andra dagen
På bussen, sätter på mig bältet, lyssnar på det glada sorlet. Hur var det Hasse & Tage sa att man skulle be statisterna säga i kör, om man ville få det att låta som hotfullt mummel?

– Rabarber, rabarber.

Tredje dagen
Undrar om han begriper varför jag plötsligt ökar hastigheten? Det är en ren nöjestur, vi ska i väg och ha lite kul, och då blir jag omkörd av en karl som har mer bråttom än 91 kilometer i timmen på 90-vägen hitom södra kommungränsen.

Inte gör det mig något, sådant händer hela tiden. Kör om du. Jag är gammal SOS-operatör och vet att det inte är den höga hastigheten som bucklar, skrotar och dödar, det är det tvära stoppet.

Men ändå.

Han kör om, hej hej, välkommen förbi tänker jag, jag ska inte hänga dig i ändan som en förstorad analkudde av bindväv och blodkärl. Inte om jag slipper … och sekunderna efteråt är det flat out, som vi säger på Grossbolstorp. Jag klämmer gasen i botten, är fort ikapp och uppnår fin manlig närhet.

Tyckte jag inte att jag såg någonting i ögonvrån när karln for förbi? Nummerskylten var dyngig, men var det inte … Nu, med sju meters, sex meters, fem meters lucka ser jag det säkert, fast han har skylten nerkletad av februarismuts från vår närmaste riksväg:

433! Den som jag har väntat på så länge. Tjoho!

Undrar vad han tror när jag gör min tjurrusning, ligger i ändan på honom i fem sekunder och sedan släpper fort av och går ner i 91 igen. Han kan ju inte veta att jag är platespotter.

En del vet inte ens vad det är.

Är de fascister eller bara främlingsfientliga?

Dagen före julafton gav författaren Crister Enander det bästa svaret jag vet på frågan som sysselsätter en del av mina vänner. ”Jag har en enkel lösning. Kalla SD vad f*n ni vill, bara ni inte röstar på dem.”

Svårare än så är det inte. Då behöver vi inte käfta med varandra om huruvida Jimmie Åkessons parti är fascistiskt eller inte. Stefan Löfven behöver inte kalla det nyfascistiskt.

Och dock är vi 80 personer som dyker upp på Migrationscentrum i Karlstad på tisdagskvällen. Lokalen är knökfull, Henrik Arnstad ska tala, han har skrivit boken Älskade fascism: De svartbruna rörelsernas ideologi och historia. Karlstads bokcafé, Humanisterna och Etisk pub arrangerar och Arnstad vet vad han tycker.

Fascister.
En ny sort – men fascister.

Synen på demokratin är avgörande
Innan mötet passar jag på att läsa om en debattartikel som statsvetaren och forne karlstadsbon Mats Lundström skrev för en månad sedan. Fasciststämpeln på SD är missvisande, skrev han. Här är några citat ur Mats artikel i Uppsala Nya Tidning den 17 januari:

”En central komponent i fascismen, så som begreppet vanligen förstås, är ett avståndstagande från demokrati. Det just därför termen fascism är så negativt värdeladdad.”

”Oenigheten om huruvida SD bör kallas fascistisk beror främst på en terminologisk oenighet, inte en oenighet i sak. Om man skulle beskriva SD:s ideologi utan att använda termen fascism skulle de flesta vara ganska eniga. Partiet är starkt nationalistiskt och kan i viss mening sägas sträva efter den svenska nationens pånyttfödelse. Men ingen hävdar på allvar att SD vill ersätta demokratins spelregler med diktatur.”

”Det finns ingen ’ism’ som passar perfekt för att beskriva SD:s ideologi. Men att avstå från att kalla den fascism, hindrar inte, snarare underlättar, att man tydligt kan tala om SD:s fascistiska ursprung, om deras islamofobi och om deras nationalistiska högerpopulism.”

”Avgörande är om SD bekänner sig till demokratins spelregler, vilket ingen har visat att de inte gör.”

”Men kan man vara demokrat och samtidigt vara emot invandring av nationalistiska skäl? Javisst kan man det. Demokrati är en rättsordning, inte en morallära”.

Folklig ultranationalism och nationens pånyttfödelse
Nu börjar mötet. 80 personer och så Henrik Arnstad. Ämnet är Fascismen 1919-2015: Från Mussolini till Sverigedemokraterna. Arnstad är inte överens om att kärnfrågan är synen på demokratin. För honom är två saker typiska för fascismen. En folklig ultranationalism och nationens pånyttfödelse. I modern fascismforskning är begreppet ultranationalism centralt och SD:s sätt att exkludera medborgare ur nationen typiskt, menar han.

Föredraget är på många sätt intressant, när det gäller den historiska delen. Allt från rörelsens födelse vid torgmötet på Piazza San Sepolcro i Milano den 23 mars 1919 och till de tillfällen då fascistiska partier praktiskt taget växt som svampar ur jorden i många länder. Samtidigt. Lärorik är berättelsen om hur fascisterna till sist anpassade sig under 60-talet. Då, när de övergav ordet fascism och den biologiska rasismen.

– Nu sa man att rasen är inte hotad men det är däremot kulturen.

– Fascismen underskattas alltid, säger Henrik Arnstad. Fascister ses alltid som obildade, ofarliga, dumma. Ändå var det Adolf Hitler som bäst förstod den politiska situationen i Tyskland 1932.

Efter kafferasten blir det frågestund. Flera herrar ställer frågor. En av dem påpekar att definitionen av fascism borde utgå från demokratisynen. Henrik Arnstad håller fortfarande inte med, det är därför han kan kalla SD för fascistiskt.

Valet är ditt
Välj själv vad du vill kalla det Sverigedemokratiska partiet, fascistiskt eller ej. Jag vet vad jag tycker. Kärnfrågan är demokratin. Partiet är gräsligt nog ändå men fascistiskt är det inte. Många som kallar dem fascister gör det utifrån känslomässiga grunder, även om detta inte gäller Arnstad. Den känslosamheten är i sig ett problem, eftersom vi riskerar att slita ut ordet fascism om vi använder etiketten för lättvindigt.

Tv-serien Seinfeld hade en episod om en ”soppnazist”, det var åtminstone roligt.

Nå, vilken av de båda definitionerna du än föredrar, så fungerar Crister Enanders svar lika utmärkt. Kalla SD vad du vill bara du inte röstar på dem.

Läs mer:
Mats Lundström, UNT: Fasciststämpel på SD är missvisande
Henrik Arnstad, DN: Här är det ideologiska stoffet som visar fascismen i SD

När jag vill bli som Lars-Tommy

Ibland önskar jag att jag kunde provocera som Lars-Tommy Hedelindh. Smälla till med nåt braskande så det blev lite liv i luckan.

Sedan tänker jag efter en stund till. Jo men det kan jag ju. Jag har gjort det förr och kan göra det igen. Vem vill inte vända upp och ner på samhället långt mer än Lars-Tommy har tänkt sig, han härjar bara om småttigheter. Jag vill ju drämma till med
förfärligheter som att ha kvar värnplikten och en viss vargstam men inte kärnkraften, inte monarkin, inte medlemskapet i Europeiska unionen, inte orättvisorna mellan könen, inte rasismen och främlingsfientligheten, inte SD i riksdagen, inte låta folk köra i 80 när det är 100 men bara en fil på vajervägar, inte låta tanter och farbröder promenera i skidspår, inte tills vidare-anställa reportrar som skriver ”ett fräckt inbrott”, inte sälja ut alla svenska folkets gemensamma tillgångar, inte låta en procent av jordens befolkning äga hälften av dess rikedomar.

Fast det vill kanske han också, när jag tänker efter.
Han kanske är överens om det mesta?

Sanningen är att det vore lätt att provocera. Jag är inte dummare än att jag vet hur det går till. De orden finns i min dator med.

Jag har bara inte lust.

Fotnot: Lars-Tommy Hedelindh är en påhittad figur, släkt med hemlige Mållgan.

På gränsen till det privata

Det här är en blogg om att skriva, springa, leva… ja, du ser beskrivningen upptill. Du hittar inga bilder från mitt privataste liv här, personlig vill jag vara men det finns en gräns.

Ett av de vanligare orden i mina facebookkommentarer är ”Trivs”. Det är sant varenda gång, jag brukar vara glad. Den kära vännen och jag har bestämt att vi ska skratta tillsammans minst tre gånger om dagen. Än har det aldrig varit några problem. Det går att skratta, även de tyngsta av dagar.

Ytlig är jag inte. Bekymren lever och svärtan finns, tro inget annat. Ibland tycker jag att vi har fått mer än vi förtjänar av ledsamheter. Vi försöker bara inte låta dem styra. Dessutom är de flesta bekymmer för privata för att höra hemma här.

Det går en gräns.

Sanningen om datorfläkten

Måste en talesman för snuten
sätta tejp för tyckartruten?
Räkna till hundra när han blir arg
på tiggare, miljöparti och varg

Ute tystnar varje vind
Datorn fläktar om Tommy Lindh

Kollegan i Växjö blev idol,
nätet blev sättet att nå ett mål
I Värmland blåser en annan vind

Datorn fläktar om Tommy Lindh

Viktor Root

Värmlandspolisens talesman Tommy Lindh har hamnat i blåsväder privat, sedan han skrivit på facebook om miljöpartiets syn i vargfrågan och tidigare uppmanat folk att inte ge pengar till tiggare.

I Växjö har polisen haft stora framgångar med att använda Facebook som ett hjälpmedel i tjänsten. Scott Goodwin, deras speciella facebookpolis, har blivit en kändis på stadens gator. Växjöpolisens sida på Facebook har över 64 000 gillare.

Facebooklänk: Polisen i Växjö/Alvesta

Löparlärdom nr 123-125

Några nya lärdomar och länk till alla de tidigare.
Använd det du tror fungerar för dig.

Löparlärdom nr 123: Motionslöpning är en glädje, ett lyckligt måste. För många av oss är det så. Fast detta döljer vi så gott det går. När två löpare möts pratar vi inte om hur skönt det är att springa, hur gôtt det senaste passet var och hur bra tränade vi är just nu.

Vi talar om våra problem.
Det finns elva sorter.

Löparlärdom nr 124: Har du löst dina var-, när-, hur-, vem- och varför-problem som löpare?

Bra. Då vet du det. Då finns det något nytt du kan drabbas av.
Vadproblem.

Löparlärdom nr 125: Luktar dina löparskor förfärligt när du kommer hem från skogsrundan? Det finns en lösning.

Jag skrev en krönika i löpartidningen Springtime en gång på 1980-talet om problemet. Mina skor luktade kattpink utan att någon katt ens varit i närheten av dem. En hel vinter fick jag ha dem i garaget och springa i blöta skor varje gång. Skulle de med på resa fick jag ha dem i tredubbla konsumkassar.

Kan det vara limmet? skrev jag. Läcker det gas ur gassulan? Detta var innan e-posten fanns men många läsare hörde av sig. De hade samma problem. De hade sprungit på blöta skogsstigar och nu gick inte skorna att ha i möblerade rum.

Stanken var förfärlig.

Hittar 17 metoder
I dag finns både e-post och sökmotorer. När jag googlar på löparskor som luktar illa hittar jag snabbt 17 olika förslag, om jag räknar rätt. Stoppa skorna i frysen. Lägg i doftgranar. Tvätta dem i tvättmaskinen. Byt skor ofta. Köp särskilda sulor som tar bort odören. Lägg i bikarbonat över natten. Spraya t-röd med blomspruta. Använd dubbla par skor och kör dem i skotork efter varje pass. Sätt i skoblock som avger UV-ljus. Kör dem i mikron. Duscha dem med yocoair. Ställ ett shotglas med vitvinsvinäger i varje sko. Lägg i sneakerballs (små söta bollar i plast, gröna Radioactive luktar som gröna äpplen eller nystädat, gula Happy Feat ser ut som smileys och luktar nytvättat, pastellfärgade ICE luktar mint.). Häll i kaffebönor eller kaffepulver över natten.

Den här instruktionen är mer detaljerad:

1. Ta ur sulor och tvätta dem, 2. Torka skorna med en hårtork, 3. Ställ skorna med tån nedåt mot väggen och ställ i ett shotglas med ÄTTIKA i varje sko, 4. Stå en eller 2 dar, 5. Ta ur ättikan och lufta skorna 6. Blås ur dom med hårtorken tills den sista ättiksdoften försvinner, 7. KLART.

Styrkebloggen har gjort ordentlig research, både om orsak och botemedel. Här behöver du ättika (säljs i mataffären i en 24-procentig lösning, 12 procent går också bra), hink eller valfritt kärl som rymmer dina skor och varmt vatten.

Den enkla lösningen
Jag har inte provat alla metoderna men frysen tar inte död på bakterier om du tror det. Tvättar älskade och dyra löparskor i tvättmaskin gör jag inte gärna och det hjälper ändå dåligt. Spraya t-röd låter också vårdslöst mot två sådana kära vänner.

Några av de andra sätten tror jag mera på men har inte provat. Det behövs inte. Inte sedan en klok person berättade om tepåsarna. Jag lägger en tepåse i varje sko direkt efter rundan. Det fungerar. Nu får jag ha mina blöta skogsluffarskor i badrummet igen under bestående äktenskap.

Prova. Då blir det dessutom spännande att sticka ut på en runda. Har du kommit ihåg att plocka ur tepåsarna den här gången?

Ibland glömmer jag det. Släng er i väggen, barfotalöpare. En annan springer på importerade växtdelar från Fjärran Östern.

Löparlärdom nr 1-25
Löparlärdom nr 26-49
Löparlärdom nr 50-89
Löparlärdom nr 90-116
Löparlärdom nr 117
Löparlärdom nr 118-122

Så många ord har svenskan för att kryna

Jag kan inte låta bli. Varje vinter drar jag igång min enkla undersökning av vad folk kallar det, när de gnider snö i ansiktet på en annan människa. Mula, kröna, tryna. Orden är många och det som fascinerar mig mest är att det kan skilja från stadsdel till stadsdel och by till by. Här i Värmland vet jag folk som säger kryne, kröne, mölje, bryne och några till varianter.

År 2006 undersökte radioprogrammet Språket saken i större skala. Du kan inte ana hur många olika ord lyssnarna skickade in. Klicka på länken så får du svaret.

Varför det finns så många ord för denna kryning? För att i det här fallet lever språket bara som talspråk, säger professor Lars-Gunnar Andersson. Bara som talspråk, bara i en viss miljö och utan normering.

Så bevisade de snömöljande svenskarna än en gång min uppfattning. Att dialekterna lever.

Länk: Läs vad folk säger på olika håll i landet och lyssna på programmet Språket från den 10 januari 2006

Fotnot: ordet mula kommer från romani och betyder dö, döda. En ironisk hälsning från språkhistorien, denna vinter i mitt Sverige. Vi fick deras ord. Tjej, lattjo, macka, jycke, mucka, puffra, tji och kis, svenskan har massor av sådana ord som vi fått från romerna. Kallar du hundralappen släng är det också romani.

Släng? Hmm, känns inte det bekant?

Skrivarlärdom nr 69-82

Då kommer idéerna.

Ännu några erfarenheter. En del har jag tänkt ut själv, en del har kloka kursdeltagare och läsare fått mig att inse genom åren och någon har jag inspirerats till av andra skrivare men formulerat om på mitt vis.

Skrivarlärdom nr 69
Gör din läsare klok, hon vill det. Ställ en fråga och svara inte, det får hon göra själv. Låt bli att fråga men låt henne ändå räkna ut. Eller honom.

Skriver du att brasa och munter hör ihop och orden är trillingar? Berätta inte vilken den tredje trillingen är. Läsaren vill räkna ut.

Skrivarlärdom nr 70
Läs din text högt för dig själv.

Skrivarlärdom nr 71
Läs din text högt för någon annan intresserad.

Skrivarlärdom nr 72
Läs din text högt för någon ointresserad. Du hör ändå bristerna, särskild då hör du dem.

Skrivarlärdom nr 73
Alla texter är inte högläsningstexter men det spelar ingen roll. Du kommer att rätta småfel redan när du läser och annat kommer du att höra och rätta efteråt.

Skrivarlärdom nr 74
Ibland kommer texten att sitta perfekt redan från början, då blir det roligt.

Skrivarlärdom nr 75
”Det ordet finns inte” finns inte. Du använde det själv nyss.

Skrivarlärdom nr 76
Ska du skriva bandy, använd blyertspenna.

Skrivarlärdom nr 77
Ska du intervjua folk, säg inte ”Säger du det?”. Det gjorde jag i Vaggeryd. Då tog de tillbaka allt de hade sagt.

Skrivarlärdom nr 78
Har du fått skrivkramp? Det går över. Rensa skallen under tiden. Spring, simma, ta en promenad, sätt potatis, gå ut i skogen med kikaren, måla, ta upp potatisen, laga mat.

Många av mina texter har kommit till när jag egentligen hade en annan text jag var tvungen att skriva. Ännu fler har blivit påhittade när jag sprungit. De första minuterna tänker jag bara på löpningen. Sedan kommer idéerna.

Skrivarlärdom nr 79
Ska du göra personporträtt? Intervjua människan hemma hos sig, där känner hon sig trygg. Fråga vad hunden heter.

Skrivarlärdom nr 80
Ska du ge ut en tidning? Gör läsaren förvånad en gång i varje nummer. Vi vill bli förvånade.

Skrivarlärdom nr 81
Prova att skriva på ditt modersmål någon gång. Våra vanligare dialekter är som gjorda för satir.

Skrivarlärdom nr 82
Särskilt de värmländska dialekterna. På det språket kan du be folk dra åt helvete och de ser fram emot resan.

– I da’ ska vi prate ôm vete, å inte vicket vete som helst.

Det låter så snällt först.

Fler lärdomar: Skrivarlärdom nr 1-50
Skrivarlärdom nr 51-59 Skrivarlärdom nr 60-68

Respekt för människan

Ja, jag tycker att de är välkomna. Nej, jag vill inte att vissa kommuner ska ta emot alla men Sverige är stort, än finns det utrymme. Åt tiggarna? Åt flyktingarna från krigen? Gärna, fast nu var det vargen jag tänkte på.

När tillvaron blir absurd måste jag småle. Jag kan inte låta bli. Det var därför jag skojade kärvänligt i går med ett av jaktargumenten. I mina öron låter det dråpligt att vargen ska dödas så han lär sig att bli skygg.

Nu är jag både hundrädd och full av respekt för den som är rädd för ulven. Precis som jag känner respekt för jägar’n som värnar om sin jakthund och som tycker han har fått sin livsstil förstörd.

Respekt.
Det är samma skog vi tycker om.

Rätt att jaga?
Är det rätt att jaga vargen? Kanske. Zoolog är jag inte och kan inte bedöma hur många djur som behövs för att stammen ska överleva. Men masskommunikation och stämningar i folkdjupet vet jag en del om.

Kanske är det nödvändigt att skjuta ett antal vargar, för att folk ska acceptera en vargstam i vår skog. Kanske har Värmland för stor andel av stammen. Kanske går det till och med att göra vargarna mer skygga genom jakt.

Kanhända behöver vi försöka göra det, för allas bästa. Jag tror det.

Fast då, kära jägare, får ni nog spara några överlevare som kan berätta för kommande generationer av vargar vem som är Värmlands farligaste djur.

Annars är ni dåliga skjutjärnspedagoger.

Pang, du är död. Lär dig nu av detta.

Just nu håller mina vänner jägarna på och skjuter varenda varg i fyra av Värmlands 29 vargrevir. Det är för att ulvarna ska lära sig bli mer skygga.

Jag tror på den teorin. Har du någonsin hört talas om en död varg som blir riktigt närgången?

Först skjuter vi dem, sedan lär de sig. Vete fanken hur det går till, jag tror det är genetiskt.

Kloka djur det där. Dö’smarta.