Ett viktigt påpekande i valtider. Se upp med vissa partier.
Där finns det orm.
(Bilden från Långsjöns kaffestuga vid väg 50 mellan Ludvika och Borlänge).
Etikett: Lärdomar
Barnet som inte fick komma in i SD:s valstuga
Får meddelande från en släkting. En berättelse jag helst hade velat slippa att höra från mitt Sverige år 2014. Så här skriver hon:
Hej. Jag vill bara skriva några ord, vad som hände mina barnbarn i fredags eftersom du ofta skriver om invandrarfientlighet. Mina barnbarn är elva år och går i skola i (här skriver hon en svensk ort). Gjorde en utflykt till Sergels torg för att besöka valstugorna och ta reda på vad de olika partierna vill.
De blev väl mottagna av alla partierna och fick svar på sina frågor, men när de kom till SD:s stuga blev inte NN (hon skriver namnet) insläppt för att han var som en äldre kvinna sa: DU ÄR INTE SVENSK.
Vad säger Du? Du behöver naturligtvis inte skriva något om detta, tycker bara att jag ville berätta, och du kanske förstår att jag blev jätteförbannad. Barnens mamma, (hon skriver namnet), säger att det är ingen ide att säga något, för ingen lyssnar… Ha en fortsatt bra sommar.
Där slutar brevet.
Jag önskar att hon aldrig hade behövt skriva det. Allt jag tror på och skriver om handlar ytterst om det: Att en dag ingen enda människa ska behöva skriva ett sådant brev om sitt barnbarn.
Att inget enda barn ska behöva få ett sådant svar.
Små grå varelser under stenarna
Hittar en skylt i mejlen. Jag brukar inte bli särskilt engagerad av skyltar, det finns för många. Fast den här är klokare än de flesta: Kommentarerna till varje artikel om feminism rättfärdigar feminismens existens.
Precis så enkelt är det. Så länge det finns tokfransar kvar att skrämma fram med det självklara kravet att alla människor ska behandlas lika och få samma chans, så länge behövs feminismen. Och antirasismen. Och…
Det är vad kommentarerna bevisar.
I dag ska jag fundera på en skylt om ordet hen. Det brukar också skrämma fram små grå varelser från under stenarna. Det var faktiskt 400 år sedan vi fick Ni som komplement till I så det kanske kan vara dags att våga prova något nytt igen? Få se nu, hmm, ”Varje gång någon…”
Varje gång någon går i taket
på grund av ordet hen
bevisar han eller hon att ordet behövs.
Där satt den. Tjoho!
Jag har förresten upptäckt att det är de tuffaste pojkarna med slitnast skinnjackor, de som åker helikopter oftast, som blir räddast. Fast det tar vi en annan dag. Hade det hetat henikopter, då hade de vägrat åka med. Men nu börjar namnet på hel, som vilket hårdrocksband som helst. Då duger gräddvispen.
Jimmie har invandrat hit
Det finns oanade möjligheter.
Jag oanar hela tiden.
Oaningsfull är mitt andranamn.
*
Den är inte klokast som påstår det.
Tvärsäker käft och säker kunskap är sällan släkt.
Bildning, utbildning, inbillning. En ska bort och två ska inte tro att de är tvillingar.
*
Varför är städer så stolta? Jag längtar efter en blyg trottoar.
I genomsnitt är Hjortkvarn Sveriges roligaste plats. Därifrån har alla närmast hem.
– Var bor du?
– På Medelvägen i Genomsnitt.
– Den gyllene?
– Nej, men han ä’ nyligen asfalterad.
*
Den som klagar på att sommaren är för varm har ofta en bastu i källaren. Den som klagar på att det regnar för mycket plockar ofta ändå svampen.
*
Det finns inga mänskliga raser. Ingen tomte, inget skogsrå, inga troll. Jorden är inte platt. Namnet Jimmie kommer av det hebreiska Jakob och har invandrat hit.
Pysgöken – ett måste i varje välsorterat hem
Detta är en konsumentupplysningsspalt. Varför ska jag ägna månader av mitt liv åt att lära mig blogga, om inte för att visa världen vad en pysgök är? En pysgök är Guds gåva till mänskligheten. I synnerhet luffarslöjdarnas gåva till mänskligheten.
Har du kokat potatis någon gång? Har det hänt att den kokat över? Då har du ingen pysgök. Skaffa genast en sådan gök och häng den på grytan innan du lägger på locket. Då pyser ångan ut och allt är frid.
Så enkelt var det.
Se foto.
Pysgökar finns i varje klok organisation. Många arbetsplatser håller sig med en särskilt anställd pysgök som säger lustigheter på brinnande arbetstid och har tillåtelse att vara småkritisk ibland, bara för rolighetens skull.
Det svenska samhället håller sig med ishockey, Idol, öl, vin och Svenska spel. De fyller alla samma funktion i nedskärningstider. Släpper ut ånga så svenska folket inte ska koka över.
Den sortens pysgök är den sämsta.
Prylen som inte höjer pulsen
Jag vill dö nyfiken. Så nu har jag lärt mig ett nytt ord igen och en ny sak som jag inte visste fanns. Pysgök. På hembygdsveckan Gammelvala i Brunskog kostade sådana gökar 30 kronor styck.
Det kan det vara värt, ett nytt ord. Dessutom är de så bra för potatisen.
Allra roligast har mitt rättstavningsprogram. Varje gång jag skriver pysgök i mobilen försöker det ändra till pulshöjande. Detta ler både mobilen och jag åt. Vi vet ju båda två att vad en äkta pysgök än sysslar med om dagarna, så inte höjer han pulsen.
Mitt rättstavningsprogram vill också dö nyfiket.
Vad var det vi sa?
Hur var det den nuvarande rektorn för universitetet i Karlstad och vi andra brukade säga när vi var unga? Då, när vi demonstrerade mot amerikanernas angreppskrig i Vietnam och för Vietnams folk.
– Kamp lönar sig.
Det gör kampen fortfarande ibland, läser jag i länstidningarna. Lönar sig. Tack för det. Nobody puts politics in a corner.
Värmlands Folkblad: Universitetet ändrar sig om partinärvaro
Nya Wermlands-Tidningen: Ja till politiska kampanjer
Den här bloggen, innan universitetet ändrade sig om politiken: Jaså, gick det att ta ett ännu dummare beslut än det att göra Olav Thon till hedersdoktor?
Sista ordet
En medmänniska jag intervjuade gav det slutgiltiga svaret:
– Jag SKA ha siste orde’, om jag så ska behöve gå nola vägga för å säge’t.
Det är sådana gånger jag allvarligt funderar på att svara:
– Du taler som om inte läpper’a dine vore maker.
Men jag teg. Vissa vardagsintervjuer blir sämre av mothugg. Nackdelen med att bara nicka tyst och notera är visserligen att då tror folk att du håller med den du sist talar med.
Det gör du inte.
Orde’: ordet. Nola vägga: norr om väggen. Säge’t: säga det. Taler: talar. Läpper’a: läpparna. Dine: dina. Maker: makar.
Till minnet
Du ser nära ut på bra håll, sa hon till honom. År efter år. Till slut var det sant.
Erik Gustaf Geijer hade ett par nya skridskor under sängen när han dog. Målvakten Stefan Livh glömde fjärrkontrollen i kylskåpet. Vem vill inte bli förlagd?
Minne är för amatörer.
En rejäl glömska kräver år av träning.
Alla dessa passiva kvinnor på bild
Läser den lilla skriften Schyst! Den är så bra att jag egentligen hade velat citera hela.
Vem har inte varit på konferens, där det kommenderats ”bensträckare”? Vem har inte sett inbjudningar till konferenser där det lockats med chokladprovning om målgruppen varit kvinnor och whiskeyprovning om det gällt män? Vem har inte sett alla dessa bilder med kvinnor som passiva tillbehör till de aktiva männen?
Schyst! handlar om kommunikation, en mer jämlik sådan. Varje läsare, lyssnare och mottagare har rätt att känna sig inkluderad, värdefull och sedd, skriver Katarina Averås. Sant. Svårt men sant. Eller är det så svårt egentligen?
”Hudfärgade strumbyxor” finns inte
På mitt jobb brukar vi tänka på tre ledord när vi väljer bilder. Människa, värme och mångfald. Förr tänkte vi nog mest på plåt, om man ska döma av bilderna. Ändå är det inte plåt som bygger välfärd. Det är människor.
”Ordet hudfärg är inte en specifik färg i färgskalan. Hudens färg varierar ju från person till person. Därför blir det alltid fel när vi säger t ex ’hudfärgad krita’ eller ’hudfärgade strumpbyxor’”.
”Leende kvinnor med huvudet på sned och män med rättfram självsäker kroppshållning är vanligare än tvärtom. För att få till en förändring behöver vi alla bli medvetna om den obalans som ofta finns. Regissera för mer jämlikhet.”
”Fundera över ur vilket perspektiv bilden tas. En person som fotograferas uppifrån kan upplevas som förminskad. Tar du bilden ur grodperspektiv kan du i stället få en person på bilden som signalerar makt och överlägsenhet.”
”Namnge kvinnor och män på samma sätt – alltid med både för- och efternamn första gången, därefter med antingen båda namnen eller bara förnamn.”
”Om det är du själv som ska fotograferas – tänk på hur du vill uppfattas. Är du kvinna händer det oftare att du ombeds att ’göra något roligt’ eller att fotografen vill arrangera en bild som inte har något med budskapet att göra. Är du däremot man handlar kanske fotografens regi istället om att få dig att framstå som stark, beslutsam eller i en maktposition. Ställ aldrig upp på något du inte själv vill.”
Lek inte med maten
Mitt eget hatobjekt i genren välmenta men missriktade bilder är alla dessa fotografier på bönder som står med havre till hakan, långt ute i åkern. Vilket budskap har inte en sådan bild. Fundera över det. Fundera över vad min farfar bonden sa till mig, när jag själv sprungit i havreåkern. ”Man leker inte med maten”. Farfar hade rätt förstås och fotograferna fel. Bönderna med, som går ut och ställer sig mitt i maten.
Här intill är en bra bild på farfar, fotograferad med 1937 års teknik, både hos den kloke fotografen och gode bonden. (Bilden är inte ur Schyst!).
Det finns så mycket som går att göra rätt eller fel. Läs Schyst!, jag tror att den får dig att tänka. Skriv och säg hellre förskollärare än dagisfröken, justerare hellre än justeringsman, riksdagsledamot hellre än riksdagsman.
Där, just där, föreslår skriften att jag ska säga brandsoldat i stället för brandman. Nja, jag har jobbat i den branschen. Militärer vill de inte vara, det kan den här bloggaren intyga. En morgon gjorde jag nyvaken entré på brandstationen vid Rankestrasse i Berlin, där vi vänligt nog fick bo gratis inför Berlin Marathon. Först gjorde jag militärt ställningssteg inför de tyska brandmännen, sedan hävde jag ur mig på bästa lumpensvenskan:
– Soldat Svensson anmäler sig!
Det var inte populärt.
Hur hinner du som manlig chef?
Läs den här skriften. Fundera över varför – och om vem – vi använder ord och uttryck som ”skriva på näsan”, ”pondus”, ”söt”, ”gullig”, ”stark” och ”manlig”. Hur ofta får en karl frågorna:
– Hur upplever dina arbetskamrater det att ha en manlig chef?
– Hur hinner du som manlig chef ta hand om dina barn?
Ord och bilder spelar roll.
FAKTA:
Schyst! En inspirationskälla till jämlik kommunikation, Region Värmland 2014. Text Katarina Averås, bilder Øvind Lund. Beställ den som gratis trycksak här och läs hela som pdf här.