Jag förstår att du undrar, käre läsare. Nu kan det sägas. Lättfil byggde denna smäckra kropp. Lättfil och gurka.
Det är Coop som hälsar att i fjol köpte vi 107 liter 0,5-procentig lättfil samt 11,1 meter gurka till vårt hushåll på Grossbolstorps höjder.
Eftersom jag vet att vi är två personer i hushållet. Eftersom jag dessutom märkt att den kära vännen äter yoghurt till frukost, inte fil. Ja, då är slutsatsen given: jag är gjord av 107 liter lättfil och drygt fem meter gurka.
Granskningsinstitutet Klägget Så här presenterar granskarna sig själva: ”För att uppnå målet om en levande demokrati har folkrörelsen Skiftet instiftat granskningsinstitutet Klägget. Vi är partipolitiskt oberoende, och vi granskar och avslöjar klägget som undergräver vår demokrati.”
Ordet klägget Det var Håkan Juholt som en gång hittade på det numera bevingade ordet klägget om personer som vandrar mellan politik, näringsliv och lobbybyråer.
Dags att avsluta min miniserie om artificiell intelligens, AI. Varför inte låta huvudpersonen få sista ordet? Det är inte mer än rätt.
Jag öppnar gratisversionen av ChatGPT och skriver in den här prompten:
Du är bloggare. Skriv ett kort inlägg om vad man bör tänka på när man använder AI.
Det tar några tiondelar av en sekund, högst, innan följande dyker upp på mobilskärmen. Jag har inte ändrat ett kommatecken i ”hans” blogginlägg:
AI är ett fantastiskt verktyg – men precis som med allt kraftfullt gäller det att använda det med eftertanke.
För det första: var källkritisk. AI kan låta självsäker även när den har fel, så dubbelkolla alltid fakta, särskilt när det gäller nyheter, hälsa eller juridik. För det andra: tänk på integriteten. Undvik att mata in känslig eller personlig information som du inte vill ska spridas eller lagras.
Det är också viktigt att komma ihåg att AI inte ersätter mänskligt omdöme eller kreativitet. Se det som en assistent, inte en facitmaskin. Använd AI för inspiration, effektivitet och stöd – men låt dina egna värderingar, erfarenheter och idéer styra slutresultatet.
Kort sagt: använd AI smart, nyfiket och ansvarsfullt.
Lägg ner AI-tjafset skriver en karl i en Facebookdiskussion.
Jag har inte mage att blanda mig i samtalet och hälsa att han är för sent ute. I fjol var det 4 av 10 svenskar över 8 år som använde AI-verktyg.
AI betyder artificiell intelligens, en konstgjord förmåga till ”tänkande” och analys. Talar vi om generativ AI, då betyder det att programmet i min dator kan skapa. Själv har jag på lek använt det vanligaste AI-verktyget ChatGPT (gratisversionen) både till att skriva några texter och göra ett par bilder.
Bäst hittills blev talet till gubbarna när vi fikade i skogen med vår vandrargrupp.
Ändå är även jag sent ute. Redan har 3 av 10 svenskar skapat en textbearbetning med AI-verktyg. Nästan lika många använder AI-verktyg i jobbet.
”De vanligaste textbearbetningarna som svenskarna gör med AI-verktyg är att sammanfatta större texter som rapporter, artiklar eller att generera nya texter – allt från uppsatser och berättelser till CV och rim. Var sjätte svensk ägnar sig åt detta”.
Det skriver Internetstiftelsen som undersöker svenskarnas internetanvändande varje år.
Från prompt till hallucination Här är fem ordförklaringar från samma stiftelse under adress internetkunskap.se:
Generativ AI:AI som kan skapa nytt innehåll: till exempel text, bild, ljud eller video baserat på stora mängde data den tränats på. Prompt: Den instruktion eller fråga du skriver till ett AI-verktyg. Iterera: Att jobba i flera steg: titta på svaret, justera, förtydliga och be AI:n försöka igen. Persona: En roll du ber AI:n att anta, till exempel sträng lärare, kunnig cykelhandlare eller snäll farmor. Hallucination: När AI:n fabulerar fritt och svarar osant.
Skada eller nytta? Vad är jag mest rädd för med den här nya tekniken? Det är att den ska skada upphovsrätten och ta jobbet från duktiga skrivare, tecknare och fotografer. Att den ska hota den professionella bildens trovärdighet. Att den ska fortsätta sprida alla dessa killgissningar. Det finns ju folk som tror på dem.
Vad gillar jag? Framför allt hur förunderligt snabbt den kan sammanfatta en lång text eller skapa struktur åt ett projekt du håller på med. I sina lyckligare stunder kan den till och med författa litterär text.
Ibland känns världspolitiken som en dålig realityserie. Sen dyker Donald Trump upp i rutan och bevisar att man alltid kan sänka nivån lite till.
Senast: idén att USA på något sätt skulle skaffa Grönland. Som om ett folk, ett land och en kultur vore ett fastighetsobjekt på Manhattan: “Great location, lots of ice, we’ll take it.”
Det är nästan gulligt om det inte vore så allvarligt. För bakom skämten finns en gammal unken tanke att starka länder kan peka på en karta och säga: “den där vill vi ha”. Som om självbestämmande vore ett tillval, inte en rättighet.
Grönland tillhör grönlänningarna. Inte USA. Inte Danmark. Inte någon miljardär med storhetsvansinne, orange uppsyn och egen social medieplattform.
Glöm inte hackan Finns det då ingen bättre great location att placera herr D. Trump på? Vänta, jag vet en. Vad sägs om planeten Mars? Där finns det verkligen lots of ice läste jag nyss. Han vill ju så gärna hacka is.
Vet du vad det bästa är med isen på Mars? Den ligger under markytan. – Glöm inte ishackan, Donald!
Nu har jag läst lite mer i den kloka AI-boken jag fick i 75-årspresent. Här är några noteringar.
För det första: Jag skulle med glädje använda AI till att sammanfatta en text eller skapa struktur för en längre text.
Självklart arbetar jag noga igenom språk och fakta innan jag sedan släpper ifrån mig det som AI påbörjat.
För det andra: Min dagbok, mina eftertankar, vill jag naturligtvis formulera själv. Ibland för hand till och med, trots att programmet Anteckningar i min mobil bara ligger ett klick bort hela tiden.
För det tredje: Bloggtexter, mejl, skönlitterära utkast och facebookkommentarer formulerar jag förvånansvärt ofta just i Anteckningar. Fast jag älskar anteckningsböcker. Jag älskar mobiltelefoner och datamaskiner också, har det visar sig.
”Att skriva med hjälp av AI är som att ta bussen” skriver Karin Milles, professor i svenska och krönikör i Språktidningen.
Inte lika härligt som en solskenspromenad men bättre än att traska fram genom ett tjockt täcke slaskig snömodd, fortsätter hon.
”Chattbotten kan hjälpa den osäkra eller ovana skribenten, precis som den kan hjälpa den skickliga skribenten att bli ännu bättre.”
Passar inte alltid Jag håller på och försöker lära mig hur AI-skrivande fungerar. Då är Karin Milles bok till god hjälp.
”Det är alltid du, inte AI-verktyget, som är ansvarig för texten.” ”Du ska skriva till chattbotten som om du kommunicerade med en människa.” ”AI passar inte för allt skrivande.” ”Tänk på AI som en genomsnittligt smart kompis med vissa problem med sanningen – någon du kan bolla idéer med och få inspel från, men vars påståenden du alltid tar med en nypa salt.”
”Nykter och pedagogisk” När jag gjort den första genombläddringen, läst innehållsförteckningen och de inledande sidorna skriver jag följande prompt (som instruktionen kallas) till min gratisversion av ChatGPT: ”Skriv en kort anmälan av Karin Milles bok Skriva med AI.”
Inom någon sekund kommer svaret i min mobil:
Kittlande svar Nu ska jag läsa vidare och se om han har rätt i sin beskrivning av boken, den där AI. Killgissaren, struktureraren och allmänna hjälpredan.
– Skärp dig! skrev jag en gång till AI när han skrivit dumheter. – Förlåt. Jag ska skärpa mig, svarade han.
Då kittlade det i den här gamle skrivkarlen. Maskinjäklarna har börjat be om ursäkt.
