Sven-Ove Svensson – Sida 105

Alltför stora ord får din käft att växa

Sådant som jag tycker är fjantigt:
Att kalla snöröjning för feministisk.

En del kommuner röjer gång- och cykelvägar, förskolor, busshållplatser och trafikleder först. Det är svårare att gå eller cykla i 10 centimeter snö än att köra bil. Detta gynnar kvinnor mest, eftersom fler kvinnor än män cyklar, går och åker kollektivt. Samtidigt sparar samhället pengar när färre medborgare halkar omkull och bryter sig.

Allt detta är bra, bara plogningen i sig är snabb och effektiv efter den nya ordningen. Men snälla du, kalla det inte feministisk röjning. Du verkar bara löjlig.

Säg ”folkpartistisk gräsklippning”, ”vegansk gatsopning” och ”zenbuddhistiska vattentorn” högt för dig själv tre gånger, så tror jag du hör vad jag menar.

Alltför stora ord får din käft att växa fortare än förståndet.

(Tipstack till Gun-Britt Karlsson.
Bilden ovan föreställer en gubbplogning från forna tider).

När jag kommer i otakt med mobilen

En tvångstanke som drabbar mig allt oftare är att jag ska komma i otakt med mina kommentarer på Facebook, utan att märka det.

Plötsligt skriver jag ”Trevlig helg goding!” till en riksdagskvinna jag känner, ”Sötiz!” till min forne chef och ”Nu tar vi dom!” till en främlingsfientlig person jag stundom debatterar med. Mitt framför ögonen på släkt och vänner skriver jag, rakt in på det världsomspännande nätet där alla kan läsa det.

Hur jag kommenterar på den värmländska flygplatsens sida, när jag tror det är siklöjefiskets vänner, törs jag inte berätta här ens en gång. Då går jag väl och gör’t. Sedan åker både jag och flygplatschefen fast för tagande av muta.

”Har ni klämt dom på nån rom än?”

Tredje strängen

Tre strängar på min lyra. Jag kan vissla som en visselpipa och få möten att dra ut på tiden. Den tredje har jag glömt.

… jo just det. Jag glömmer fortare än min egen skugga.

I morgon ska jag uppträda vid boksläppet för Värmländska Författarsällskapets nya antologi Värmlandsvägar. Stadsbiblioteket i Karlstad, 13.00.

Det kommer jag ihåg.
En novell var det, va’?

Läser jag fort hinner jag hela.

Glöm aldrig mer de glömda

(2016)

– De glömda männen och kvinnorna i vårt land kommer inte att vara glömda längre.

Det lovar Donald Trump i sitt segertal. Jag tror inte en sekund att han kommer att kunna hålla sitt löfte, men en sak har han anat. Tankarna i folkdjupet.

De glömdas tankar. Vreden och misstron.

Naturligtvis är det illa att han vann. Varför skulle han balansera sig nu, som någon sa? Varför skulle han dölja sitt kvinnohat, sin rasism, sin ilska mot flyktingar, minoriteter och medier när han blir världens mäktigaste? Snus är snus och strunt är strunt, om än i ovala rum.

Ändå kan vi lära av Donald Trumps framgång. Den lärdomen handlar om att vi måste sluta se hans väljare (eller Sverigedemokraternas) genom våra värsta generaliseringsglasögon. Hälften av USA:s väljare är inte idioter. Nära 17 procent av tillfrågade svenskar, som avslöjar sina SD-sympatier för SIFO, är inte korkade. Inte allihop. Tror vi det är vi kulturella rasister själva.

”De som röstade in Trump är hjärndöda Rednecks” skriver någon i en Facebooktråd jag råkar läsa. Den sortens idiotstämpel kommer aldrig att hjälpa oss förstå och förändra.

Inte sådana här bilder heller:

Tolv lager på kartan
För två år sedan skrev jag om olika lager man kunde lägga på Sverigekartan. Jag har inte ändrat mig:

Kanske borde vi göra några stycken lager på kartan och se hur de sammanfaller? Ett antal SD-väljarnas och det spruckna Sveriges egna GIS-lager. Orsaken till de senaste veckornas antirasistiska förfäran.

Det journalistiska grävjobbet vore värt att göra, misstänker jag. Först lägger du ut var det främlingsfientliga partiet fick flest röster. Sedan lägger du på ett nytt lager, var arbetslösheten är hög. Ytterligare två lager visar utförsäkringarna och de långa sjukskrivningarna. Femte lagret handlar om var varg angripit och dödat tamboskap de senaste fem åren. Det sjätte visar buss- och tåghållplatser där det slutat gå någorlunda tät trafik. Sjunde lagret visar skolor i glesbygd som är hotade eller nyss lagts ner.

Har ni svåra myggangrepp? Vi gör ett GIS-lager av det med. En viktig arbetsgivare för bygden som lagt ner? Där har du nionde lagret. Nedlagda bensinmackar, vårdcentraler och lanthandlar? Nu har vi tolv lager.

(Läs gärna hela det långa inlägget, där lade jag ner min själ. Klicka på länken nedan).

Folktalare med visioner
I dag har jag insett att det finns fler lager att lägga ut, men låt oss börja med de tolv. Där bor de glömda. De finns i Amerika med, de som Donald Trump var så mycket bättre än Hillary Clinton på att fånga.

Han har inte rätt men han var en bättre demagog. Demagoger behöver vi inga, däremot gärna en och annan talför kvinna eller man med visioner. Vi har för ont om framåtblickande folktalare på den här kanten. Det kan inte vara meningen att Jimmie Åkesson ska stå för visionen, framtidstron, i svensk politik.

Nederlag för journalistiken
Inom amerikanska medier ser vissa den gångna valbevakningen som en läxa även för journalistiken. Jag tror de har rätt. Läxan de talar om är att media inte borde ha låtit sig luras av spektakulära utspel för att sälja lösnummer och samla klick. Press, radio och tv borde ha satsat på faktagranskning i stället. De borde ha tagit folks vrede och misstro på allvar. De med.

Vänta, känns inte detta igen från den politiska bevakningen också i Sverige? Klickjakt i stället för kontinuitet, spektakel i stället för upplysning. Vad var det vi sa på redaktionerna förr?

– Hur här?

Myterna ser de sannerligen
Har inte många svenska medier också gjort ett dåligt jobb som faktagranskare? När såg du till exempel senast ett genomarbetat nyhetsreportage i din dagstidning om den låga dagersättning en flykting får?

Söker du asyl i Sverige, och inte kan försörja dig, har du rätt till dagersättning medan du väntar på beslut. Bor du på en av Migrationsverkets anläggningar där maten ingår är dagersättningen 24 kr om du är vuxen ensamstående. 19 kr om du delar hushåll. Har du eget hushåll och sköter matinköpen själv är dagersättningen 71 kr om du är vuxen ensamstående, 61 kr om du är vuxen och delar boende. Pengarna ska räcka till maten (i det senare fallet) men också till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. (Källa: migrationsinfo.se).

Myterna ser folk varenda dag, de finns ett klick bort. Bor du då i din egen filterbubbla är det lätt att du bara hittar det du redan visste att du trodde var sant, fast det inte var en krona rätt.

Röj undan
Så vad gör vi och våra amerikanska vänner? Enkelt. Vi börjar ett mödosamt arbete med att undanröja orsakerna till populismens framgångar. Det kommer att ta ett tag och värst blir det i Amerika. Jag pratar om vita kränkta män (suck, hur botar man en sån?) men också om klyftor.

Klyftan mellan fattig och rik.
Klyftan mellan arbetslös och kvartalskapitalist.
Klyftan mellan glesbygd och centrum.

Det finns fler sprickor, du vet vilka. Glömda människor som känner sig obehövda hittar du längs många gator och grusvägar, om du bara vågar se.

Gör det.
Se.

Det kallas solidaritet.

MINA BEKÄNNELSER
Samtida bekännelser av en miljövän som gillar mångfald (Svenssons släng, 21 oktober 2014)
FAKTA
Hur mycket pengar får flyktingar (Migrationsinfo.se)
Ekonomiskt stöd för asylsökande (Migrationsverket)

När du spår men inte vill få rätt

Än en gång verkar livet lära en: lita inte på opinionsundersökningar.

I somras satt jag bland goda vänner vid ett middagsbord på Geijersgården i Ransäter och spådde Donald Trump som segrare i det amerikanska presidentvalet. Motvilligt, så motvilligt att tungan vägrade uttala hans namn rätt. Som om jag inte ville tro det jag trodde.

I går kväll när jag gick och lade mig var det fortfarande troligt att Amerikas Förenta Stater skulle få sin första kvinnliga president. Hillary Clinton är inte direkt någon svensk socialdemokrat, vänsterpartist eller miljöpartist men hon är det minst dåliga valet om alternativet är fastighetsmagnaten Trump.

När jag vaknade 04.45 i dag var det otroliga på väg att bli troligt. Opinionsundersökarna på väg att få fel. De onda aningarna från CNN-sändningen jag tittade på så länge härom kvällen höll på att få rätt.

En folkförförare
CNN-sändningen i måndags bestod av ett långt valspurtsmöte med Donald Trump i talarstolen. Hans budskap var förfärligt, tonen förskräcklig, hela han oberäknelig. Men framförandet var mycket skickligare än du någonsin kunnat tro, om du bara sett dessa minutkorta nyhetsinslag i svensk tv.

Karln är en folkförförare. Sådana har vi sett förr i historien.

Just nu ser han ut att vinna. Hur var det en svensk kommentator sa i dag på morgonen? Vinner han blir det ännu värre för svenskarna än för amerikanerna. I svensk public service låter reportrarna besvikna, utan att de själva märker det.

En framväxande människosyn
Valet i USA har mycket att lära oss om hur vi ska se på Sverige. En lärdom: vi bör bli mer som filmaren Michael Moore. Han som for till Trumpland för att försöka förstå hur Trumps väljare tänker och varför. Den arbetslöse. Den utsorterade. Den som känner sig övergiven av maktens centrum. Den som hamnade på fel sida av klassklyftan. Den som eliten gör narr av.

Moore försöker ärligen sätta sig in i vad som får dem att välja republikanernas kandidat hösten 2016. Då duger det inte att bara klistra etiketter på Trump och kalla hans vänner korkade. Världen är inte enkel.

Jag bävar för Trumps politik. Vinner han verkligen vill jag dra ett gammalt täcke över mig och gå i ide i fyra år. Men jag bävar också för den framväxande människosynen hos sådana som mig själv, om vi börjar tro att halva det amerikanska folket – och 17 procent av det svenska – är korkade dumhuvuden.

Den analysen kommer aldrig att hjälpa oss förstå och förändra.

# Se Michael Moores film: Jag älskar Donald Trump – Michael Moore in Trumpland.
# Den finns på SVT Play och Youtube, enklast är att du klickar på länken ovan.
# Jag hoppas fortfarande att Trumps seger i Amerika är en ond dröm och att min spådom från i somras aldrig blir sann.

(I all hast, onsdag morgon, kl 06.33)

Tidrapport

Foto: Per Hardestam

Lördag. En sån där dag när tankarna vill vara för sig själva och händerna vill tända ljus.

Nioåring på besök berättar att han hamnade på min blogg när han googlade på sina favoriter, Västanå teater. ”Du hade ju skrivit om dom”.

Nio år.

Söndag. Fryser när jag cyklar runt och sätter upp tipspromenadfrågorna vid friluftsgården, värms av gemenskapen kring kaffet och våfflorna efteråt. ”Jaså hette telefonen Diavox, jag var säker på att det skulle vara Dialog”.

Måndag. Springer med eftertänksamma steg bortåt Haget, bland dansande blyga snöflingor. Blyg själv vet jag hur de menar.

Tisdag. Väntar

### Något av de här inläggen om Västanå teater var det han hittade:
Sveriges första värstingresa
Nils Holgersson när bilarna brinner i Husby
Berättelsen om en lada som spelar teater
Genrep och tamgåsen flyger
Löpare anfallen i vilda skogen

Mäster Skräddares dag

6 november. I dag firar jag en energisk karl som betytt mycket för svenska arbetare.

Gustav II Adolf? Nej knappast, den får andra fira. Min hette August. Jag säger bara: stora salen på Hotell Stockholm i Malmö för 135 år sedan i dag.

”… är det inte rysligt att tänka sig att medan ladorna och magasinerna är fulla af spanmål så gives där många som lider hunger”.

”… arbetet det är arbetarens endaste egendom, därför vill vi att sådana lagar skall vidtagas som beskyddar arbetarens endaste egendom, nämligen hans arbetskraft”.

… ja är det inte rysligt att tänka sig att medan arbetaren han frambringar alla värden så lider han /…/ nöd, men eder plikt arbetare, både män och kvinnor, är det att sluta eder samman”.

Tack för allt ditt slit längs vägarna, Mäster Palm.
Nu behöver vi dig igen.

Länk:
Facsimil på det handskrivna manuskriptet från 6 november 1881

Hoppfull

Person som försöker bli omåttligt rik genom att sälja fula julgranar: riskapitalist.

– ”Lån”?! Nu betalar ni!

Först nej till lånord. Nu vill de gå vidare.

I nästa steg blir Sverigedemokraterna expansiva. Då måste Storbritannien, Amerikas Förenta stater och övriga engelskspråkiga länder börja betala för sig. Kravet är en miljon kronor till Sverige för varje fönster på varje hus i engelskpratarnas länder, eftersom de alltid har kallat fönstret ”window” utan att fråga oss.

– Window? Det är ju vårat gamla fina ”vindöga” för böveln! Nu betalar ni! Päj!

Världens löparklubbar blir skyldiga Sverige 10 000 kronor per medlem, eftersom de använt det svenska uttrycket ”fartlek” ända sedan Jösse Holmer uppfann träningsformen på 1930-talet. Amerikanerna flinar när de säger ordet, de borde egentligen betala ännu mer.

Om ”smorgasbord” tänker Sverigedemokraterna återkomma närmare jul, när silla går te.

… detta har en bror till en vän till mig hört, sent i fredags.

Och och och

Sverigedemokraterna vill utvisa alla låneord. Det är rejäla tag. Av uttrycket ”ärans och hjältarnas språk” blir bara ett ord kvar: ”och”. Resten är hitfraktat.

För att inte tala om ”demokrati”. Det ordet är importerat från strax hitom Särkland.

Nästa steg i SD:s programarbete blir att velocipeden, automobilen och tandborsten förbjuds. Tandborsten är kinesisk, för höge böveln. Den går bort! Varje riktigt blåögd karl bär gula tansebissingar i kors i truten, när han häver upp sitt stolta:

– Och och och.