Dags att minnas 2015

Fiberdiket

 

 

 

 

 

Fiberdiket, vår tids Göta Kanal och stambana.
Allt jag kräver av ett bra bredband är att det är brett OCH djuuuuupt.

 
Det har blivit hög tid att summera det nya året.

1 JANUARI 2015: 40 minuters powerwalk i ishalkan, börjar läsa julklappsbok nummer två, svarar på en fråga på jobbets facebooksida. 2 JANUARI: åker till kontoret, inviger sista årskalendern i mitt yrkesliv, hemkommen igen ser jag ett intervjuprogram med Sven Wollter, installerar fibern färdigt, den är så snabb så vi får smyga oss på datorn, joggar hit och dit i centrala Grossbolstorp och förorten Forshaga. 3-4 JANUARI: tar helg, funderar över en kompromiss som det här stönträt kanske måste föreslå vid en stor genomgång chefen har bett mig göra, ler för mig själv när jag tänker på hur förvånad jag kommer att bli över detta, (har jag blivit mjuk sen jag fyllde 63,95?), läser vidare i boken, promenerar i solsken, springer hit och dit i förorten. 5 JANUARI: summerar 2015 och allt är lugnt, allt är lugnt, åker till vår kranskommun Karlstad.

Nej förresten, ja bare skôja.
Dä’ driter ja’ att i.

Stönträ’: (ett ord på mitt modersmål),
ovanligt envis individ av arter som hund och människa.

Mitt slitna gamla 2014

Kontorslandskap

Kontorslandskap i Karlstad sommaren 2014. Någon ställde sin stol mitt i älven.

Det var det bästa av år, det var det sämsta av år. 2014. Två dagar i rad kom vänliga män och tackade för mitt skrivande, krönikor de hade följt till för tio år sedan. En tredje dag fick det främlingsfientliga partiet 12,86 procent av rösterna i riksdagsvalet. Medan jag gick ner tio kilo, satte millennierekord på milen och sprang alla gator i kommunens tätorter flyttade fattigdomen i Europa hit, till entrén utanför vårt Konsum. Det dåliga var inte att tiggarna kom hit, det var att de behöver tigga.

– Förbjud tiggandet… suckade de inskränkta, få.
– Förbjud fattigdomen, svarade folk med inlevelse.

Den här bloggen fyllde tre år och såg sitt tusende inlägg. Nå’t ska en bokstavsvän göra när huset blir tommare och jobbet bara är på 100 procent.

Här är några av inläggen i repris. Börja inte med att läsa dem. Börja med att gå med i facebookgruppen Front mot rasism och fascism. Vi är en bra bit över 16 000 medlemmar numera, det hände också 2014.

Bästa ordet är fortfarande solidaritet.

På allvar
Rött kortDu har inte funderat på att tänka lite själv?
En särskild plats i helvetet
När Charlie Weimers missade förlåtelsen
Antirasistiska FAQ (del 3)
Tal på nationaldagen 2014
Jaså gick det att ta ett ännu dummare beslut…
Landet där de rika drar ifrån

Fröken OPå allvar
Fröken Onödigs torg
Resan hemifrån
Mina händers klassresa

Alfred TennysonPå den sortens allvar
Tanke klockan 06.18 vid fyllda 63
Persbrandt ger oss nästa nyårsklocka
Nu hettar det till

På kylskåp
24:7-dieten (Bry dig inte om att inlägget är från 2013. Ät nu).

Stängt på grund av midvinterblot

Festligt

Stängt ett tag på grund av den fornnordiska seden att fira midvinterblot, den tyskschweiziskfranska att ta in ett träd och hänga glittrande föremål i det, den turkiska att klä ut en lämplig vuxen till tjock gubbe med skägg och den urgamla svenska att titta på en arg tecknad amerikansk sjömansanka utan kläder på underkroppen. Vänta, det var en lycklig nedkomst i Nasaret också.

Kulturen vet inga gränser.

EldGod Jul eller vad du kallar midvinterfesten. Ät mycket gröt. Prata med riktiga människor. Tid är en vacker gåva.

Snart är det … asch, dä kvetter.

När jag får tid

När jag får tid ska jag gå ut och känna hur det doftar snö i luften.
När jag får tid ska jag lägga ut äppelbitar på marken till koltrasten, det tycker han om.
När jag får tid ska jag läsa en bok som handlar om en enda dag i juni 1904 i Dublin.
När jag får tid ska jag ringa en vän.
När jag får tid ska jag gå till gravarna och tänka på dem som jag skrattat så mycket med.
När jag får tid ska jag tänka tre kloka tankar som jag inte tänkt förut.
När jag får tid ska jag höra en melodi som jag inte visste fanns.
MorgonhimmelNär jag får tid ska jag lära mig knyta skosnörena så som andra människor gör det.
När jag får tid ska jag rensa i lådorna i garaget och slänga onödiga papper här inne med.
När jag får tid ska jag lära mig hur steglitsen låter och vad den vuxna myrlejonsländan sysslar med på nätterna.
När jag får tid ska jag skriva ett pappersbrev till en människa och posta det i en låda.
När jag får tid ska jag se midnattssolen.
När jag får tid ska jag somna samma dygn som jag gick upp.

När jag får tid ska jag förändra världen, särskilt dumheterna.
Har du tid att hänga med?

Tomheten inuti mig

Ett hotell

Såhär års brukar vi ha ofta ha en planerad resa att se fram emot. Några månader in på det nya året har vi brukat åka till varmare land. Vi gillar att promenera efter havet eller sitta och titta på folk, hyra en bil och köra runt i några främmande berg. I fjol sprang jag ganska många pass i ett rent ökenlandskap, redan det var spännande.

Resan brukar vara beställd i mitten av december och hotellet klart. Sedan sitter jag om kvällarna och spanar in kvarteren där vi ska bo, de finns på kartan och på gatubilderna på nätet. ”Där kommer vi nog att gå när vi ska ner till havet.” ”Där ligger närmaste köpcentrum.” ”Det verkar bra brant nedanför strandpromenaden.” ”Om vi hyr bil kan vi åka dit bort, för att…” ”Just nu är det 24 grader varmt där.”

Ingen resa att se fram emot
Den här gången ligger vi lågt. Inget bokat, inget tänkt. Om detta är vi överens, fast det blir ändå som en tomhet i mig, när jag inte får planera och fantisera. Nu säger jag detta till den kära vännen. Jag har ingen resa att planera, säger jag. Det känns så tomt.

Vad sägs om soptunnan? säger hon och ger mig soppåsen.

December i landets 186:e största tätort

Himmel

 Nytt på sidan Sanningen: nyvalsdikt av Viktor Root.

Tisdag
Gnistrande morgon med blågrön himmel, vit frost i gräset och en asfalt som minns klappret av råbocken jag mötte i trädgården i går kväll. Ett tag var de fyra rådjur i vårt område, är han ensam nu?

Långsamt börjar en varmare färg växa vid horisonten. Jag släpper taget om himlen och går ner för att göra frukost. Fil och müsli, smörgås med halv skinkbit, apelsinjuice, blodtryckstablett, kaffe och ledaren i vår papperstidning. Han tycker att SD först ställer till kaos och sedan försöker smita ut bakvägen.

Blodtrycket i måndags var godkänt, trots att det var första gången med självbetjäning. Vårt landsting har räknat ut att jag ska mäta trycket själv i fortsättningen. Där satt jag i ett sjukrum på vår vårdcentral med apparat och instruktion. Kanske är inte just blodtryckstagning det bästa för ett landsting att outsourca till oroliga själar? Hjärtat klapprar det med.

Nu står råbocken och tittar in på mig i köket och snart vaknar pilfinkarna.
Det blir en bra dag det här. Sju grader kallt och arbetslust.

Onsdag
Rep F
Blåser så soptunnan välter. Är det nå’t bra på tv i kväll? Gärna en stolt Nobelgala på offentlig lokal (jag älskar att se litteraturpristagaren tala) men vore inte den här kvällen ett fint tillfälle att avsätta kungahuset? Strax efter varmrätten.

Tihi.

Åcken ä’ JW Jones?

JWInget roligt på någon av våra onödigt många tv-kanaler. Då zappar jag bort till Glimt, en mycket lokal kanal. Där spelar en ung man med gitarr blues på en nattklubb i Karlstad så änglarna gråter. JW Jones? Vem farao är det?

Nu vet jag. Det fick bli en spellista till. Inte så mycket för sjunget men för spelet.

Fortbildningen går vidare. Spotify är det bästa som hänt mig musikaliskt sen den där gången vi såg Vem kan man lita på? på Plåthammaren i Älvsbacka.

(Youtubelänken är från en annan spelning
med min nya vän JW).

Den praktiska lådan för dig som inte vet hur du ska ha det

Vel-lådor

 

Packtejp med klämmigt tryck. Julgåvor i form av små minificklampor med ditt företags logotyp. Fruktkorgar. Ännu mindre ficklampor, nu med nyckelring. Reflexer som ser ut som dalahästar. Tre gratistips i Word du inte visste att du behövde. Allt sådant du kan komma på och lite till får jag brev om. Nästan varje dag ett mejl med nya tips.

Nyss kom e-brevet jag väntat länge på. Erbjudandet att köpa en praktisk vel-låda. Det måste vara idealet för sådana som jag, som gärna vill slänga saker men först behålla dem ett tag till. Ifall att.

Vel– Vel-låda. Hur många ska vi köpa, kära vän?

Hon svarar inte. Hon bara pekar på vad det verkligen står på skärmen. Det fina nyordet ”wellådor” är något helt annat än vad jag tror, påstår den pekfingern.

– Asch da. Jag beställer 10 stycken. Till att börja med. Du kan få en du med. Eller två. Du får två.

Nonsens en måndagsmorgon

Blyg

Jag tittar väldigt lite på vår tv.

Men ibland startar jag den och ser på olika program som finns inuti den.
Jag tycker det känns bättre.

*

När får vi se den förste fotbollspelaren som fejkar att han reser sig upp?

*

Tre viktiga inten:
Kasta inte glas när du bor i stenhus.
Droppen urholkar inte stenen.
Bränt barn skyr inte elden.

Det krävs många droppar, tillsammans mot samma mål.
Barnet som bränt sig provar igen och igen. Hur skulle annars någon enda människa kunna prata, gå eller ställa in en tv-kanal?

*

Blyga bönder får nöja sig med flyghavre.