Träligt att vi inte kommit längre

Rösträtt

Internationella kvinnodagen är inget jag vill gratulera till. Är det inte sorgligt att den ska behövas? 

Min syn på 8 mars är som på nykterhetsrörelsen. Bra att den finns, synd att den behövs. Vore inte världen galen och patriarkalisk, vore inte alltför många människor giriga, vore inte den råa kapitalismen rå, vore inte alltför många kulturer kvinnoförtryckande och vore inte alltför många män husbehovsmansschauvinistiska – så skulle det inte behövas någon internationell kvinnodag.

Nu är den nödvändig.

Här kunde jag alltså skriva om kvinnor som inte törs gå ensamma hem genom staden vid tvåtiden på natten. Jag kunde diskutera könsstympning, kvinnors pensioner, kvinnosyn i reklam och medier eller målgången för dameliten vid årets Vasalopp.

Bedrövligheter finns det gott om.

85 procent av lönen
Men låt oss titta på lönerna i stället. År 2014 gav LO ut sin rapport Hundra år av ojämlikhet. Där berättar rapportförfattaren Mats Larsson att år 2012 var den genomsnittliga månadslönen 4 800 kronor lägre för kvinnor än för män. Bland arbetare var skillnaden 3 100 kronor och bland tjänstemän 7 700 kronor. Räknat i procent motsvarade kvinnors lön 85 procent av männens lön bland samtliga anställda, 88 procent bland arbetare och 80 procent bland tjänstemän. Klass och kön var gemensamma nämnare för alla löneskillnader.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män minskade under 1960- och 1970-talen när kvinnolönerna togs bort ur kollektivavtalen, berättar Mats Larsson. Den utjämningen upphörde på 1980-talet. Därefter har löneskillnaden bara minskat marginellt.

100 år eller 10 år?
Med nuvarande löneökningstakt kommer det att ta drygt 100 år innan löneskillnaden mellan kvinnor och män försvinner. Det gäller bland både arbetare och tjänstemän.

Löneskillnaden skulle dock försvinna på ungefär 10 år om lönerna ökade med en procentenhet mer per år för kvinnor än för män bland arbetare och två procent mer per år för kvinnor bland tjänstemän. Om det bara inte hade varit för Girigheten och hans bröder Klasskillnaden, Schauvinismen, Kapitalismen och Patriarkatet.

Färskare siffror
… men lika dystra:
Sveriges jämställdhetsbarometer 2016

### Internationella kvinnodagen växte fram i arbetarrörelsen i Europa före första världskriget, skriver Nordiska museet.
Power
### Kämpa, kvinnor! Det är en skam att vi inte ens har jämställda löner år 2016.
### Kämpa, män.

Där alla svaren fanns

Tintin i bil

En gång i tiden var allting lätt. Svaret på varje fråga fanns i en bok jag hade, bara jag tolkade den rätt. Tolkade du fel var det en felaktig tillämpning, en särskild sorts synd.

Du skall tillämpa korrekt.
Uj vad vi tillämpade.

Jag gör inte narr av de åren. De var viktiga. Vi hade förstås fel om demokratin men tidsandan präglade både mig och världen för lång tid. Utan 60- och 70-talens upprorsår hade journalister fortfarande skrapat med foten åt makten och kallat ministrar för Ni och kvinnor för Fru eller Fröken i intervjuerna.

Häromdagen beställde jag boken igen från ett antikvariat, eftersom jag hade gett bort min gamla till en vän redan på gymnasiet. När paketet var hämtat och öppnat skulle jag ställa in den i rätt hylla. Bara för att ha en. Då stod det en likadan citatbok där, beställd för ett år sedan från en annan webbshop.

År 1966 paraderade en miljon kineser i Peking med boken i handen, framför sin partiordförande. Jag misstänker att de är lika glömska som jag 50 år senare.

Utan en folkarmé har folket ingenting.
Lär att ”spela piano”.
Alla reaktionärer är papperstigrar.
Folket, och folket allena, är den drivande kraften som gör världshistorien.
Tjäna folket.

Ett tag kunde jag hundratals sådana citat utantill. Det fanns ett för varje situation, våra lärare i historia och socialkunskap höll på att bli vansinniga.

Det är bra om vi blir angripna av fienden, eftersom detta bevisar att vi dragit en klar skiljelinje mellan fienden och oss själva.

Varifrån kommer de riktiga idéerna? Faller de från skyarna? Nej. Ligger de medfödda i hjärnan? Nej. De kommer ur den samhälleliga praktiken, och ur den allena.

Den som inte fruktar döden från ett tusen hugg vågar kasta kejsaren av hästen. 

När vi hade ont om pengar i slutet på månaden:
Bygg upp vårt land genom flit och sparsamhet.

När någon hoppade av vår organisation:
Färre och bättre soldater och enklare förvaltning.

När det gick bra på något område, från skolans novelltävling till Skärholmenfruarnas protester mot mjölkpriserna:
Bonderörelsens nuvarande uppsving är en väldig tilldragelse.

*

Vi hade fel om demokratin. Vi hade fel om folkrepubliken Kina. Vi hade fel om vi trodde att lösningen på varje konkret problem kunde läsas i en liten citatbok i bakfickan på jeansen. Men så fanken att vi hade fel i protesterna mot pamparna på pengasäcken. Svenska folk, ät mera gröt, gör mera uppror! Rättvisa är ingen dum paroll.

Det står inte i lagen att en vd måste tjäna 54 gånger så mycket som en arbetare.

### En av mina första skrivhjälpredor blev Maos föreläsning i Yenan 1942 om schablonmässigt skriveri i partisaker. Fast den hade jag hittat i en tjockare bok, här är två citat:
### En del av våra kamrater älskar att skriva långa artiklar utan innehåll, vilka starkt påminner om ”lortgrisens fotbindor, både långa och stinkande”. Varför måste de skriva dessa långa och tomma artiklar? Det kan bara finnas en enda förklaring: de är fast beslutna att massorna inte ska läsa dem.
Tintin och hund
### När man skjuter iväg en pil måste man sikta mot målet, när man spelar luta måste man ta hänsyn till lyssnaren; hur kan man då tro att det går för sig att skriva artiklar och hålla tal utan att ta hänsyn till läsarna eller åhörarna?

 

Sanningen om jakten på den svenske marginalväljaren

Luossa

En dikt

1.
Nyss ville centerns oturligaste tänkare
att alla skulle gifta sig med många
Exakt lika många som de själva
hade hästar i stallet, höns hemma
och tomtar en trappa upp
Nästan alla

Nyss bestämde socialdemokraterna och miljöpartiet
att om du har leg måste du lämna Danmark
Och tvärtom

Nu – kräver riktigt små folkpartister
mer sex åt de döda

Vem ska annars landets nekrofiler rösta på?

2.
Du kanske tror att jakten på marginalväljare
börjar bli desperat?
Då vet du inte vad som väntar härnäst:

Om en vecka börjar centerungdomen
slåss på allvar
för fri sex med mjölkmaskiner
oavsett fabrikat
Alla spenkoppar är lika mycket värda,
det är en rättvisefråga
Love & Laval – fil the difference

Veckan därpå kräver KD personlig assistent
och vårdnadsbidrag
åt varje robotgräsklippare i hela Lapplandsfjällen
”Fjällen ska falla från deras …vahetterä… ögon”,
säger partiledaren och bläddrar febrilt
efter Apostlagärningarna 9:18
Under tiden sprutar hennes ungdomar dyr champagne
över alla löften som kunna ej brytas
…fast det kunde de visst

Tjohoo.

Viktor Root

Ordförklaringar:
Fil the difference – (mejeristisk anglofil ordlek), the difference betyder skillnaden.
Laval – Gustaf de Laval uppfann bland annat en mjölkmaskin. Åstadkom separation  på de flesta svenska bondgårdar.

Länk: mer om Viktor Root

Veckans gofika

Visst har jag gjort budget för det nya livet. Ifall. Veckans gofika på lokal sker i bibliotekscafé på annan ort, det är tisdag och i min värld är semlan lovlig. 52 kronor med kaffet. God. Jag behåller kvittot.

Bredvid fatet mumlar Göran Greider klokskaper i en öppen bok, mitt i solstrimman:

”De bästa socialarbetarna
kommer själva ur den svenska misären.
Jag vet en som nu ringer på dörrarna
i det hyresområde där han växte upp.”

Sol över textilorten, hjulen rullar och tangentborden rasslar men jag tänker på den som ringer på dörrar.

På semlor som inte finns.

Tänker på osolidariska dretsäckar

Åker tåg genom Västsverige, tänker på alla osolidariska dretsäckar som sett till att förstöra så mycket för tågtrafiken i landet. De som inte gett anslag, de som inte skött underhållet av banorna.

Åker tåg, tänker på de osolidariska dretsäckarnas ofrivilliga kampanjkompisar, de som alltid svarar när någon berättar på facebook att hon eller han sitter på tåget:
– Hur mycket försenad är du? Hittills?

TågÅker tåg. Tänker på hur lätt det skulle vara att rätta till. Låta rikt folk börja betala skatt igen, låta händigt folk underhålla, låta bli att ge de ofrivilliga kampanjnissarna något att klaga på. Det kommer att ta några år.

Åker tåg genom Västsverige. Tänker på solidaritet.

Pengarna i tiggarens mugg en investering för framtiden

Rätt ofta tycker jag att det är en strunttidning. Gratis är inte alltid gott. Ingen artikel är lång nog att förklara något komplicerat, få texter vågar förarga och när såg vi en förvåning senast i det bladet?

Men ändå. Någon gång drämmer även gratistidningen Metro till och blir läsvärd. I förra veckan hände det igen. Då skrev Aaron Israelsson på tidningens debattsida. Han är journalist och var tidigare chefredaktör för gatutidningen Faktum.

”Tiggeriet i Sverige gör stor nytta i Rumänien” skrev han, som svar till regeringens tiggeriutredare Martin Valfridsson. Just nu bor Israelsson själv i Rumänien, för att starta en tidning som är tänkt att säljas av de hemlösa. Han är kritisk till utredningen:

”’Tiggeriet går i arv’ säger Martin Valfridsson, regeringens utredare för utsatta EU-medborgare. När han i måndags under en presskonferens presenterade sin slutrapport sa han sig ha träffat många som nu tigger vars föräldrar också var tiggare. Nu oroar han sig för att deras barn i sin tur ska gå i föräldrarnas och förfädernas fotspår.”

”I Pauleasca, den rumänska byn där Hjärta till hjärta bedriver huvuddelen av sina hjälpinsatser, känner de invånare som försörjer sig med hjälp av tiggeriresor till bland annat Sverige, inte igen påståendet.”

Hade jobb tidigare
Deras föräldrar jobbade inom jordbruket precis som de flesta rumäner, eller så arbetade de som hantverkare eller i den industri som demonterades efter kommunismens fall.

”I likhet med så gott som alla andra tiggande romer jag träffat säger de att de sitter på svenska gator med tiggarkoppen framför sig för att deras barn ska slippa.”

När krisen slog till mot Rumänien 2008 stängdes de sista fabrikerna från Ceausescus tid. Den massiva arbetslösheten bland romerna blev grotesk. Om fattiga kommuner, präglade av rasism, över huvud taget betalar ut socialbidrag och barnbidrag räcker pengarna ändå inte till mat för dagen.

När Rumänien kom med i EU kunde romerna åka utomlands, i början till jordbruksarbete i Spanien och Italien. Men även där hann den ekonomiska krisen ikapp dem 2011.

Den sista utvägen
Det var då som tiggeriet i norr blev den sista utvägen. I Pauleasca, skriver Israelsson, där är det romernas migration och självförsörjning som uträttar underverk. Det visar de nybyggda eller nyrenoverade husen, finansierade med pengar ur tiggarmuggar från våra gator.

”Samhällets mångårige borgmästare, Dumitru Voicu, hyllar romerna som reser utomlands. De återvänder och investerar sina pengar hemmavid, säger borgmästaren.”

Detta skriver Faktums forne chefredaktör, trovärdig bland annat därför att han är en av dem som verkligen talat med romerna på plats i Rumänien.

Ska Sverige låta tiggeriet gå i arv?
Han skriver om skolan. Den som tiggarna försöker få råd att skicka sina barn till. Med resor, kläder, mat, anteckningsblock, pennor och skolböcker kostar det 150 euro i månaden för ett rumänskt barn att gå i skolan, berättar han.

”’Det är för barnens skull vi tigger’ säger lejonparten av de fattiga romerna i den svenska gatubilden. Återigen: de investerar i framtiden.”

Han skriver om barnen som lämnas kvar därhemma. Det är sant att många av dem far illa utan föräldrauppsyn.

”Men för dem som tar med sig barnen till Sverige är Martin Valfridssons budskap bistert: de barnen ska inte ha rätt att gå i svensk skola.

Den politiken, om någon, låter verkligen tiggeriet gå i arv.”

Ibland är inte Metro någon strunttidning. Ibland är det bra att debattartiklar som Aaron Israelssons når dess 1,2 miljoner dagliga läsare.

Tack för det.

Nydansk flyktingpöntning

Smyckeslag

Danskarna kallar sin nya lag för smyckeslagen. Den får mig att tänka på ett ord från mitt modersmål. Pönte.

Mamma pratade värmländska. Inte för att det är vackrare eller bättre än andra språk, men för att det var vad de lärde henne där borta i Bofasterud. Sedan gav hon mig samma språk, det som jag fortfarande har närmast till.

På detta språk, precis som på vissa andra dialekter i landet, händer det att y görs om till ö. Sjön som vi försökte rädda undan kraftverksbygge för 35 år sedan hade kartritarna döpt till Kymmen. Det är det ingen urinvånare i Gräsmarkstrakten som säger, sjön heter Kömmen. På samma sätt har nyckel blivit nöckel, min syster söstra mi och helgedomen vi gick till om juldagsmorgonen kallas körka.

Två sorters pöntning
Ordet pönte har en liknande historia. Det är dessutom ett lurigt ord, det är därför jag tänker på det när jag hör om danska lagen. Pönte betyder nämligen två saker. På rikssvenska heter det pynta och berättar om något vackert. Så som en älskande har pyntat sin käraste en afton när solen gick ner över Damaskus.

Nu är båda flyktingar och snart når de fram till Danmark.

Då kommer där att stå en myndighetsperson. En stor stark myndighetsperson med glitter i blick och smyckeslagen i bakfickan. Den lag som säger att Danmark får konfiskera flyktingars ägodelar, till exempel kontanter och värdesaker.

Pöntad i parken
– Hur geck dä för Kalle i fôlkparken i lördas? kunde någon ha sagt i min vilda ungdom.
– Du, han ble rejält pöntad.

Då var det den andra betydelsen denne någon använde. Den numera nydanska betydelsen, fast det visste vi inte, för nydansk flyktingpyntning var inte uppfunnen än.

Pryda eller prygla
Pönte är ett lurigt ord. Du kan pynta din vän eller ditt hem så de blir ännu vackrare än förut. Men du kan också med våld ge en människa en blåtira eller annan synlig skada. På mitt språk kallas även det att pönte, eftersom språk är ironiska ibland. Vissa blev pöntade i parken.

Majoriteten i danska folketinget är pöntare av den andra sorten, ty det är ett myndigt land. I samma stund som första halsbandet tas ifrån den första flyktingen från kriget i Syrien är det två som blir fult pöntade. Den ena är en syrisk flicka.

Den andra är bilden av ett land.

Smyckeslagen# Pönte enligt Värmländsk ordbok av Knut Warmland kan betyda ställa till, smutsa ner, slå, fördärva, pynta, hyfsa.
# Danska 
smyckeslagen. Den hårdhäntes pynt of no return.

Skandalen som tidningarna tiger om

Vrid på vattenkranen, Kommunals medlemmar ordnar vatten.
Ta en promenad på gångvägen, Kommunals medlemmar sköter den.
Hoppa på en av bussarna till sta’n, Kommunals medlemmar sitter vid ratten.

Sjukvård, städning, räddningstjänst. Sverige skulle inte fungera en dag utan de lågavlönade, livsnödvändiga kommunalarna. Det är inte förbundets medlemmar som borde avgå i morgon dag.

Rött kort kopiaLåga löner, allt stressigare jobb, delade turer… Det finns en skandal som tidningarna tiger om.

Kommunalarnas vardag.

Den omänskliga selektionen

IMG_1223

När de ber dig visa leg i krogdörren: det handlar om selektion.
När de ber dig visa leg på Systembolaget: det handlar om selektion.
När de ber dig visa leg på biografen: det handlar om selektion.

Tänk om det har funnits en omänsklig selektion? Tänk om det finns en nu med? En som sorterar bort, inte nödvändigtvis den som är för ung – men den som bäst behöver komma in?

Tänk om det är de stängda dörrarna som håller kylan instängd, här inne? Det har blivit så kallt.

### Selektion har av tradition ibland bedrivits på perronger.
### Där bussförare tvingas spela poliser får snart poliser köra buss.