Politik – Sida 50 – SVENSSONS SLÄNG

Ny plats vid köksbordet: lägesrapport 2

Förhandlingarna om mitt byte av plats vid köksbordet fortskrider. Vid andra plenarmötet den 4 januari förekom följande uppriktiga åsiktsutbyte:

Hon:
– Det är inte det att jag vill att jag ska byta.
Han:
– Men vad vill du då?
Hon:
– Jag vill att du ska byta.
Han:
– Hur tänker du då? Ska jag sitta på diagonalen?

Nämnde jag att förhandlingarna är öppenhjärtliga? På diplomatspråk betyder det… asch, dä kvetter. Det ger märg åt äktenskapet.

Så fick vi en dubbel förvåning, denna vinter, efter all vår tvekan. Hur är det folk säger i trafiken? Dä’ den som möter som ska väje.

# Det är klart att även jag borde diskutera Sveriges och Danmarks tävling i legitimationstvång. Eländet drabbar folk som inte har något bord att skoja om.
# Jag orkar bara inte, det är ett så bedrövligt svenskt lappkast.
# Just nu har jag tre skäl till att inte gå med i det parti jag egentligen vill sympatisera med. Europeiska unionen, kärnkraften och främlingsbortmotandet.

Rasisternas intranät

För tre och ett halvt år sedan var det Värmlands Folkblad som tog beslutet. De stängde kommentarsfälten till sina artiklar efter allt näthat. Ett beslut jag aldrig ångrat, säger tidningens chefredaktör Peter Franke.

Nu har tidningskoncernen Mittmedia tagit samma beslut. Läsarkommentarerna har spelat ut sin roll, säger Daniel Nordström, chefredaktör på Arbetarbladet i Gävle.

Det är tyvärr en nödvändig och bra åtgärd. Svenska tidningar har alltför länge hållit rasister och andra näthatare med gratis intranät och talarstol.

# Här berättar Daniel Nordström om saken:
# Kommentarsfunktionen stängs – vi öppnar för en ny dialog.
# Artikel i tidningen Journalisten.

Skymning över min by

Funderar på att skriva ett kritiskt blogginlägg, riktat mot de styrande i min kommun som i praktiken prutat bort våra erkänt fina kammarmusikdagar, som lagt flottningsmuseet i malpåse, som vill gå med på att den historiskt intressanta och utvecklingsbara Forshaga kanal fylls igen för gott, som kraftigt minskat på förskolornas barnkulturdeltagande och som till råga på allt avskaffat våra identitetsskapande adventsljus vid infarterna.

Funderar på att skriva om kulturskymning i rubriken, fast det gör mig ont.

… men jag är ju så snäll och de är mina vänner.
… nu när det snart är jul och allting.

Kan en skriva något blygt, försiktigt, om att människan inte lever av sopstationer allena? Att det finns folk som inte tycker att en återvinningscentral är det vackraste monument människan kan bygga vid infarten till sin kommunhuvudort.

Kan en skriva det?

# Insändare i Nya Wermlands-Tidningen: Nu monteras kulturen ner
# Jag skrev den inte men instämmer.
# Här är en färsk facebookgrupp som vill bevara kanalen. Forshaga är stort nog för både fiskodling och kanal, gärna med framtida båtbussar.

Bilden av Sverige den 15 december 2015

15 december 2015. Två budskap intill varandra i min mobil:

FAMILJ UTVISAS TILL IRAN för att arbetsgivaren råkat betala nio kronor för lite om dagen. (Det har han rättat till i efterhand).
GULDMUSTANG utställd i ankomsthall 5 på Arlanda flygplats.

Välkommen till Sverige. Här följer vi reglerna.
Snart är det jul.

Nio kronor, det blir pengar det.
Sa jag att vi följer reglerna?

Falukorv och försnillade miljarder

Jag är en enkel människa. En av favoriträtterna till vardags är stekt falukorv med potatis, ett av favoritorden stavas jämlikhet. Någon historieprofessor blev jag inte, men så mycket har jag förstått som att vi härstammar från Afrika. En gång låg vårt Forshaga under 120 meter vatten efter senaste istiden, vi har alla invandrat. Fattigdomen fördrages bäst om den delas av alla, visst, men klokast är om den steg för steg förvandlas till välfärd.

Fast då får ingen jävel komma och förstöra denna välfärd, som folk slitit i generationer med att bygga upp.

Jävlarna finns i alliansen. Jag kan på rak arm komma på 140 miljarder skäl att fnysa åt den alliansen. Då menar jag fnysa. Min blogg vill helst låta bli att sprida hat, har jag tänkt. Du får använda din fantasi själv, 140 miljarder skrapade de bort från vår välfärd. Sedan beklagar de att de drabbade blir desperata.

Fnys.
Jag har inte bett om era jobbskatteavdrag.
Jag har bett att få vara med och bygga.

Liten skit i Stockholm
Det fanns en till som var med och skrapade. Då, på 1990-talet, långt innan alliansens badtunnor var påtänkta. Ett tag ville han som skulle bli förste bespararen hellre vara en stor skit i Katrineholm, än en liten skit i Stockholm, berättade han. Sedan ändrade han sig och började peta kommunalråd i magen och glömma bort att avskaffa karensdagar.

Storleken på skiten har betydelse.
Bygg en herrgård, förlora ett val åt välfärden.
Riv det generationer har byggt.

Ord som ljuger
Jag är en enkel människa. Jag bryr mig i högsta grad om hur Forshaga, Sverige och världen ser ut. Jag vet vem välfärdens vänner är, jag vet dessutom hur lösningen ser ut, precis som alla vi enkla, okomplicerade människor vet. Problemet är att så få av oss orkar engagera oss i partipolitiken. Partipolitik år 2015 är inte en folkrörelse, det är ett tv-spel. Jag har aldrig tyckt om tv-spel.

Inte gillar jag ord som ljuger heller. ”Besparingen” brukar bli dyr för förlorarna, ”nyliberalismen” var varken ny eller liberal och ”invandringskritisk” om folk som hälsar Hitler är som att kalla asfalt för akvarell.

Falukorv, någon?

# Vi är förresten komplicerade vi med. Ja’ bare skôja.
# I förrgår kväll lovade jag den kära vännen att bjuda på Nobelmiddag nästa år, som jag lagat själv.
# Bäva månde grytorna på Grossbolstorp.

Fördelar & sägbarheter

Fördelar

Fördelen med korta rehabpass på 17 minuter är att en inte behöver något vätskebälte. Nackdelen är att en inte behöver något vätskebälte.

Fördelen med viss blåst och vinterkyla är att den får en att glömma den mänskliga kyla som visat sig hos vissa bokstavskombinationer under hösten. Jag tänker på sådana som GP, DN, SvD, SD, M, MP, FP, KD och S.

Fördelen med julbord på jobbet är att du kan bli trevligt avtackad. Sedan tar du det lugnt, de där 25,5 arbetsdagarna som är kvar. Eller? Nej, du gör en rejäl slutspurt, det är roligare.

Det får man säga

Livsmedelsaffären Pekås i Viken meddelar att de alltid varit PK och kommer att vara det till stängningsdags. Det får man säga i det här landet.

Vissa individer har inte alla sniglar saltade i det här trädgårdslandet.

En viss stress får man säga i det här handlandet.

### I Karlstad kostar 100 miljoner 51 miljoner.
### De styrande tror att man kan köpa ägg för tre kronor styck, sälja dem för 2 och göra rejäl vinst i borteräen.
### Även stadshus och marker, 100 för 51, kom och köp, skynda innan vi prutar.

De goda granskarnas överlevnad

VF.se, ledarsidan. Respekt!

1.

När de senaste årens politiska tidningshistoria en dag ska skrivas, då kommer Värmlands Folkblads ledarsida att nämnas med samma respekt som antinazisten Torgny Segerstedt väckte under andra världskriget. Det är visserligen en tröst för oss som prenumererar men det är skamligt att VF har så få med sig i tidningskören i dag.

Jag talar om deras sätt att skriva om mångfald, invandring, romska tiggare, rasism, antirasism, flyktingkris och medmänsklighet. Solidaritet om du så vill.

All heder åt chefredaktören Peter Franke. Tack för att du står på dig, också mot ”de våre” när de far i diket.

2.

När de senaste årens ekonomiska tidningshistoria ska skrivas, då kommer tidningsdirektörerna och redaktionerna att beskrivas med samma ord som vi i dag använder om den forna skrivmaskins- och räknemaskinjätten Facit.

Facit gick åt skogen för att man inte förstod sig på den digitala utmaningen. Dagstidningarna håller på och går åt skogen för att man inte heller förstod sig på den digitala utmaningen.

Det var käckt när Aftonbladet som första dagstidning i Sverige lade ut sin kulturbilaga på nätet, vem applåderade inte åt det. Men ekonomiskt vansinne var det och snart stod de flesta tidningar i kö för att långsamt försöka ta livet av sig.

– Vill du ha nyheten i brevlådan i morgon för dyra pengar eller vill du ha den gratis i datorn redan i dag? Vilket väljer du?

Facitvarning, som sagt och jag vet att det är lätt att vara efterklok. Vad som hände var att papperstidningarnas upplagor rasade drastiskt. Folk ville gärna läsa tidningen men det var liiiite billigare att göra det på skärmen, se.

Nu kommer nästa steg. Var det svårt för annonsförsäljarna att göra nättidningen i datorn bärkraftig så är det än värre nu. För nu går läsarna för fullt över från datorn till mobilen och där är skärmen så liten att försäljarna inte alls lyckats sälja så mycket annonser som de skulle behöva för att tidningarna ska leva.

Inte vill vi ha några annonser i våra mobiler heller.

Vad vi ser är blödande företag, anorektiska redaktioner och drastiskt minskande granskning av framför allt våra kommuner. Då bor jag ändå i ett fortfarande tidningstätt län, Värmland är på många sätt bäst på den fronten.

3.

När den svenska demokratins historia ska skrivas, vad kommer forskarna då att säga om de här åren? Var det nu den också gick åt skogen? Var det nu den demokratiska granskningen gavs bort till tillfälliga bloggare, brunsvarta näthatare och källokritiska troll?

Vi får hoppas att medieutredningen kommer med kloka, effektiva förslag som snabbt stoppar den dramatiska dödskampen. Vi får hoppas att regering och riksdag snabbt är redo för beslut som räddar granskarna. Vi får hoppas att medieföretagen själva förmår göra sitt, för att hjälpa till och vända på utvecklingen.

Sverige och världen behöver proffs som uthålligt och kontinuerligt informerar, kritiskt granskar och underhåller, vare sig deras artiklar når oss via brevlådan, datorn eller mobilen.

Fast jag har mina tvivel.
Det kan mycket väl vara försent.

Rapport från det svenska andrummet

Ibland kan det kännas värre ändå, efter att du haft ett samtal som du gruvat dig för i 67 dagar, eftersom det känns snopet att du väntade så länge.

Ibland kan du vakna mitt i en dröm där sex feta änder bor i ett andrum längst bort i en påhittad åsiktskorridor och alla i andrummet ser mer och mer ut som Jimmie Åkesson och försöker lära sig kvacka på dålig danska.

Ibland är det en alldeles vanlig dag också, då vanliga människor går runt och glor på telefoner. Vanligt folk har en arbetskamrat som har samma ringsignal som deras egen sambo. Så har de det. Du känner igen dem på hur de rycker till.

Danskare och danskare låter det svenska andrummet.

## Leendet är det mobilaste vi har. Kroppens egen smiley.
## Ibland är det roligare att glo på en filur än på en lur.
## Varför bytte jag ämne?

Den dumme, den kloka och den grinige

Tisdag, seminariedag i sta’n. Blir onödigt arg i själen på grund av en dum en. Han talar från en scen och säger korkade saker och de brukar inte leja dumt folk till den scenen. Efter den dumme kommer kloka, genomtänkta röster men det är den ytlige min själ muttrar åt hela eftermiddagen.

Folk som har brister i intelligensen har jag sällan några problem med. Du får ha otur när du tänker, hur ska du kunna hjälpa det? Det är när begåvade personer bär sig dumt åt jag blir störd. Malliga herrar som är för lata för att tänka efter.

Den här dagen retar mig dumheten extra mycket, jag är förvånad själv.

Dog aldrig ut
På kvällen vänder äntligen humöret, fast ämnet är som det är. Ny arrangör, ny lokal. Heléne Lööw fyller Arenan i Karlstads bibliotekshus, ämnet är nazismen år 2000-2014 och jag skriver ner vartenda ord hon säger i mitt block. Hon börjar förresten bra mycket tidigare än år 2000. Heléne har forskat i 30 år om svenska nazister. En utdöende rörelse trodde hon i början. Nu vet hon att de aldrig dog ut 1945, de finns än och har funnits i landet hela tiden.

Hennes genomgång är lärd, saklig och osentimental.

När den ekonomiska krisen fördjupats börjar militanta nationalistiska rörelser runt om i Europa mobilisera igen. Heléne Lööw har närstuderat dessa grupperingar från vit makt-miljö, som få utomstående har inblick i. Det visar sig vara en komplex värld av ställningskrig och tillfälliga allianser. Men också med direkta konfrontationer med andra militanta grupper och med poliser, anti-fascister och det omgivande samhället.

– I början på 2000-talet försvann de nazistiska grupperna under medias radar, berättar hon. De flyttade ut ur storstäderna, med undantag av de årliga rituella samlingarna i Salem.

Det var mycket medvetet. Små orter syns inte i media. ”Det som inte sker i Stockholm finns inte” – men finns gör de.

Blågul först
Hakkorset var blågult och hängde på svenska fanor en gång. När Herman Göring kom hit och fick se det tog han symbolen med sig hem till Tyskland.

Ingen stolt historia.

# Heléne Lööw är docent i historia vid Uppsala universitet.
# Hon har bland annat skrivit böckerna Hakkorset och Wasakärven, Nazismen i Sverige 200-2014 och Med sökarljuset på vitmaktrörelsen.

Tvärtomspråket frodas

Ordet motsats har ingen motsats, läser jag i bladet.
Det är möjligt. Men tvärtomspråket frodas, så mycket vet jag.

Säger någon ”Det är lugnt”, då vet en att stackarn är stressad.
Säger någon ”Vi börjar så”, då vet en att det är det sista han gör i den saken.
Skriver någon ”Svenska folket” längst ner på ett flygblad, då vet en att det inte är folk, det är fähundar som hållit i pennan. Fähundar med storhetsvansinne.

Jag längtar efter en grekisk domare
med frisparkspray.

### Människor i SD-jackor har setts dela ut flygblad, bland annat på den grekiska ön Lesbos.
### På flygbladen förtalar de vårt land.
### Om den poesi från just Lesbos som fortfarande lever efter över 2 500 år nämner flygbladet tvärt intet. Förtalare ser sällan vackerheten i världen.