Samordningsvinst på värmländskt sätt

IMG_1133

Bockstensmannen var också en riktig stönbock.

När vi ändå pratar om kollektivtrafiken i min provins, så ber jag att få ta upp en fråga till.

Vad är det för en djuping som har hittat på att det ska finnas ett kommunalt bolag som organiserar kollektivtrafiken i hela mitt län och en annan kommunal enhet som sköter stadstrafiken i residensstaden? Så gör nästan ingen annan i riket.

Var det för samordningsvinsternas skull?
Var det för att det kändes så fint om Karlstads biljettpriser kan sättas vid en tidpunkt och länets vid en annan?
Var det för att det var svårt att enas om priserna, även utan de skilda datumen?
Var det för den fina möjligheten att låta nya tidtabeller börja gälla vid olika tillfällen?
Var det för att ge jobb åt fler reklambyråmänniskor, när två grafiska profiler skulle utformas?

Var det för att ge jobb åt fler reklambyråmänniskor, när två webbplatser skulle formges?
Var det för att det skulle bli dubbla reklamkampanjer?
Var det för att den ene skulle kunna ha ett sommarerbjudande?
Var det för att ge jobb åt fler bussföretag, när två olika verksamheter skulle skötas?
Var det för att ge jobb åt fler bussföretag, när två olika tidtabeller skulle gälla?

Var det för att stärka den värmländska folkhälsan, när dessa tidtabeller inte kunde samordnas? Folk fick mer tid att gå.
Var det för att fler politiker skulle få makt över något och mer arvode?
Var det för att en del karlstadpolitiker var förmer än de ute i länet?
Var det för att inga politiker ändå åker stadsbuss i Karlstad så det kvittade?
Var det för att Värmland skulle få fler mellanchefer och en hög chef till?

Var det för att lära värmländska resenärer se skillnad på gult och orange?
Var det för att det skulle se fint ut i gatubilden med dubbla hållplatsskyltar?
Var det för att lära värmländska resenärer leta reda på olika olikartade regler på två olika webbplatser?
Var det för att lära värmländska resenärer ringa på två olika nummer för att få olika trafikupplysning?
Var det för att värmländska resenärer skulle lära sig likheten mellan ett orange Resekort och ett gult Värmlandskort?

Var det för att kunna ha två olika regler om studentrabatter?
Var det för att kunna ha två olika regler om pensionärsrabatter?
Var det för att ha två olika facebooksidor?
Var det för att ha två olika twitterkonton?
Var det för att köpa två olika realtidssystem?

Var det för att kunna ha två olika nummer till hittegodset?
Var det för att kunna ha två olika huvudkontor?
Var det för att det skulle bli fler möten?
Var det för att skapa förvirring på ett högre plan än i andra landskap i landet?

Jaha.


IMG_1133Ordförklaring
Stönbock – värmländskt dialektord för envis typ, en så kallad stönig en.
Bockstensmannen – ej kollektivtrafikpolitiker i Karlstad men mossig.

Länk till tidigare inlägg om trafikpolitik
Då föredrar jag folkvett

Då föredrar jag folkvett

På tåget.001

Mitt jobb gjorde att jag lärde känna många tunga lokala och regionala politiker. Det var nyttigt, för jag fann en kår som slet hårt och oftast hade både humor och vett att skratta över partigränserna.

Ibland skulle det röstas men i mitt sammanhang, kollektivtrafiken, hände detta sällan. Det var mest de sista åren, fast då tillhörde jag inte den inre cirkeln på firman och slapp titta på.

Jag tycker alltså om många kommunpolitiker, såväl röda som gröna eller alliansoranga. Gillar dem som människor.

Tänk om de skrivit så om sitt gatukontor
Vad jag däremot har svårt för är hur några av dem beter sig offentligt. Ingen av dem skulle någonsin komma på tanken att skriva ett långt kritiskt inlägg mot en av sina egna kommunala förvaltningar. Aldrig får du se en tung socialdemokrat i en kommun nära Karlstad skriva ilsket på Facebook mot sitt gatukontor. Aldrig får du se en ännu mer garvad socialdemokrat i en kommun söder om Forshaga göra det.

Det vore oartigt, korkat och politiskt fel. De orden studsar ju tillbaka på dem själva.

Men. Om det handlar om det kommunala bolag som kommunerna i länet skapat tillsammans för att köra buss och tåg då är detta plötsligt tillåtet. Detta och mer därtill. Då kan du stundom läsa just det där ilskna inlägget mot bolaget som hon eller han själv är medansvarig för, som politiker. Då kan du var och varannan dag läsa grisiga, näbbgäddiga, malliga, oinformerade eller bara elaka nålstick mot det egna bolaget:

– Jag sitter på tåget.
– Jaså, ja det är väl försenat förstås.

Hela tiden deltar de i detta blodiga stickande, fast de som politiker bär ansvaret både för det som är bra och det som är dåligt i kollektivtrafiken. De har ju själva nominerat bolagets styrelse och bestämt vilka som ska styra hos ägaren, regionen, och hur trafikförsörjningsprogrammet ska se ut.

Jag blir ledsen redan när det sker från borgerligt håll, där de ändå har en mer återhållen kärlek till gemensamma lösningar. Jag blir än mer besviken när det kommer från folk som påstår att de kämpar för en gemensam sektor. Den kollektiva.

Påstår, sa jag.

I Värmland är det några politiker med röd eller rätt röd partibok som hårdast och mest regelbundet skadar bussens och tågets rykte. Se där en politisk paradox.

Föredömet Lidén
Finns det då inga positiva föredömen i frågan i sociala medier här på trakten? Jovars. Han heter Per-Inge Lidén och är miljöpartist. Troligen kommer jag aldrig att rösta på honom, fast vi är överens om mycket. Men jag kommer alltid att högakta en karl som gärna är kritisk på vissa punkter men samtidigt hela tiden har vett att mana på sina facebookvänner i kommentarerna:

– Vi måste värna om Värmlandstrafik.

Även jag är kritisk ibland. Kära nån, du känner väl mig? Men aldrig att jag sänker mig till det tvärpolitiska gnällgängets eviga ”Jaså är tåget i tid? I dag ja”.

Då föredrar jag hederliga politiker som tar reda på vad förseningen beror på och gör något åt den. Folkvett är en underskattad politisk färdighet i populistiska facebooktider.

Ändå är det den som vinner respekt i längden.

# Börja underhåll våra järnvägar.
# Bygg fler mötesspår och dubbelspår.
# Samla information om alla turer, tider, biljetter och hållplatser i Sverige på ett ställe.
# Skapa ett gemensamt biljettsystem med enhetliga regler i hela landet och sänk priserna på många håll.
# Fundera på vad som bör behållas av avregleringen av den svenska järnvägen. Kanske finns det något?

Läs mer i morgon:
Samordningsvinst på värmländskt sätt

Fyra ödlor under maskerna?

Orange

Jag skriver inte ofta om dessa fyra. Det bubblar upp så mycket vrede, så mycken trötthet, så mycket förvåning över Sverige inom mig, om jag gör det.

Då – dyker gruppbilden upp i mitt flöde. Någon har skrivit en lysande text om alliansledarnas safari till Husby och lånat just det fotot.

Titta på bilden. Klicka på min konturteckning så förstår du vad jag menar, länken går till originalfotot.
Se på deras ögon.

Varför kommer jag att tänka på det ansiktsuttryck som medlemmar i en sekt får, innan de avprogrammeras?
Varför kommer jag att tänka på den gamla tv-serien V, där det förekom utomjordingar som var ödlor under människomaskerna? Människoätande ödlor.
Varför kommer jag att tänka på nedskärningar, pengar till redan rika, folkförakt?

Varför lägger någon ut en så förfärlig bild på sin officiella webbplats?
Vad säger det om Sverige år 2016?
Vad vill den berätta?

Klicka nu. Här.
Se upp så de inte tar av sig maskerna.

### Det är inte de fyra personernas utseende jag skriver om. Det är utseendet på BILDEN. Blickarna, ansiktsuttrycken, kroppsspråket.
### Jag förstår inte de kommunikatörer som släppt igenom bilden, inte dem själva heller om de sett den.
### Politiken behöver fler kvinnor. Det är bra att tre av alliansens partier har kvinnliga partiledare. Men fundera över vilken bild av politiker det här fotot ger. Själv tycker jag det är fint om vi alla får vara människor, inte opersonliga isskulpturer. Det mår både politik och mänsklighet bäst av.

Ni borde skämmas

Opersonliga.001

Enkät i VF om förskolepersonalens arbetskläder.

Du vet hur det är med kommunenkäter till tidningarna. Eller, det kanske du inte vet nej. Det är ett skitjobb för den journalist som ska göra enkäten. Alltid är det några som krånglar och låter bli att svara, eller så svarar de på en annan fråga som är lättare att motivera.

Journalistiskt skitjobb men bra läsning när sammanställningen väl är tryckt. Sedan kommer korrigeringarna.

Här följer en sådan korrigering från signaturen Arg skattebetalare. Vad är det för en djuping som har svarat för Forshaga kommuns räkning i Värmlands Folkblad den 2 maj, på frågan om huruvida förskolepersonalen får arbetskläder? ”Opersonliga ytterkläder att låna” står det. Vad innerst inne i glödheta är det för sorts kläder? Bär min kommuns politiker personliga kläder de, kanske tjänstemännen med, men förskollärarna i barnkommunen får dra på sig ett opersonligt plagg? Hur är det plagget knäppt?

Hela svaret är knäppt, märker ni inte det?

Lilla och stora surheten
Förlåt, men ibland blir en sur. Det första jag som mångårig make till en förskollärare blir sur på är att ingen enda i förskolepersonalen tycks känna till dessa opersonliga plagg som de har rätt till. Det är den lilla surheten. Den stora surheten är denna eviga genusfråga.

Kan någon politiker i barnkommunen Forshaga eller andra berörda kommuner ärligen förklara för mig och sin personal vad det är som gör att gatukontorets folk får arbetskläder men inte förskolornas personal?

Om ni inte vill erkänna det ens för er själva, så kan jag avslöja hur ni tänkte. Det beror på att de som sköter gatorna har snopp, tänkte ni. Och då är det ju skillnad.

Ni borde skämmas.

Äntligen dags att gå vidare?

Tant Grön

Det börjar bli dags att gå vidare, det är ändå 47 år sedan.
Brukar jag inte påstå att jag tror på förlåtelse?

Såhär är det. I juli månad år 1969 gjorde jag min Grand Tour genom Europa, med liftartummens och min vän Q:s hjälp. Vi kom till Paris, London och Amsterdam och sedan kom vi hem.

Det vill säga, inte riktigt. Jag liftade ensam från Amsterdam och allt gick bra. Såg holländarnas stora damm ytterst mot havet, den med bilväg på, såg Bryssel som hastigast, drack outspädd apelsinsaft i Odense och fick lift ut ur Malmö mitt i natten.

Det stod alltid ett gäng liftare vid utfarten från varje större stad den gången. Jag fick sällskap med en stockholmare, vi skildes åt i Närke när han skulle österut. Nästa vänliga själ ställde av mig en bit utanför Örebro, på en raksträcka där. Klockan var halv nio på morgonen, solen sken.

Arga bokstäver
Vintrosa. Det namnet är för alltid inskrivet med arga röda bokstäver i mitt minne. Där, vid infarten till samhället, stod jag en hel dag och försökte att inte se orakad och livsfarlig ut. Det gick inget bra. Vid femtiden på eftermiddagen fick jag ta bussen till Karlskoga, därifrån fick jag äntligen lift i två steg, ända hem till vår by.

Vintrosa har jag aldrig förlåtit. De tar inte upp liftare där. När vi passerat orten genom åren har jag tittat bort i protest och när E18 byggdes om, och lades så långt bort från samhället att det inte syns, blev jag riktigt lycklig.

Tant Grön? Gärna
– Ska vi inte åka till Tant Grön och fika? sa den kära vännen i helgen. Det ska vara så trevligt har jag hört.

När vi tittat färdigt på skivmässan i Björneborg och satt oss i bilen igen berättar hon i förbigående var den gröna butiken och trädgårdskafét ligger. I Vintrosa.

– Vad sa du, sa du?!!

Till beslut
Så kommer det sig att jag den 1 maj 2016 slutligen bestämmer mig för att förlåta vintrosaborna för vad som inte hände den 31 juli 1969. Räksmörgåsen är underbar, Budapest-bakelsen frisk och på andra sidan staketet studsar nyutsläppta lamm omkring och leker fårsläpp.

Jag är ju inte långsint.

Gissa varför cheferna och favoriterna slipper

Dislike

Fördelen med kontorslandskap är andra halvan av ordet. Du har vidsträckt utsikt, det är ett himla liv överallt och du hör intressanta biologiska ljud. Det är därför det kallas landskap. Något kontor är det inte, för på riktiga kontor får du något gjort.

Den som av besparingsskäl inför kontorslandskap brukar sällan själv sätta sig däri. (Gammalt djungelordspråk).

Det är inte besparing, allt som kallas så. (Ännu äldre djungelordspråk).

Mången företagsledning förstår sig bättre på lokalers yta än på människors inre. (Färskt djungelordspråk).

Jag har jobbat tätt på kontor på SOS-centralen. Där var det perfekt. Vi satt med armbågs lucka bredvid varandra. Där men bara där var detta klokt. Då kunde vi snabbt hjälpa varandra när det behövdes.

### På vanliga kontor är nackdelarna med kontorslandskap större än fördelarna.
### Du blir mer stressad, oftare sjuk och mindre effektiv. Det finns det siffror på.
### Berättade jag att chefer och favoriter alltid slipper kontorslandskapet? Fundera över varför.

Härskarteknik

Rasrisk

En medmänniska jag känner på långt håll skriver inlägg på Facebook och berättar om en besvärlig reparation där hemma som hon klarat. Stolt informerar hon oss. Hon brukar göra det.

Då berättar jag om min fru. Hon vet inte att hon inte kan – och därför kan hon det mesta hon tar sig för. Bygga vedskjul, rensa avlopp, krypa under huset och byta filter till krypgrundsavfuktaren. Dessa praktiska ting som får ett hus att överleva.

En dag ringer min fru firman som levererat vårt krånglande bubbelbadkar. Det brukar vara hon som ringer de samtalen. Efter en stund har karlen i andra änden klart för sig vad felet är och hur han tror det kan lagas.

-Har du nån gubbe hemma? säger han.
-Öh… hur så? svarar hon förvånat.
-Ja… jag tänkte han var händig…
-Nej det är han inte. Men jag är.

Generat förklarar badkarsmannen hur luftpumpen ska skruvas bort och hur den nya pumpen han skickar ska anslutas. När paketet kommer löser hon det. Ingen i vår familj tycker det är konstigt.

Löjlig könsfråga
Om sådant berättar jag för medmänniskan med inlägget. Att jag bor med en person, för vilket allt är möjligt. Då svarar kvinnan föraktfullt på facebook att det är löjligt att göra könsfråga av saken. För säkerhets skull nämner hon en kroppsdel som hon har.

Könsfråga? Först blir jag bara full i skratt. Vem har talat om kön, tror du vi tänker på kvinna och man när jag spadvänder trädgårdslandet och min fru snickrar räcke till altanen? Jag beundrar ju inställningen hos praktiskt folk som törs, så enkelt är det.

Sedan blir jag förbaskad och avvännar människan. Det är lågt, jag vet, riktigt onödigt är det, men jag har svårt för härskarteknik.

Bra chemtrailskor

Bevis.001

Beviset.

Bästa sättet att frakta ner ett par stickade sockor från övervåningen är att ha dem på sig.

Bästa sättet att inte bli orättvist rik är att skapa ett rättvist samhälle.

Bästa sättet att bli av med en tryckande känsla kring urinblåsan är att göra som de gamla grekerna.

*

Bästa sättet att komma på någon bra formulering är att hålla på så här bloggandets flödesskrivning där pennan aldrig får lämna papperet förr eller senare dyker det upp en lysande formulering eller går åt skogen men du har fått mjuka upp hand och tanke och visst är det synd att alltför många har gått på myten om …

Bästa sättet att renovera en myt är att skrika att den inte får sägas i detta land, att media lägger mörkret på, locklägger. Då vaknar konspirationsteoristerna, chemtraillöparna, desinformatriserna. De är så envist resistenta, motståndskraftiga likt bakterier som blivit uppfödda på penicillin. Skriker du att solen går upp i väster, havsvatten smakar pepparmint och månen är en ost, men att detta icke får sägas, så tror de vartenda dugg eftersom det inte får sägas. Inte i hela landet får det yttras.

Då är det sant.

Tror att PK:s lägger soda i maten. Tror på bonsai-katter och Bermudatrianglar, tror att folk får mask i magen om de äter snö, tror att fåglar exploderar om de äter bröllopsris, tror att Red Bull ger dig vingar (ja, jag menar dig!) och tror att Mark Zuckerberg håller på och delar sina miljarder med var och en som någon gång nyttjat hans Facebook.

Tror att Jimmie Åkeson en gång sa ett ord som var sant.
Innan han också fick soda i maten.

*

Bra chemtrailskor bör ha en kraftig ovansula.
Köper du två får du färskpressad foliehatt.

Men den får man inte sälja i det här landet.

Alla uttalanden är inte lika mycket värda

Skärmavbild 2016-03-17 kl. 10.08.16

Vad är det med gamla kärringars hjärnor? skriver en person i en facebookgrupp jag tycker om. Dom fryser till is, skriver hon.

Allt tycker jag sannerligen inte om.

Ty så långt har det gått med det offentliga samtalet, att en och annan som kämpar för alla människors lika värde också börjar trilla dit. De börjar använda våra motståndares ton, samma förfärliga ton, som om människosynen vore den samma.

Citaten är kommentarer till ett uttalande från SD-kvinnan på bilden ovan. Det är alltså inte hon som skriver, det är folk som är emot hennes hårda syn på andra människor som låter sig provoceras:

Galning. Sjuka jävel. Idiot kärring. Hon är störd. Psykopat. Hon verkar behöva en gyttjemask i fejan. Ormansikte. En stackars surkärring, ansiktet säger allt. Den ruggugglan hade nog väldigt ont, väldigt ofta som barn. Pack. Hon måste vara lågbegåvad.

Så tycker vissa av de mina att politiskt samtal ska föras.

Jag suckar, tar ett djupt andetag och kämpar vidare. Alla människor är lika mycket värda. Alla uttalanden är inte det, ens bland mänskovänner.

*

När vi var barn sa vi såhär:
Den som nämnde’t han klämde’t.
Den som sa’t han va’t.