I skallen på en vardagskonservativ

Ändra ingenting.

Kroppen ska vara fräsch som när jag var 16 och skallen pigg som när jag var 11. Huset ska vara nymålat, i detalj, och bilen nytankad. Gatan färsk och skogen grisfri.

Tage Erlander ska ha drygt 50 procent av rösterna och jag ska vara lagom kritisk, mest mot jordbrukets strukturrationalisering och landsbygdens avfolkning.

Huvudmotsättningen i världen ska gå mellan USA-imperialismen och världens folk, hemmafruarna i Skärholmen ska protestera mot mjölkpriserna, Palme ska vara briljant och Stenmark med men Björn Borg lite mallig så en märker hur olika folk kan vara.

Ingmar Bergman ska vara svårtittad men rolig att härma. Stig Blomqvist ska vinna svenska rallyt, bara grejorna håller. Brynäs ska vara oslagbara efter jul, Assar, Sixten och Toini med. Putte Kock ska gardera med krysch och i TV ska någon skoja om Hylands flint varje helg. Det ska vi tycka är väääldigt roligt.

Ändra ingenting.
Jo gör det.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (dela gärna)

Alla dessa tillfälligheter som kom och gick, var det ni som var livet?

Alla dessa val en gör. Vad hade hänt om jag hållit fast vid idén om att bli ingenjör bara för att matten var rolig i högstadiet? Hur skulle det ha blivit om jag sökt till Teknis? Skulle jag ha varit en usel före detta konstruktör av varuautomater nu? Glad i lättgroggar, Lasse Stefanz och major Björklund?

Vad hade hänt om jag inte slutat vara pacifist, den där rasten på Sundstagymnasiet när Dan, Gunnar, jag och några till diskuterat kriget i Sydostasien så saliven stänkt i en hel veckas tid med varandra? Då hade jag knappast blivit Vietnamaktivist, inte gått vidare politiskt inom några månader, inte ens åkt på roliga repmöten i Södertälje och Boden efter fyllda 42. Fortfarande med pennan i hand. Skulle jag ha varit en övervintrad hippie med längtan till San Francisco i dag, blommor i håret på alla gamla bilder och en tummad haschpipa i stället för Maos lilla röda i nostalgilådan i snedgarderoben?

Vad hade hänt om jag inte sprungit terränglöpning och åkt skidor så mycket i min tidiga ungdom? Skulle jag aldrig ha hittat motionsidrotten då? Hade magen varit 40 kilo större nu och själen 50 kilo långsammare?

Dansbaneskräcken
Vad hade hänt om jag inte gillat att köra moped så mycket? Skulle jag ha varit ogift i dag? Ensam, trött och … ensam? Eller hade jag fått lov att lära mig dansa och sluppit dansbaneskräcken?

Vad hade hänt om jag inte gått min skrivmaskinskurs när jag hoppade av gymnasiet vid första försöket? Skulle jag aldrig ha hamnat som sekreterare och redaktör i elevrådet vid andra försöket då, och fått smak på Redaktion?

Vad hade hänt om jag fortsatt i redaktionen för kulturtidskriften Rallarros 1981? Skulle jag ha fått energi och nätverk nog för att orka leva på det fria författandet då? Eller om inte tipset kommit om skolstrejken som inte de andra journalisterna kände till. Skulle jag ha varit bedagad nyhetsreporter nu? En som predikar journalistikens konsekvensneutralitet.

Gratis Kina-resa
Tänk om jag och den kära vännen inte åkt till Paris för mitt första förskott från ett förlag 1977. Det som jag aldrig fick sedan.

Tänk om jag aldrig skrivit min första krönika i Värmlands Folkblad.

Tänk om jag inte råkat hitta en före detta lumparkompis som kontaktperson i en annons när SOS-centralen i Karlstad sökte folk 1987.

Tänk om jag inte blivit tvingad att använda dator 1986 och fått vara den som lärde arbetskamraterna surfa på internet på Räddningsverket 1994.

Tänk om inte tokstollarna i Göteborg brutit sig ur vårt förbund, så min gratis Kina-resa vintern 1970-71 blivit inställd, när vi redan var vaccinerade. Då när Kina fortfarande var mer eller mindre isolerat efter kulturrevolutionen men vi kamrater var välkomna.

Tänk om farfar haft pengar till handpenningen när Värmlands största gård var till salu på 1940-talet, den som han skött åt banken efter senaste ägarens konkurs.

Slumpen fnittrar
Alla dessa tillfälligheter som kom och gick, var det ni som var livet? Nej nej. Ni var bara val vi gjorde, slumpmässiga händelser som inträffade, ögonblickens små experiment. Ni har inte slutat kasta tärning och singla slant än, det har inte jag gjort heller. Allt fortsätter, slumpen fnittrar, livet har stor humor och tur är det. Den fria viljan, det hörs ju redan på orden att de har skoj. Fast fri, det vete fanken.

Vad händer om jag tar sovmorgon i morgon? Eller går upp halv fem och tar en biltur till Borås? Vad skulle hända om jag … Alla dessa vägval en har gjort, utan att märka hur viktiga de var.

Undrar vad som hade hänt om inte Facit hade haft ett paketerbjudande på skrivmaskin och kurs 1967? Skulle jag ha valt räknestickan då i stället?

Vänta, få se nu, varuautomater, hmmm…

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (dela gärna)

Då tänds där liksom ett ljus i våra ögon

Byter blöja på ung medborgare så bajset stänker. Då ser ungen på skötbordet lurig ut och börjar plötsligt sjunga: ”… å då ska han skjutas, å då ska han skjutas, å då ska han skjutas på en skottkärra fram!”. I nästa ögonblick skrattar han ett pärlande skratt, tills vi båda bryter ihop och får avbryta övningen.

Nå, blöjan måste ju bytas, vi återupptar arbetet, fnittriga. Då kommer den luriga blicken tillbaka och ny högljudd sång ekar genom huset, utan att en enda en i grannskapet fyller år: ”Häppi böfdäj to jo, häppi böfdäj to jo”.

Nytt pärlande skratt och en bytare och byting som skrattar ikapp igen. Astrid Lindgren visste vad hon skrev. När två små gossar av samma skrot och korn träffas, så tänds där liksom ett ljus i deras ögon.

### Inte vet jag om en kan lära sig att ha humor. Det föds du nog med.
### Men du kan definitivt träna på att använda den humor du fått.
### Det gör mina små vänner och jag dagligen och stundligen när vi träffas.

Det är så att vi ska kunna prata allvar.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (dela gärna)

Nya kommunikativa ordboken

Läser gamla blogginlägg. Har jag skrivit den här? Jo jag tackar, jag.

Databas – varje it-medarbetare i varje organisation som äger en dator.
Skärmdump – avdelning på soptipp där orienterare kastar orienteringsskärmar som var svåra att hitta.
Bindningstid – den tid du står bakbunden i vissa moderna maktlekar.
Lägga ut – skapa en fet sida.
Uppdatera – ha en date med en person som är för snygg, klok eller rik för dig.
Tangentbord – den del av ett båtskrov som försvinner i tangentens riktning vid alltför hård seglats.
Kortkommando – trupp med mycket småväxta elitsoldater.

(Repris från den 10:e december 2011).

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (dela gärna)

Folket mot etablissemanget

De två högsta regionpolitikerna och nästan varenda kommunstyrelseordförande i Värmland har gemensamt uttalat sitt stöd till att bygga ett högt staket runt stora delar av friluftsparadiset Skutberget. Där, vid den finaste och barn- och handikappvänligaste badstranden, vill de låta privata intressen bygga ett Muminland med 270 kronor i inträde per person för Värmlands barnfamiljer.

Jaha. Då var det klart. Folket mot etablissemanget.
Har det någonsin varit lika tydligt vid Vänerlandskapet i modern tid?

### Kommunstyrelseordförandena i Eda och Säffle verkar inte ha skrivit på.
### Följande partier i Karlstads kommun är däremot emot att stängsla in de bästa kvarvarande fria delarna av Skutberget: Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ (och Sverigedemokraterna).
### Föreningen Skutbergets Wenner är redan bland de största i Karlstad och fortsätter att öka.

Folket mot etablissemanget.

PS. Gott Nytt År på er, alla! Även ni i etablissemanget. Misstänker att några av era kommunstyrelsevänner kommer att ändra sig om etablissemangsstaketet när vi närmar oss valet. DS.

Den försämringsbenägna på bilden
är mest känd för att det blir is i hennes fotspår.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra   (c) Sven-Ove Svensson (dela gärna)

Att trilla dit och bli lättköpt

Aldrig förut har jag tänkt på att det är som att vinterbada. Jag är för frusen för att tänka så.

Det är som att gräva en fångstgrop och trilla i den själv.

Det var på darriga ben jag gick ut på scenen för att läsa egna texter första gången. Numera älskar jag det, fast rampfebern skakar ben och stämband första sekunderna.

En bekant från nordligare skogar fick mig nyss att inse att det är som att vinterbada. Endorfinerna sprudlar i kroppen efteråt i båda fallen.

Skratten försörjde mig
Ett tag var de endorfinerna en viktig del av mitt levebröd. Minst halva arbetsveckan gick åt till att åka runt och tala allvar med glimten i ögat och vara rolig med tanke bakom. Jag hade något jag ville säga. ABF och andra studieförbund hade pengar och kunde subventionera framträdanden för föreningar och andra arrangörer.

En slitsam men rolig tid. Publiken på Kristinefors Folkets hus, Pappers avd 36 Skoghall och Fageråsens bygdegård, det är mitt folk.

– Nu var du för snäll, kunde det hända att en arrangör sa i förtroende efteråt. Då tog jag stundom i hårdare nästa gång. Världen är som den är, så det var inte svårt.

Sticker du ut hakan tar du en risk. Ibland fungerade satiren och snällheterna storartat och folk bar mig bildligt talat i gullstol efter slutapplåden och kallade mig estradör. Ibland var jag mindre nöjd. Så är det i alla jobb.

Fallgropen nära
Det är den där känslan när du ser att det sitter en karl i publiken och storskrattar när du vill det och gråter när du talar allvar. Den är svårslagen.

Passa dig. Just då är fallgropen nära, när du just upptäckt att om en publik blir större än 25 personer uppträder den som en enda person. Har du då fallenhet är det ofta lätt att få denna person att skratta.

Det finns ingen bättre belöning på arbetstid än att folk skrattar åt dina skämt. Skrattar när du vill att de ska göra det.

Just då riskerar du att trilla dit. Du vill ju känna skrattendorfinerna fler gånger. Du vill höra skrattet, det ljudet är ett gift. Innan du vet ordet av har du tagit till Det Lättköpta Skrattet, för det kräver mindre arbete än det seriösa. Lättviktsskrattet är en billig soppa som mättar dåligt. Det behöver alltid fyllas på med seriös humor och äkta allvar. Glöm aldrig allvaret, du måste inte vinna poänger hela tiden.

En ärlig bekännelse
Här kommer nu en bekännelse efter drygt 600 uppträdanden med egna dikter, kortprosatexter, krönikor, kåserier och politiskt skoj:

Varit där.
Gjort det.

Ibland, uppe på scenen, kryper det nämligen fram en stor tjock lättviktsskrattarjävel bakom mitt högra öra och ropar gôrhögt:

– ROLIGARE!

Då gör jag det igen. Trillar dit. Glömmer allvaret för tramset.

Jädra fallenhet.

### Detta var en fundering medan jag förbereder nästa gig.
### Estradören har fått ett uppdrag han inte kan tacka nej till.
### 45 minuter underhållning, allt jag lovar är alltid att vara personlig.

Den Lättköpte Jäveln har redan vaknat.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra   (c) Sven-Ove Svensson (dela gärna)

Livets nio lärdomar och en till

Vad jag lärt mig hittills

Lalla-lalla la (0 år).
Sitter du för länge i en myrstack gör det ont (2 år).
Trycker du på knappen i smyg så startar traktorn, då hör alla det (7 år).

Växlar du mopeden nog många gånger sliter det styggt på högra stortån på vinröda mockaboots (16 år).
Parkera inte på Filaregatan, du kommer ändå aldrig att lära dig datumparkering (20 år).
Parkera aldrig på Filaregatan (43 år).

Dubbelklicka för säkerhets skull (49 år).
Dubbelklicka inte på allt, det är det endast åldringar som gör (61 år).
Åldringar blir bara yngre och yngre (66 år).

Enligt läroplanen

Lalla-lalla la (95 plus).

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra   (c) Sven-Ove Svensson (dela gärna)

Hög tid att summera 2018

Ibland är det artigt att gå före och spåra åt sina medmänniskor. Låt mig alltså redan nu summera år 2018 så ni andra slipper det slitgörat om tolv månader:

Donald gick
År 2018 fick Donald Trump gå, för batteriet tog slut i Vladimir Putins fjärrkontroll. När Trump skull göra bort sig på egen hand blev det fel.

– Jag har ju sagt att när du ska ta ett obekvämt beslut, sa Putin, då ska du skicka ut ett tweet strax innan. Twittra om nå’t helt annat. Något som retar gallfeber på folk, så där som bara du kan.

Nu glömde Trump det och då tittade inte amerikanarna åt fel håll längre. Hej då Trumpentuss.

SSU gick mot klyftorna
År 2018 började det mödosamma arbetet att minska klyftorna i Sverige igen. Under min levnad har de aldrig varit så stora som nu.

Allt började med att SSU i Karlstad hittade några gamla nyckelringar från 1960-talet och bestämde sig för att sluta leka kärlekslekar med ungmoderaterna på orten och börja jobba politiskt i stället.

På nyckelringarna stod det Ökad jämlikhet. Nu bytte de till parollen: En rättvisa mer, en Sverigedemokrat mindre.

Jag slutade gå och känna efter
År 2018 slutade jag feschla och känna efter i rygg, vad och häl och bara sprang. Som den där benådade stunden 28 oktober 2017 när allt var möjligt i varje backe.

Jimmie fick stå bredvid
År 2018 vann de röda och gröna valet, Fi kom in och KD åkte ut. Regeringsförhandlingarna blev knövvliga i alla fall men han som heter Jimmie fick stå bredvid och sukta.

– Du får inte vara med, sa Ulf Hjalmar Kristersson.
– Men ändå, sa Per Jimmie Åkesson.

Parti fattade och backade
År 2018, strax innan valrörelsen skulle gå in i slutspurten, bestämde sig ett av de större partierna i min grannkommun Karlstad för att backa i Skutbergsfrågan. Det fria friluftsparadiset vid Vänern ska inte få hägnas in av privata intressen som vill sälja dyra entrébiljetter till fattiga barnfamiljer. Mumin kan få bo på Gerholmen i stället. De minst lomhörda i ledningen började äntligen fatta att folk faktiskt har rösträtt och att den som backar först vinner.

Vilket parti som ändrade sig? M eller S? De styrande eller den instämmande oppositionen?

Det säger jag inte.
Den som backar först vinner.

Hem | Om mig Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra   (c) Sven-Ove Svensson (dela gärna i sociala medier)

En skärgård i språket

Det finns en ort i närheten av Kristinehamn. Den heter Björneborg på kartorna. Där har brottningen varit populär i långa tider.

Det finns en vägkorsning vid väg 26 där du kan svänga in mot detta Björneborg.

Det finns en dialekt med nära till ö:na.

Alltså trodde jag länge att björnöbörskörsbröttörö var mitt språks örikaste ord. Sju sydostvärmländska ön, snabbare än en halvnelson, tjohoo!

Jag hade fel. Just nu är vi uppe i tretton, en vän och jag. Eller blir det fjorton med den där föraren av brottarbussen som någon gärna vill hångla med kärt och ömsesidigt?

Björnöbörskörsbröttörförörförförölsöförsök.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra   (c) Sven-Ove Svensson (dela gärna i sociala medier)