I november fyller bloggen fyra år. Det är jämnt så nu börjar firandet.
Här ett inlägg i repris från 23 november 2011.
Allt var inte bättre förr. Hurra!
# Facsimil från den tid då bloggen publicerade ordböcker.
# De blev inte helt färdiga.
# Markera aldrig allt.
Jag vet ett veligt ord. Det ordet är förband. Ibland spelar det, ibland krigar det, ibland plåstrar det om, ibland binder det ihop med snöre, svets eller spik och i morgon berättar det vad en människa lovade i dag.
För att inte tala om vad arkitekterna och skogsägarna har det till.
Jag säger som när moderaterna gick framåt varje gång Carl Bildt for till forna Jugoslavien:
– Vicket väljer du?
# För en arkitekt är murförband olika sätt att ordna stenarna i en mur.
# För en skogsägare betyder förband medelavstånd mellan träd eller plantor i ett planterat bestånd.
# En gång gjorde två ynglingar honnör för mig på en stor öppen plats i Boden. Ett intressant ögonblick.
En dag upptäcker jag att resursslöseri rimmar på hierarki, oligarki, löneslaveri, skojeri, tyranni, tragedi, demagogi, paragrafrytteri, katastrofteori, översitteri, gummibandsgeometri, plastikkirurgi, nickelallergi, fibromyalgi, trakasseri, självplågeri, mytomani, lurendrejeri, kvacksalveri, idioti, djurplågeri, hyckleri och spekulationsekonomi.
Det har vi inte fått någon information om.
Tvi.
Uttrycket är inte mitt, jag har fått låna det, men det säger precis vad jag tänker på i dag. Sillimester! När detta publiceras är det tolv timmar kvar. Elva, tio, nio…
I år ska jag springa mer än någonsin, läsa mer än någonsin, tänka mer än någonsin, resa mer än någonsin, kramas mer än någonsin, busa med små världsmedborgare mer än någonsin, plocka mer hallon än någonsin och vara mer ledig än någonsin.
Eller hur.
# 1938 fick alla anställda i Sverige rätt till två veckors betald semester. Bra, Gustav Möller.
# Min första semester fick jag 1973. For till Svarta havet.
# Min sista börjar i kväll. Var är cykeltältet? Kan vi inte tälta i trädgården åtminstone och så äter vi mjukt tunnbröd med räkost på, ur tub. I tältöppningen.
Vackerheten sitter i det onödiga.
Roligheten sitter i det oväntade.
Motsatsen till orolig blir roligare på norska.
En vanlig sport vid Varnan kallas oally.
*
– Är du ovan där? sa flickan till sotarn.
Det var han nåck icke, svarte’n.
Varför är det bara studenter som får åka runt på lastbilsflak och skråla, frågar du. Vänta du bara tills jag pensionerar mig, då ska jag göra flaggspel av orangea kuvert och ropa regeringsfientliga slagord om fler rullatorfiler i tätorten.
Varför är det bara när Sverige vinner VM som vi får bada i fontäner? Vänta du bara tills i januari, då ska jag göra snöänglar på hela Konsumparkeringen.
Varför är det bara blivande studenter som får ha roliga frukostar, sista veckan innan de går ut? Vänta du bara, i januari ska jag äta kokt sprättägg till filen varenda morgon.
Då blir det roligt.
# Vem skriver panchosången?
# Allt ska en behöva göra själv.
# Ge mig nu bara ett rimord på boule.
En gång fick vi inbjudan till en pressaktivitet. Det var en förening av mindre slag som ville berätta något viktigt.
Så gör många, det är ingenting konstigt med det. Vad vi fäste oss vid var sista meningen i brevet. Än har jag inte sett någon modern kommunikatör skriva lika direkt svenska:
Medtag fotograf.
FIFA är väldigt noga, det vet alla. Där ska det gå rätt till, annars är inte Sepp Blatter med. Fotbolls-VM får inte heta fotbolls-VM, det måste heta dam-VM. Annars får inte TV4 vara med.
Möcke bra. Det ska va’ noga. Är det en dam som spelar fotboll, då ska det heta damfotboll. De spelar inte boll, de spelar dam, tror Lillefar Blatter. Är det en mutkolv som bestämmer, då ska det heta FIFA.
Herr Blatter är inte den bäste att skicka fram i en höjdduell men djupa fickor, det har han. Han spelar frank. Schweizerfranc. Den dyra sortens uppriktighet.
– Är vi redo att gå till beslut?
– Ka-tjing!
# FIFA-VM för herrar. Tyskland vinner. Blatter tar priset.
# När Blatter ordnar terränglopp heter det inte motlut.
# Men bra nära.
Tycker du det är för få trevliga uttalanden av svenska näringslivstoppar i min blogg? Du har förstås rätt. På denna plats är överheten kraftigt undersysselsatt. Här kommer därför ett par ord i rättan tid från dess forne nestor, Peter Wallenberg.
Hans namn uttalas Pi-törr. Tänk 3,14 och en stockholmare som försöker leka värmlänning och säga tôrr. Eller en lokal TV4-kampanj som inte vet hur man skriver tak över o:na.
Pi-törr.
– Man skall komma ihåg det att det finns alltså ett fåtal mycket väl utbildade svartingar och med dem har du i princip inga större definitionsproblem, men med den stora gruppen har du det.
Om afrikaner. TV4-intervju med Stina Dabrowski 1994.
– Jag undrar just vad vi skulle tycka om någon satt och petade in en massa kosing till lapparna så att de kunde ställa till med en massa problem för den svenska regeringen.
Om stödet till ANC och de svartas frihetskamp i Sydafrika. 1992.
– Låt folk spara till det de behöver: skola, sjukvård, pension och vad det nu kan vara.
Om svenskarnas välfärd. Debattartikel i Dagens Nyheter 1990.
– Vi ska inte ha en chefredaktör som inte vet att lära journalisterna vilken hand som matat dem.
Om alltför självständig ekonomijournalistik i Svenska Dagbladet, där hans Investor var huvudägare. 1991 avsatte han därför chefredaktören Bertil Torekull.
– God natt.
1997.
Lika bra att erkänna med en gång. Jag är bondpojk och var landsbygdsromantiker. Sedan blev vi sågverksarbetare pappa och jag – och snart var jag proletärromantiker.
Det är ingenting att skämmas för. Ber du snällt ska jag hålla två långa föredrag om saken. Vad hade du tänkt leva på, om det inte fanns bönder i världen som producerade mat eller arbetare som tillverkade de andra nyttigheterna?
Lättskrivet. Både realistiskt och romantiskt, realist till vardags, romantiker i drömmen. Bäst är om inte ingen av dem går till överdrift. Det finns inga affischproletärer.
En ny insikt
Nu kommer det som tog mig 28 år att inse. Visst, jag är offentliganställd tjänsteman, det begrep jag redan 1987 när jag började ta emot de första larmen från förtvivlade människor på 90 000. Men nu har jag äntligen insett att jag är tjänstemannaromantiker också.
Det ordet fanns inte innan du läste det här. Jag har sökt på Google, det finns inte förrän jag trycker på publicera nu.
I morgon:
Vad hundan menar du med tjänstemannaromantiker?