Etikett: Kartan

Upphittad av okänd fyrmänning

Träskeden

Den förste spelade i Svenska hjärtan, läste Gunnar Ehnes dikter och uppträdde med Ulleruds Teateraktörer i ett tomt virkesmagasin i Deje. Någon sa att vi var fyrmänningar, det gillade jag. Duktigt och roligt folk, det är aldrig fel. Ibland talade vi allvar.

Nu har jag träffat en ny fyrmänning. Lustigt släktord det där. Den nye hade läst när jag skrev på bloggen om min mormor från Malungs finnmarker.

Lämnade de blånande höjderna
Bästa praktiska nyttan med bloggen hittills, är det att fyrmänning nummer två hittade mig? Ja, kanske. Roligt när en trevlig släkting hör av sig som jag inte visste fanns. Fint att han dessutom vet allt om finnbosättningarna på höjderna med sjöutsikt, som min mormor lämnade 1905.

I Frimurarlogen i Karlstad långt söderut gick Sverige och Norge isär det året.  Någonstans i samma stad gick mormor och morfar ihop.

Hur tog hon sig dit? Till fots de första milen antar jag, och sedan med NKlJ.

Vem var han?
AndinaNu vet jag varför finnstället som Emma Ivarsson kom från heter Andina. Där låg en gång Anders eller Anttis aho. Säg det i flera generationer så blir det Andina. Aho betyder bråte, fall, övergiven sved. De talade så mjuk finska, mina förfäder. T:na blev gärna d:n, lampi blev lamm. Måste ta reda på vem han med fallet var.

Du kan kalla mig Kääriäinen förresten. Vad det betyder säger jag inte.

LÄNK: Du står i ett månghundraårigt led
och det går att förstå varandra

Ensamheten, ungdomsgängen och den svenska livsfaran

Då och då fastnar ögat på något som får mig att haja till.

År 2011 var utflyttningen från Sverige större än under Amerikaemigrationens toppår 1887. I fjol och 2012 var det ännu fler som for.

Ensamheten55 procent av alla dödsolyckor i Sverige beror på fall. Bara 10 procent beror på trafiken. Ditt hem är livsfarligt, gå och lägg dig. Nej vänta, sängen, sängen.

Ungdomsgäng ställer till värre och värre problem i Sverige. Det handlar om gäng av icke könsmogna tranor. De är allätare och kan fullkomligt rensa en våtmark eller ett fågelskär på fågelungar och ägg.

Om du pressar skalet av en apelsin och låter limonen droppa på en uppblåst ballong så smäller den.

I Sverige finns sju platser som heter Ensamheten.

Folklivsforskning nere i deltat

Female tops

 Inte riktigt likt.

Ibland åker vi till sta’n för att försöka förstå hur de tänker nedströms älven.
Språket är inte riktigt likt vårt. Jag tog en bild på ett skyltfönster, det var nå’t om en get som ville va’ i fre’.

De har trappor som rör sig också men jag har märkt att varannan gång går dessa åt fel håll. En som heter Kenneth kallar de för hövding.

Jag tror de leker indianer.
Men inte geten. Hon vill vara i fred.

Ett användbart förflutet

P

Historiskt sett har Finland tillhört Sverige i många hundra år, så det landet kan vi ta.
Historiskt sett har vi tvingat på oss Norge en gång i tiden, så det landet kan vi ta.
Historiskt sett har vi haft stora provinser både i Baltikum och Tyskland och dessutom en ö i Karibien och mer eller mindre tillfälliga kolonier i Nordamerika, Afrika och Asien, så dem kan vi ta.

Vad rätt vi har. Vilket användbart förflutet. Nämn gärna freden vid Brömsebro och den i Roskilde men var försiktig med tiden innan. Har du en backspegel är det viktigt att den är rätt justerad.

Detta inlägg kan innehålla spår av ironi.
Solen går ner i öster med. Sa jag ner?

Klicka gärna på länken. Ritz är ett sorts kex.
Kex: slang för snygg, fin, söt kille eller tjej. ”Tjena kexet, står du här och smular?” (Slangopedia).

Europeiska Unionens pedagogik

Något bra har väl EU gjort? Absolut. Finns det bättre pedagog, när det gäller att visa oss den europeiska fattigdomens ansikte?

Blått ljus lampaFörr satt det ansiktet på en rom långt borta i Rumänien och andra länder i söder. En medmänniska, förföljd sedan hundratals år, förtalad, berövad utbildning, anständig bostad och mänsklig värdighet.

Ingen låtsades se, fattigdomen var dold.

Nu sitter samma ansikte på en rom precis utanför entrén där du köper något gott till onsdagmiddag. En medmänniska, förföljd sedan hundratals år, förtalad, berövad utbildning, anständig bostad och mänsklig värdighet.

Se den människan, människa.
Ser du vårt Europa?

Löper bland vikingar och grekiska marmorlejon i Venedig

Springer med en vän som jag inte löpt landsväg med förut. Ska vi ta vägen från Österdeje till Hösserud? frågar han. Ett bra förslag. Det är en härligt kuperad och krokig gammal historisk vägsträcka från ostkanten av min kommun, delvis naturskön, och namnet Hösserud har jag inte hört förut.

I vår familj kallar vi den platsen julaftonsmossen, eftersom vi plockade hjortron där en gång, som inte fick ätas förrän på julafton. Hösserud? Hur fick de gårdarna sitt namn? Rud betyder röjning, precis som ryd, red, röd, råda och rödja. Men Hösse?

En släktforskningssida på nätet hänvisar till en sockenbok för Alster. Enligt den kommer Hösse av fornnordiska haus, huvudskål. Visst, gården Hösserudskullen ligger på en höjdknalle, men inte liknar den någon huvudskål. Jag tvivlar. Säker är jag inte men jag tvivlar.

LejonetRistade sitt namn med runor
Då tror jag mer på marmorlejonen i Venedig. De blev ditfraktade från Pireus i Grekland år 1688 men är äldre än så. Någon gång på 1000-talet har en viking stått i Grekland och ristat sitt namn med runor på stenlejonet. Såhär skriver Institutet för språk- och folkminnen:

”Haursi, som uppträder på den äldsta ristningen, är troligen identiskt med ett ord med betydelsen ’bock’. Det är ett namn som är säkert känt endast från uppländska runristningar. Om namnet hade överlevt till våra dagar skulle det ha haft formen Hörse eller Hösse”.

Kan ha levt vidare
Där kom det. Mansnamnet Hösse. Nu menar jag inte att den skrivglade greklandsresenären for hem och röjde sig en gård i Alster för tusen år sedan. Jag menar bara att om förnamnet fanns på hans tid kan det ha funnits senare med.

Sådant pratar vi om, medan vi kutar uppför backar, förbi milstenar från 1700-talet och sjöutsikter från istiden. Ett rådjur har gjort spår i snön. En nötväcka sjunger. Tass tass tass viskar fyra löparskor mot den vita vägen.

Eller så har jag fel. Det har hänt den här huvudskålen förr.

Så många ord har svenskan för att kryna

Snöns möjlgheter

Jag kan inte låta bli. Varje vinter drar jag igång min enkla undersökning av vad folk kallar det, när de gnider snö i ansiktet på en annan människa. Mula, kröna, tryna. Orden är många och det som fascinerar mig mest är att det kan skilja från stadsdel till stadsdel och by till by. Här i Värmland vet jag folk som säger kryne, kröne, mölje, bryne och några till varianter.

År 2006 undersökte radioprogrammet Språket saken i större skala. Du kan inte ana hur många olika ord lyssnarna skickade in. Klicka på länken så får du svaret.

Varför det finns så många ord för denna kryning? För att i det här fallet lever språket bara som talspråk, säger professor Lars-Gunnar Andersson. Bara som talspråk, bara i en viss miljö och utan normering.

Så bevisade de snömöljande svenskarna än en gång min uppfattning. Att dialekterna lever.

Länk: Läs vad folk säger på olika håll i landet och lyssna på programmet Språket från den 10 januari 2006

Fotnot: ordet mula kommer från romani och betyder dö, döda. En ironisk hälsning från språkhistorien, denna vinter i mitt Sverige. Vi fick deras ord. Tjej, lattjo, macka, jycke, mucka, puffra, tji och kis, svenskan har massor av sådana ord som vi fått från romerna. Kallar du hundralappen släng är det också romani. 

Släng? Hmm, känns inte det bekant?

Ärru’nte snäll så kryner ja’ dej

Det finns folk som tror att dialekterna är döda för att vi inte bor i det gamla bondesamhället längre. Romantiker, säger jag. Inget språk står stilla så varför skulle dialekten göra det?

– U va glingt dä ä, dä jämt gôrtölitt.

Tror du den meningen är död för en forshagabo, som för 64 år sedan fick sitt modersmål inlyssnat och inpratat i det mellersta sydvärmländska dialektområdet, men som därefter har lämnat ladugård, svinstia, GMW-traktor och mjölkbord fyra mil bakom sig?

Då tror du fel. Strax söder om kommungränsen mellan Forshaga och Munkfors finns en parkeringsficka på östra sidan riksväg 62. Där går en bokstavsgräns som ingen människa markerat i terrängen. Den är mer levande än så. Norr om din parkerade personbil heter huvudbonaden ”e möss”. Söder om bilen heter hon ”e mösse”. Båda gångerna stavar skolfröknarna det ”en mössa”.

I varje stund på dygnet som en munkforsing eller forshaging talar berättar parkeringsfickan vid Ävjagården någonting. Hon bevisar att dialekter inte är några jordbruksredskap, de är överlevare.

– Din sneggelvesp. Ärru’nte snäll så bryner ja dej, som di säger i Hagfôrs. Kryner säger vi här.

Mosa snö i ansiktet på sina vänner, tror du den seden också har dött ut?

 

SAM_0646– U va glingt dä ä, dä jämt gôrtölitt: Oj vad halkigt det är, det är alldeles jättetråkigt.
E möss, e mösse: en mössa.
Sneggelvesp: en som lägger sig i.
Bryner: här mular. På vissa håll en mer ekivok betydelse.
Kryner: mular.

Pang, du är död. Lär dig nu av detta.

VargrevirJust nu håller mina vänner jägarna på och skjuter varenda varg i fyra av Värmlands 29 vargrevir. Det är för att ulvarna ska lära sig bli mer skygga.

Jag tror på den teorin. Har du någonsin hört talas om en död varg som blir riktigt närgången?

Först skjuter vi dem, sedan lär de sig. Vete fanken hur det går till, jag tror det är genetiskt.

Kloka djur det där. Dö’smarta.