Klockan 15.30 i dag nådde jag level 4. Det är personligt rekord.
Tjohoo!
### Level: nivå, exempelvis i dataspel.
### Levla: verb för att nå en ny, högre nivå.
### Nu gäller det att hålla tungan rätt i mun. Hur får en de där rabatterna?
Författare: Sven-Ove Svensson
Svar på tal
Hela livet har jag kämpat med språket. Det finns inga gratisluncher, inga lätta texter och tal heller. Inte för mig.
Då är det annorlunda för en femåring jag känner. En eftermiddag i mellandagarna läser jag högt för honom, för det gillar vi. Halvan och den nya polisbilen. Jag har inte rakat mig på några dagar och det noterar han. Efter lite funderande berättar gossen varför morfar har skägg men inte han.
– För jag är något yngre.
Ny plats vid köksbordet: lägesrapport 3
Vi har beslutat att prova det jag nog hade fruktat allra mest för ett år sedan. Flytande bordsplacering. Den kära vännen och jag ska sitta på olika platser vid köksbordet varje gång. Går det att göra så när huset är fullt av gäster så måste det gå när vi har ett helt köksbord att samsas om.
Hu.
Men intressant.
Flexibel är mitt andranamn. * ljuger heroiskt, fast det var hans förslag *
Nu blir det inga mer rapporter. Detta är inte Hänt i veckan, detta är en seriös blogg. Seriösa bloggare berättar om rehablöpning, skrivande, förbättring av världar och sådant. Regniga första maj kommer vi att tillbringa under bordet med picnic-duk, godis, äpple och sockerdricka, det har vi gjort förr med barnen.
Frukost i sängen?
Förslaget från en vän att inta alla gemensamma frukostar i sängen har väckt stort intresse i hela äktenskapet. Ett visst problem är att den kvinnliga delen av detta äktenskap äter sina flesta frukostar i tjänsten.
Pedagogiska måltider, det borde folk ha på alla arbetsplatser.
Tätt följda av gemensam vila.
Allt medan chefen högläser årsberättelsen för 2004.
Hela familjedramat:
Konsten att förvåna sig
Ny plats vid köksbordet: lägesrapport 1
Ny plats vid köksbordet: lägesrapport 2
Kloka läsare genomskådar ful fint
Det är en glädje för en enkel provokatör att ha kloka läsare som tänker i två led.
Här fotograferar jag på rent jäkelskap en blå och en skär kaffekopp och tror att nu blir det liv. Detta blir kul. Beröm från patriarkerna i livet, kritik från de som ser på världen som jag. ”Sitter du så fast i könsrollsklichéerna att du håller dig med blå kopp?”.
Kloka läsare har jag. De tänker att ”nu försökte han lura oss igen men den lätte gick vi inte på, bilden är säkert arrangerad och hur vet vi förresten vem som sitter på rosa sidan?”.
En glädje är det.
*
Vi har flera färger på kopparna i vårt köksskåp här hemma, de flesta är gula men vi har aldrig dukat blått åt mig och rosa åt henne. Det kommer inte att ske.
När vi är särskilt kära får den som ska belönas finkoppen med blommor på. Då är det roligt.
# Patriarkat: system där makten i hushåll och samhälle finns hos de äldre männen.
# Könsrollsfärgernas historia: Manlig nyans blev kvinnlig.
# Ligger skulden hos första världskrigets blå uniformer?
Den omänskliga selektionen
När de ber dig visa leg i krogdörren: det handlar om selektion.
När de ber dig visa leg på Systembolaget: det handlar om selektion.
När de ber dig visa leg på biografen: det handlar om selektion.
Tänk om det har funnits en omänsklig selektion? Tänk om det finns en nu med? En som sorterar bort, inte nödvändigtvis den som är för ung – men den som bäst behöver komma in?
Tänk om det är de stängda dörrarna som håller kylan instängd, här inne? Det har blivit så kallt.
### Selektion har av tradition ibland bedrivits på perronger.
### Där bussförare tvingas spela poliser får snart poliser köra buss.
Ny plats vid köksbordet: lägesrapport 2
Förhandlingarna om mitt byte av plats vid köksbordet fortskrider. Vid andra plenarmötet den 4 januari förekom följande uppriktiga åsiktsutbyte:
Hon:
– Det är inte det att jag vill att jag ska byta.
Han:
– Men vad vill du då?
Hon:
– Jag vill att du ska byta.
Han:
– Hur tänker du då? Ska jag sitta på diagonalen?
Nämnde jag att förhandlingarna är öppenhjärtliga? På diplomatspråk betyder det… asch, dä kvetter. Det ger märg åt äktenskapet.
Så fick vi en dubbel förvåning, denna vinter, efter all vår tvekan. Hur är det folk säger i trafiken? Dä’ den som möter som ska väje.
# Det är klart att även jag borde diskutera Sveriges och Danmarks tävling i legitimationstvång. Eländet drabbar folk som inte har något bord att skoja om.
# Jag orkar bara inte, det är ett så bedrövligt svenskt lappkast.
# Just nu har jag tre skäl till att inte gå med i det parti jag egentligen vill sympatisera med. Europeiska unionen, kärnkraften och främlingsbortmotandet.
Ny plats vid köksbordet: lägesrapport 1
-Hur går det? undrar bekymrade vänner på sociala medier. Jag har ju lovat att förvåna mig själv år 2016. Då ska jag byta plats vid köksbordet, för första gången sedan hösten 1974 när vi fick gemensamt hushåll.
Jotack, jag har klarat det fint. Jag är förvånad själv. Den här karln har inga problem med att flytta till den andra sidan, så att hon som jag älskar ska se gångvägen och fågelborden bättre. Då kan vi alla dessutom ta oss förbi bordet lättare, om vi ska till köket, nu när inte jag sitter i vägen. Med vi alla menas hon som jag älskar. Det är när jag sitter i vägen jag är i vägen. När jag inte sitter i vägen är jag inte i vägen.
Förvåningen kommer när det inte är jag som protesterar utan hon.
– Men kära nån, säger jag bevekande, du har ju alltid sagt att du vill byta, så du ska kunna…
Det har hon inte alls.
*
Förhandlingar har inletts under öppenhjärtliga former. Vi har kommit så långt att vi är överens om formen på förhandlingsbordet. Det liknar vårt köksbord.
Under tiden kommer min röst från en obestämbar plats i rummet.
Lyckor med fem dialekter
Alla dessa lyckor. En 16-månaders som somnar i min kram för att vi vill det. Ett snöfall och ett till, en pulkakulle som en kommunal medarbetare hittat på och en annan brukar sköta. En måltid, flera måltider, tillsammans med många vi tycker om. Ett levande ljus som glittrar i ögon, fem dialekter runt vårt bord. Åttaåringar som lär mig nya ting, yngre som sitter i knä och undrar än en gång vad ”sneggelvesp” betyder. Gäster i badkaret som vill ha dricka med tre sugrör, för det brukar de få i detta hus. En julklappsbok att läsa högt. En till. Ett tomt oskrivet block i present. En vacker morgonhimmel att upptäcka tillsammans. Gofika med hembakta kakor från hon som kan.
En 16-månaders som vaknar och vill visa att han har börjat gå. Stilla pudersnö att bli glad av, när vi trycker näsorna mot rutan.
Alla dessa lyckor.
Dags att summera 2016
Det har blivit hög tid att summera år 2016.
Fräscht.
Fett 5:2-återfallskt.
Förväntansfullt.
Mer begär jag inte av en nyskaling.
Bästa händelsen i fjol
En åttaårig vän summerar år 2015. Vad var det bästa som hände under året? Han funderar en kort stund, sedan kommer svaret:
– Lomjansguten med Västanå teater.
Det är i sådana stunder en känner att en måste ha varit till någon nytta i livet. Just nu studerar han Löwensköldska ringen, för den ska hans favoritteater spela i sommar. Vi i hans omgivning har bara inspirerat, känslan och lusten har han hittat själv.
Undrar vad jag själv hade tyckt var bäst med mitt år som åttaåring. Min första skidtävling, den vid barnhemmet i Molkom?
Bilden är från Västanå teaters föreställning
Lomjansguten. (Foto: Håkan Larsson)