Inte kommer jag till någon himmel
Jag tror inte på någon himmel
och då finns den inte
Inte får jag tala med någon Sankte Per
Jag tror inte på någon Sankte Per
och då finns han inte
Men om han likafullt har lurat mig och finns
och tror på mig
och ställer frågan vid sin pärleport
vad jag har varit bra för i mitt liv?
Då ska jag svara:
– Vi lärde våra barn språk och skratt och solidaritet.
Om du undrar vad orientering går ut på, så är det ungefär vad filmen visar. Spring fort, tänk fortare, tappa inte omdömet när du blir trött.
Ändå är det här en annan sport.
På Grossbolstorp kallar vi den för Kuttlufferschack.
En särskilt rejäl utmaning om ni bara är två.
Lycka till.
Jag är för en stark upphovsrätt. Jag tror inte på stöld som metod. Dessutom har jag delvis försörjt mig tack vare just upphovsrätten i många år.
Fast – är det verkligen klokt att bestämma att offentliga konstverk får avbildas i papperstidningar men inte på nätet? Utan ersättning, vill säga. Hur långt ska detta gälla?
Den här bloggen får alltså inte avbilda fredsgudinnan på Stora torget i Karlstad, där hon bryter soldatens svärd och sätter foten på hans huvud. Hur är det med bilden ovan, gills den? Är den ett eget självständigt verk och alltså lovlig?
Jag gör inte narr av upphovsrätten.
Jag är bara förvirrad över beslutet. På 1970-talet skulle vi ha uttryckt det så här på torget, på bred kallstadialekt:
– Men va’ bli’lä?
När kartan med sommarens fasta kontroller är skickad till tryckeriet ringer en vän från Friska Forshaga-projektet. Det har knövvlat sig med stolpjakten. Skogsbolaget avverkar för fullt.
Skymningen håller på att lägga sig över Grossbolstorp och någonstans står en tryckpress och småhoppar i väntan på min revidering. Tre kontroller behöver bytas ut, vi kan inte skicka ut en massa ovana stolpjägare på ett färskt hygge i sommar, vad blir det för orienteringspropaganda?
– Tror du att du kan hitta tre nya kontrollpunkter? säger min vän. Det ska helst vara samma kontrollbeteckningar också, så vi slipper byta texterna.
Medan skogen mörknar
Jaha du. Jag ska alltså hitta en punkthöjd och två stenar, dessutom av samma svårighetsgrad som de som går bort? Vi konfererar via telefon med samma karta framför oss. Jo, det ska väl gå.
– Jag rekar i morgon, säger jag och tittar ut. Sedan lägger jag på och ger mig ut i skogen, förstås. Vänta är inte min stil när tryckpressar står och hoppar.
Ta med pannlampan säger den kära vännen, men jag tror det ska gå fort. Det gör det för skymningen, inte för mig. Mörkare och mörkare blir skogen, till slut får jag lysa mig med lampan på mobilen. Första stenen vi tänkte fungerar inte, den syns för bra från lillstigen. De andra tre alternativen går att använda, även om de sitter tätt.
Kommer farande i huvudhöjd
Till slut får jag för mig att jag ska inspektera själva hygget. Det kan vara bra att veta hur stort det blir och hur långt norrut det når. Då har jag redan hört det speciella visslande ljudet ett tag och sett henne sträcka över mig.
Morkullan. En favorit.
Jag står på högsta punkten i det blå mörkret på hygget när hon går in för landning. Rakt mot mig och min lysande mobil styr hon, svänger till sist vänster när det bara är ett par meter kvar till mig. Landar tyst mellan granriset, nio meter bort.
Henne har jag aldrig sett landa förut. Hon är magisk redan när hon sträcker, detta var övernaturligt. Tyst och obevekligt kom hon farande i huvudhöjd, rakt mot lampan på en iPhone med nylöst kontantkort.
Tack Stora Enso, tack stolpjakten.
Detta var en fin stund.
Nej.
Fördelen med kontorslandskap är andra halvan av ordet. Du har vidsträckt utsikt, det är ett himla liv överallt och du hör intressanta biologiska ljud. Det är därför det kallas landskap. Något kontor är det inte, för på riktiga kontor får du något gjort.
Den som av besparingsskäl inför kontorslandskap brukar sällan själv sätta sig däri. (Gammalt djungelordspråk).
Det är inte besparing, allt som kallas så. (Ännu äldre djungelordspråk).
Mången företagsledning förstår sig bättre på lokalers yta än på människors inre. (Färskt djungelordspråk).
Jag har jobbat tätt på kontor på SOS-centralen. Där var det perfekt. Vi satt med armbågs lucka bredvid varandra. Där men bara där var detta klokt. Då kunde vi snabbt hjälpa varandra när det behövdes.
### På vanliga kontor är nackdelarna med kontorslandskap större än fördelarna.
### Du blir mer stressad, oftare sjuk och mindre effektiv. Det finns det siffror på.
### Berättade jag att chefer och favoriter alltid slipper kontorslandskapet? Fundera över varför.
En medmänniska jag känner på långt håll skriver inlägg på Facebook och berättar om en besvärlig reparation där hemma som hon klarat. Stolt informerar hon oss. Hon brukar göra det.
Då berättar jag om min fru. Hon vet inte att hon inte kan – och därför kan hon det mesta hon tar sig för. Bygga vedskjul, rensa avlopp, krypa under huset och byta filter till krypgrundsavfuktaren. Dessa praktiska ting som får ett hus att överleva.
En dag ringer min fru firman som levererat vårt krånglande bubbelbadkar. Det brukar vara hon som ringer de samtalen. Efter en stund har karlen i andra änden klart för sig vad felet är och hur han tror det kan lagas.
-Har du nån gubbe hemma? säger han.
-Öh… hur så? svarar hon förvånat.
-Ja… jag tänkte han var händig…
-Nej det är han inte. Men jag är.
Generat förklarar badkarsmannen hur luftpumpen ska skruvas bort och hur den nya pumpen han skickar ska anslutas. När paketet kommer löser hon det. Ingen i vår familj tycker det är konstigt.
Löjlig könsfråga
Om sådant berättar jag för medmänniskan med inlägget. Att jag bor med en person, för vilket allt är möjligt. Då svarar kvinnan föraktfullt på facebook att det är löjligt att göra könsfråga av saken. För säkerhets skull nämner hon en kroppsdel som hon har.
Könsfråga? Först blir jag bara full i skratt. Vem har talat om kön, tror du vi tänker på kvinna och man när jag spadvänder trädgårdslandet och min fru snickrar räcke till altanen? Jag beundrar ju inställningen hos praktiskt folk som törs, så enkelt är det.
Sedan blir jag förbaskad och avvännar människan. Det är lågt, jag vet, riktigt onödigt är det, men jag har svårt för härskarteknik.
Nu tar bloggen helg ett tag. Den ska äta ägghalvor, springa skogsrundor och lyssna på fågelsångare. Har du läslust likafullt, så rekommenderar den ödmjukt att du klickar på de tre strecken (”hamburgarn”) längst upp på sidan. Bakom strecken finns en meny.
Matnyttig?
Det avgör du.
Besöker du Svenssons släng via dator så ser du förmodligen menyn i klartext redan från början, vete hundan hur det går till.
Trevlig helg!
Huset rekommenderar:
2011: Hur var helgen? Jo tack.
2013: Löparlärdom nr 1-25
2013: 24:7-dieten
Beviset.
Bästa sättet att frakta ner ett par stickade sockor från övervåningen är att ha dem på sig.
Bästa sättet att inte bli orättvist rik är att skapa ett rättvist samhälle.
Bästa sättet att bli av med en tryckande känsla kring urinblåsan är att göra som de gamla grekerna.
*
Bästa sättet att komma på någon bra formulering är att hålla på så här bloggandets flödesskrivning där pennan aldrig får lämna papperet förr eller senare dyker det upp en lysande formulering eller går åt skogen men du har fått mjuka upp hand och tanke och visst är det synd att alltför många har gått på myten om …
Bästa sättet att renovera en myt är att skrika att den inte får sägas i detta land, att media lägger mörkret på, locklägger. Då vaknar konspirationsteoristerna, chemtraillöparna, desinformatriserna. De är så envist resistenta, motståndskraftiga likt bakterier som blivit uppfödda på penicillin. Skriker du att solen går upp i väster, havsvatten smakar pepparmint och månen är en ost, men att detta icke får sägas, så tror de vartenda dugg eftersom det inte får sägas. Inte i hela landet får det yttras.
Då är det sant.
Tror att PK:s lägger soda i maten. Tror på bonsai-katter och Bermudatrianglar, tror att folk får mask i magen om de äter snö, tror att fåglar exploderar om de äter bröllopsris, tror att Red Bull ger dig vingar (ja, jag menar dig!) och tror att Mark Zuckerberg håller på och delar sina miljarder med var och en som någon gång nyttjat hans Facebook.
Tror att Jimmie Åkeson en gång sa ett ord som var sant.
Innan han också fick soda i maten.
*
Bra chemtrailskor bör ha en kraftig ovansula.
Köper du två får du färskpressad foliehatt.
Men den får man inte sälja i det här landet.
Min matematiska forskning går vidare. Nu visar det sig att det tar precis ett dygn och drygt en kvart att dammsuga övervåningen i ett normalstort mellansvenskt hem. Ett dygn att fundera på saken och drygt en kvart att göra det.
Exakt.
Pilen är en fotnot.