När Charlie Weimers missade förlåtelsen

Mångfaldsdagen

Programmet som inte blev av för att Charlie W missade en lektion i söndagsskolan.

I Karlstad skulle de ha haft en mångfaldsdag i morgon. Röda, blå och fi-politiker skulle ha pratat om mångfald och medmänsklighet, landshövdingen och en grupp ungdomar också, artister skulle ha spelat och dansat, i tio timmar skulle den drogfria festen ha pågått. Allra sist skulle gruppen Kartellen ha uppträtt.

Mångfald är en viktig sak, alla dagar. Antirasism är en viktig sak, alla dagar. Ibland är det klokt att samlas kring detta budskap en hel dag på Sandgrundsudden. Alla människor är lika mycket värda, människovärdet är ett och odelbart. Ibland bör vi säga det till varandra så det hörs. Vi behöver höra vackra ord.

Detta borde du prova, Charlie
Jag vet inte så mycket om Kartellen. Det gör däremot Charlie Weimers. Han är kristdemokrat och vägrade låta sitt parti delta om bandet gjorde det. Då ställde kyrkan in hela arrangemanget.

Själv går jag till Kartellens facebooksida. Facebook är något nytt som har kommit, Charlie Weimers. Du kan skriva sådant som du tycker där, så kan andra människor se vad du tycker. Eller om du har plockat svamp. Du borde prova det någon gång. Varför inte till och med läsa vad andra människor skriver? Du kanske har något kvar att lära, fastän du är en så fin kandidat?

Nu ser jag att Sebbe Staxx i Kartellen har skrivit själv på bandets sida på facebook. Så här skriver han:

Jag får många frågor angående hur jag kan säga att jag är emot våld på grund av min kriminella historik och innehållet i våra texter. Saken är att jag förstår era frågor. Sanningen är att jag befunnit mig i mörkret under många år och att jag varit allt annat än en förebild för unga människor. Men faktum är att jag har många unga människor som faktiskt ser upp till mig. 



Sommaren 2013 hände någonting som fick mig att inse att Gud verkligen finns och att han älskar mig trots allt jag gjort. Där började en helt ny resa för mig. Jag döpte mig och kom efter en tid att bli medlem i Ichtus församling i Stockholm. Vägen är inte alltid lätt att finna. Men den finns! Jag faller ibland och har syskon i Kristus som hjälper mig rätt tills jag finner balansen igen. Jag har insett att min plats inte är vid politiken i framtiden utan jag ska använda min erfarenhet av mörkret till att föreläsa för ungdomar och ge unga människor som befinner sig där jag varit hopp! 



Jag förstår att alla inte är beredda att ge en sån människa som mig en andra chans. Det är okej. För Jesus gav mig en andra chans! 



Kärlek och frid över er alla!



Sebbe

Missade det i söndagsskolan
Detta tycker jag är vackert skrivet, så ateist jag är. Dessutom tror jag på förlåtelse. Det gör inte Charlie Weimers. Han missade den lektionen i söndagsskolan.

Synd… som vi säger på Grossbolstorp.

… och då har vi ändå inte sagt ett ord om Charlie Weimers roll en gång i det konservativa nätverket Engelbrekt som han var med och bildade. Svenska Dagbladet har berättat om det nätverkets interna debatt. Där, skrev SvD för ett antal år sedan, ”försvarar Charlie Weimers sverigedemokraterna. Han skriver att ’sverigedemokraternas kritik mot det mångkulturella samhället innehåller en del matnyttigt’, att liberalerna ’söker tysta debatten om integrationspolitiken’ och att en kritisk hållning mot det mångkulturella samhället inte är att vara högerextrem”.

Inte ett ord om det har jag hört från kandidaten Weimers i årets valrörelse. Det är skillnad på egna gamla synder och andras. Det är skillnad på egen enfald och andras mångfald.

Synd… som vi säger på Grossbolstorp.
Synd att inte Charlie Weimers är en läsare.

PS. I sista stund, precis när jag är klar med det här inlägget nås jag av ett glädjande besked. Det finns andra som inte är lika okristliga som Charlie Weimers och hans kristdemokrater. Dagen blir trots allt av, ABF tar över. Mångfalden vann över enfalden. Hurra! DS.

Mångfalden vann

 

 

 

 

 

 

 

 

Värmlands Folkblad 6 sept 2014:
Många slöt upp för mångfalden

”Mångfaldsdagen var en lugn historia fram tills dess att Kartellen äntrade scenen på lördagskvällen. 
– Charlie Weimers har rätt till en andra chans trots sin nazistiska historik, så samma borde gälla mig. Och vi har tagit avstånd från politiskt våld, säger förgrundsgestalten Sebbe Staxx till VF.”

Barnet som inte fick komma in i SD:s valstuga

Får meddelande från en släkting. En berättelse jag helst hade velat slippa att höra från mitt Sverige år 2014. Så här skriver hon:

Hej. Jag vill bara skriva några ord, vad som hände mina barnbarn i fredags eftersom du ofta skriver om invandrarfientlighet. Mina barnbarn är elva år och går i skola i (här skriver hon en svensk ort). Gjorde en utflykt till Sergels torg för att besöka valstugorna och ta reda på vad de olika partierna vill.

De blev väl mottagna av alla partierna och fick svar på sina frågor, men när de kom till SD:s stuga blev inte NN (hon skriver namnet) insläppt för att han var som en äldre kvinna sa: DU ÄR INTE SVENSK.

Vad säger Du? Du behöver naturligtvis inte skriva något om detta, tycker bara att jag ville berätta, och du kanske förstår att jag blev jätteförbannad. Barnens mamma, (hon skriver namnet), säger att det är ingen ide att säga något, för ingen lyssnar… Ha en fortsatt bra sommar.

Där slutar brevet.

Jag önskar att hon aldrig hade behövt skriva det. Allt jag tror på och skriver om handlar ytterst om det: Att en dag ingen enda människa ska behöva skriva ett sådant brev om sitt barnbarn.

Att inget enda barn ska behöva få ett sådant svar.

Små grå varelser under stenarna

Hittar en skylt i mejlen. Jag brukar inte bli särskilt engagerad av skyltar, det finns för många. Fast den här är klokare än de flesta: Kommentarerna till varje artikel om feminism rättfärdigar feminismens existens.

Precis så enkelt är det. Så länge det finns tokfransar kvar att skrämma fram med det självklara kravet att alla människor ska behandlas lika och få samma chans, så länge behövs feminismen. Och antirasismen. Och…

Det är vad kommentarerna bevisar.

HenI dag ska jag fundera på en skylt om ordet hen. Det brukar också skrämma fram små grå varelser från under stenarna. Det var faktiskt 400 år sedan vi fick Ni som komplement till I så det kanske kan vara dags att våga prova något nytt igen? Få se nu, hmm, ”Varje gång någon…”

Varje gång någon går i taket
på grund av ordet hen
bevisar han eller hon att ordet behövs.

Där satt den. Tjoho!

Jag har förresten upptäckt att det är de tuffaste pojkarna med slitnast skinnjackor, de som åker helikopter oftast, som blir räddast. Fast det tar vi en annan dag. Hade det hetat henikopter, då hade de vägrat åka med. Men nu börjar namnet på hel, som vilket hårdrocksband som helst. Då duger gräddvispen.

Sanningen om tusen år

Här utses en statschefTelefonören ringer. Han har just drömt att han träffat en historiker från år 3014.
– Jaså, vad sa du till honom då?
– Henne. ”Du skulle inte tro mig, om ja berätta’ hur våran kung fick sitt jobb”.
– Tro och tro. Du berätta’ hur det går till va’?
– Självklart. In i minsta detalj. Hon kände igen det mesta, sa hon. Fast ho’ fatta inte riktitt va’ såna aktiviteter i sängmodulen har med utseende av statschef att göra.

Där lägger Telefonören på luren. Jag får aldrig veta vad han svarade. Det är lika bra. Han har en tendens att bli detaljerad när han är på det humöret.

Jaså kände hon igen det mesta.

Jimmie har invandrat hit

Det finns oanade möjligheter.
Jag oanar hela tiden.
Oaningsfull är mitt andranamn.

Kort*

Den är inte klokast som påstår det.
Tvärsäker käft och säker kunskap är sällan släkt.
Bildning, utbildning, inbillning. En ska bort och två ska inte tro att de är tvillingar.

*

Varför är städer så stolta? Jag längtar efter en blyg trottoar.
I genomsnitt är Hjortkvarn Sveriges roligaste plats. Därifrån har alla närmast hem.

– Var bor du?
– På Medelvägen i Genomsnitt.
– Den gyllene?
– Nej, men han ä’ nyligen asfalterad.

*

Den som klagar på att sommaren är för varm har ofta en bastu i källaren. Den som klagar på att det regnar för mycket plockar ofta ändå svampen.

*

Det finns inga mänskliga raser. Ingen tomte, inget skogsrå, inga troll. Jorden är inte platt. Namnet Jimmie kommer av det hebreiska Jakob och har invandrat hit.

Pysgöken – ett måste i varje välsorterat hem

Pysgök i arbeteDetta är en konsumentupplysningsspalt. Varför ska jag ägna månader av mitt liv åt att lära mig blogga, om inte för att visa världen vad en pysgök är? En pysgök är Guds gåva till mänskligheten. I synnerhet luffarslöjdarnas gåva till mänskligheten.

Har du kokat potatis någon gång? Har det hänt att den kokat över? Då har du ingen pysgök. Skaffa genast en sådan gök och häng den på grytan innan du lägger på locket. Då pyser ångan ut och allt är frid.

Så enkelt var det.
Se foto.

Pysgökar finns i varje klok organisation. Många arbetsplatser håller sig med en särskilt anställd pysgök som säger lustigheter på brinnande arbetstid och har tillåtelse att vara småkritisk ibland, bara för rolighetens skull.

Det svenska samhället håller sig med ishockey, Idol, öl, vin och Svenska spel. De fyller alla samma funktion i nedskärningstider. Släpper ut ånga så svenska folket inte ska koka över.

Den sortens pysgök är den sämsta.

Prylen som inte höjer pulsen

Pyscocko

Jag vill dö nyfiken. Så nu har jag lärt mig ett nytt ord igen och en ny sak som jag inte visste fanns. Pysgök. På hembygdsveckan Gammelvala i Brunskog kostade sådana gökar 30 kronor styck.

Det kan det vara värt, ett nytt ord. Dessutom är de så bra för potatisen.

Allra roligast har mitt rättstavningsprogram. Varje gång jag skriver pysgök i mobilen försöker det ändra till pulshöjande. Detta ler både mobilen och jag åt. Vi vet ju båda två att vad  en äkta pysgök än sysslar med om dagarna, så inte höjer han pulsen.

Mitt rättstavningsprogram vill också dö nyfiket.

Vad var det vi sa?

FNL-märkeHur var det den nuvarande rektorn för universitetet i Karlstad och vi andra brukade säga när vi var unga? Då, när vi demonstrerade mot amerikanernas angreppskrig i Vietnam och för Vietnams folk.
– Kamp lönar sig.

Det gör kampen fortfarande ibland, läser jag i länstidningarna. Lönar sig. Tack för det. Nobody puts politics in a corner.

Värmlands Folkblad: Universitetet ändrar sig om partinärvaro
Nya Wermlands-Tidningen: Ja till politiska kampanjer 

Den här bloggen, innan universitetet ändrade sig om politiken: Jaså, gick det att ta ett ännu dummare beslut än det att göra Olav Thon till hedersdoktor?