”Ni som vida överglänser alla oss mediokra politiker”

Nu är det drygt ett och ett halvt år kvar till nästa val, skriver en vän på Facebook. Han heter Björn och är kommunpolitiker. I inlägget låter han ironisk och samtidigt besviken.

Är det inte dags att alla dessa oerhört kunniga kommentatorer börjar engagera sig själva i politiken? frågar han. De som är så ”väldigt kunniga och som vida överglänser alla oss mediokra politiker som idag är valda till olika uppdrag”.

Björn fortsätter: ”visst är det väl synd att de som uppenbarligen anser sig kunna mest om politik väljer att ställa sig utanför den möjligheten att påverka. Det måste ju vara frustrerande att med all denna kunskap stå vid sidan om och bevittna hur de mediokra fördärvar utvecklingen”.

Nära sanningen
Jag gillar honom. Ibland tycker vi olika men han är en outtröttlig kämpe och det är alltid intressant att käfta med honom när vi någon gång är oense. 1997 var Björn med och organiserade LO Värmlands läroresa till Auschwitz. Den glömmer jag aldrig.

Såhär svarade jag den trogne socialdemokraten på hans inlägg:

”Begriper att det finns ett stänk av ironi i din text, Björn 😉 Värst av allt är att ironin delvis ligger rätt nära sanningen. Det finns en skara mycket politiskt intresserade och kunniga människor som skulle kunna tillföra mycket i politiken men som inte kan tänka sig att gå med i något parti. Ser man till mina kretsar så tror jag att den utvecklingen började efter folkomröstningen om kärnkraft, då många blev besvikna på (S) och sedan har det fortsatt med andra frågor, från fördelningspolitik till EU och senast flyktingpolitiken”.

Grön, oberoende och utjämnande
Jag kunde ha fortsatt ungefär såhär:

För mig bör socialismen vara demokratisk. Politiken bör jämna ut klyftor. Den bör vara grön och miljövänlig, gilla mångfald, folkvett och gästfrihet. Den bör verka för att vi får fler politiker och inte färre i landet, förmodligen förstatliga sjukvården men undvika kolosser till storkommuner och jätteregioner. Den bör arbeta för rättvisa mellan könen. Den bör hålla sig neutral mellan stormakter som Kina, Ryssland och USA och stärka försvaret i en orolig värld. Den bör vänta med att skicka in Sverige i överstatliga unionsbildningar tills de deltagande länderna är någorlunda lika, demokratiskt och ekonomiskt.

Det partiet finns tyvärr inte. Kompromissa måste en göra ibland, men för mig blir kompromissen för stor för att gå med någonstans, även där grundideoligin stämmer. Så är det för mig och så är det för många av mina meningsfränder.

Detta är jag ledsen över.
Det är frustrerande att stå vid sidan.

### Citatet på bilden ovan är från min och tecknaren Robert Nybergs bok Ordbok (Utbildningsförlaget Brevskolan 1997).

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Äntligen fattar jag varför en är som en är

Ängebäckstorp karta

Vår kommun har samarbetat en del med Darkhan i Mongoliet. Det har alltid känts bra.
Jag börjar förstå varför.

Saken är den att jag brukar fylla år ungefär en gång per år. I år inföll detta den 12:e januari. Det är därför jag inte bara bär initialerna SOS, i det militära heter jag dessutom 112.

Av detta förstår var och en att jag är en hjälpsam typ men räddhågsen och krismedveten. Det beror på namnen.

Här ruvar en katt
Nåväl, år fyllde jag och presenter fick jag, för så lever vi våra liv, den kära vännen och jag. Nuförtiden brukar det ligga läsbarheter i paketen. En av böckerna jag fick var Svenska uttryck och deras ursprung. Författaren heter Kerstin Johanson och jag älskar den redan. Här är en av hennes förklaringar:

”Ana ugglor i mossen
Misstänka något skumt, ana oråd

Uttrycket är ombildat efter danska Det er ulve (vargar) i mosen, där ulve har förväxlats med ugler (ugglor). Se även Här ligger en hund begraven. Samma misstanke kan uttryckas med Här osar katt.

Motsvarande uttryck i andra språk:
Det luktar råtta (engelska) Smell a rat
Det är en fisk under stenen (isländska)
Det finns en instängd katt (spanska)
Här ruvar en katt (italienska)”

Arbeta svart kommer inte från någon illojal typ i svenska skattesmitarkretsar som vill lura oss andra på välfärd och sig själv på pensionen. Det kommer från efterkrigstidens Tyskland. Landets återuppbyggnad krävde mycket arbete och många behövde arbeta sent på kvällen när det var mörkt. Detta var den ursprungliga innebörden av att arbeta svart, skriver Kerstin Johanson.

Det var en annan femma kommer av ordstävet Det var en annan femma, sa bonden, skrev en sjua.

Gå på i ullstrumporna kommer av gamla tiders halkskydd. Folk drog ett par ullstrumpor utanpå skorna för att inte halka på de isiga vintervägarna.

Tag och läs!

Då blir jag farlig
Den andra boken jag fick var Faktakalendern 2017. Att ge mig en sådan skrift är riktigt farligt. Snart läser jag högt ur boken för frun medan hon förgäves försöker koncentrera sig på ett intressant tv-program i en annan kanal än den jag utgör.

– Visste du att jordens landmassa expanderar? Landytan har växt med motsvarande ett Uppland de senaste 30 åren.

– Visste du att Wal-Mart i USA är världens största företag och gör en vinst på nära 15 000 miljoner dollar om året?

– Har du hört att vi fått fyra nya grundämnen?

En ruta på drygt sju meter
Höjdpunkten blir när jag hittar tabellerna med befolkningstätheten i världen. Snart ber jag henne att leta fram miniräknaren och börja dividera. Om Monaco är tätast i världen med 18 932 invånare per kvadratkilometer, hur stor ruta får då varje monegask att röra sig på? Svar: 7,25 gånger 7,25 meter.

I Singapore blir rutan 11 gånger 11 meter och i Sverige 213 gånger 213 meter. Vi har plats för fler i detta land, tro inget annat.

Glesast bor de i Mongoliet. Det är världens mest glesbefolkade land med två invånare per kvadratkilometer. Varje mongol har 707 gånger 707 meter till sitt förfogande.

– Hallå. Hallå! HÖR NI MIG?

Barndomens vilda vidder
Skärmavbild 2017-01-17 kl. 12.39.56
Det är nu jag börjar inse varför jag är som jag är. Gripen av forskarnit letar jag fram en karta och ritar upp min barndoms vilda skogar, älvdalar och stormossar i trakterna av Ängebäckstorp. Det ligger några kilometer söder om Sutterhöjden i nuvarande Karlstads kommuns östra glesbygder. Samtidigt räknar jag på fingrarna hur många som bodde på gårdarna där i mitten av 1960-talet.

Frun vet hur jag är. Nu berättar miniräknaren varför.
Vi bodde glesare än i Mongoliet.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Hoppas grisarna läst samma bok

IMG_2323

Det har varit mycket inplanteringar nu ett tag. Först satte munkar och adelsmän ut vinbergssnäckor kring slott och kloster, för det hette att ”sniglarna” var fiskar och därmed lovliga att äta under fastan. Sedan skänkte norrmännen oss nya bävrar när dom gamla hade tagit slut.

Tack för både snäckan och gnagarn. Men att jägarna släppte ut vildsvin över hela kungadömet, det hade väl kunnat kvitta?

Numera ser jag spår efter gris lite varstans där jag travar fram obeväpnad i våra skogar, berg och myrar. Här och där ett plundrat svampställe, en upprotad glänta eller ett färskt fotavtryck. Ibland en mystisk stig som växt fram oväntat fort.

Slår i bildörren
Vildsvin känner lukten av människa på långt håll och aktar sig noga, skriver böckerna. Nu hoppas jag innerligt att dessa kloka, sociala och rensliga djur läst samma böcker och verkligen håller sig borta från mina lårmuskler.

Jägare bör undvika att slå i bildörrar, läste jag i en jägarbok. Aha!

– Neiiij, inte går jag ut till bilen flera gånger om dagen och låtsas ha ett ärende, nähä-hä-ijj då, dä’ har jag inget minne av. Verkligen inte. Skulle jag slå i bildörrar?!

Slammm!

Min hemliga önskan
En kunde väl åtminstone få se dom någon gång. Stolta på led en bit bort i skogen, tjugo stycken med matriarken i spetsen.

Nog nära.
Bra långt bort.

När jag själv är nypinkad.

IMG_2319Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Torvan är värd att försvara

Jag är en gammal 68:a. Det fanns två sorter, de som vi kallade flummare och de som vi kallade politiskt medvetna.

Själva var vi av sort nummer två, tyckte vi. Huvudmotsättningen i världen var tydlig, det var rätt att göra uppror och visst var det folket som gjorde historien.

FNL-märkeMen vi var förbaske mig inga pacifister. Det blir du inte om ditt land har en av de största solidaritetsrörelserna i världen, till stöd för ett fattigt folk i Sydostasien som kämpar mot en mäktig angripare med B52-bombplan. Säg inte till en napalmbombad vietnamesisk bonde med hela risåkern och halva familjen utraderad att lösningen heter ickevåld. Säg inte det till oss som blev skolade i den där solidaritetsrörelsen.

Rent önsketänkande
Politisk makt växer ut ur en gevärspipa. Det är en sorglig sanning men den var sann 1968 och den är lika sann i dag. Torvan – och friheten – är värd att försvara. Allt annat är flummigt önsketänkande, så länge världen ser ut som den gör.

Den blev inte lugnare under året som gick.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

När inte plåstren hjälper

mistel

Tre plåster har jag. Humor, kunskap och löpning.

Ibland blir jag så trött på det lilla ordet ”Trivs” som jag alltid ska använda.

Sant är att jag har viss begåvning på att trivas. Människan har överlevt just på grund av sin förmåga att anpassa sig till de jäkligaste förhållanden. Kyla, värme, djungler, öknar, hunger, smärta, allt kan hon uthärda. I det perspektivet är jag ett ynkligt stadium av evolutionen, men mycket elände har livet likafullt lärt mig leva med.

Mer tänker jag inte orda om just det. Mina texter och bilder här och i andra sociala medier vill gärna vara personliga men aldrig för privata. Det finns en gräns och i dag handlar den om att jag inte tänker berätta varför ordet ”Trivs” växte i min mun i går och fortfarande gör det.

Första plåstret
Plåstren kan vi däremot prata om.

De flesta människor jag känner har sina bekymmer. Ibland har livet sorger och bedrövelser för alla, sånt slipper ingen undan. Då drog den tidiga homo sapiens isär munnen och visade tänderna. Jag tror det var där, under hotet, hon uppfann leendet och småningom skrattet.

Titta hur de flesta bra stå upp-komikers skämt är konstruerade. Vi blir förvånade, rädda – och i samma sekund kommer skrattet som en förlösare. För mig fungerar det så och jag tror det är djupt mänskligt.

Det är klart att jag inte skrattar åt sorgerna vi har. Hård blir jag aldrig. Däremot hittar jag ofta annat att småle åt, mitt i eländet. Ibland är detta en nödvändig flykt för tanken, för att själen ska orka överleva. Ibland handlar det om livslång träning i distans till sig själv. Den distansen är viktigare än vi tror. Själv har jag alltid haft svårt för folk som inte kan skratta åt sig själva.

Hur som helst, den humorn har räddat mig många gånger och det har jag vetat länge.

Andra plåstret
Att det andra plåstret finns och hur det fungerar inser jag medan jag skriver det här inlägget. Det är löjligt att jag inte fattat detta tidigare, men hellre nu än aldrig. Kunskapen är mitt andra plåster.

Tänk dig att du sitter på tåget och nu stannar det mitt i skogen och ingenting händer. Minuterna går. Vilket väljer du, fortsatt ovisshet eller information i högtalarna om att någon stulit en kopparledning så att signalerna inte fungerar?

Det är klart att du väljer kunskapen. Du får sitta lika länge i din kupé i alla fall men nu vet du varför.

Tredje plåstret
Löpningen är mitt tredje plåster, min ständiga smärtlindrare. Den metoden har jag skrivit ofta om. När jag springer släpper spänningarna i kropp och själ, åtminstone för stunden och ofta längre. Jag kan vara arg och stressad när jag börjar springa men aldrig när jag kommer tillbaka.

Då har jag dessutom hunnit tänka under tiden. Efter några kilometer är hjärnan rensad och nya idéer vaknar.

– Vänta nu, om vi gör såhär …

***

En del stunder hjälper inte något av plåstren någon längre stund, fast det är en annan och högst privat historia.

Det är aldrig plåstrens fel.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Bevis nummer två på kapitalismens överlägsenhet

Hur var det Tage Danielsson skrev? ”Kapitalismens överlägsenhet som skapare av ett bättre människosläkte bevisas väl bäst av den enkla sanningen att det finns få 75-åriga gruvarbetare som kan klå Marcus Wallenberg i tennis”.

Sant.

I dag har man upptäckt bevis nummer två. Kapitalismens överlägsenhet som skapare av ett bättre människosläkte bevisas näst bäst av den enkla sanningen att elever på fristående gymnasieskolor ofta får högre betyg.

Än vad de är värda.

Inte meningen?
Det är Dagens Arena som gjort en granskning. Den visar att elever på de här friskolorna oftare får ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven. Särskilt stor är skillnaderna i matematik.

Ingen vet varför.
Eller hur.

– Det skulle kunna vara så att drivkraften att sätta högre betyg är större hos fristående skolor än hos kommunala skolor. Men det är inget vi kan säga med säkerhet. Det säger Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverket.

Skulle kunna? Jaså, det skulle det kunna?
Nämen.

Fniss.

### Inte nog med att friskolor är mer generösa med betygen. I våras presenterades en forskningrapport som visade att fristående gymnasier rättar proven generösare än kommunala skolor.
### Kapitalismen ÄR överlägsen.
### Det var den som uppfann filmningen i fotboll också.

Rött kort kopiaHem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Har glesbygden en chans?

vf-serien

Vill vi att dagstidningen ska överleva i digitala tider, när Facebook, Google och andra tar annonspengarna och därmed maten ur munnen på den? Då tror jag lösningen bland annat finns i sådana här redaktionella satsningar:

Värmlands Folkblad utmärker sig ständigt i sin kamp för mångfald och medmänsklighet, mot främlingsfientlighet. När det tidiga 2000-talets mediehistoria ska skrivas kommer chefredaktören Peter Franke och andra ledarskribenter på VF att hedras mer än många inser i dag.

Här är länkar till en annan satsning från det värmländska folkbladet. VF:s ambitiösa serie kring landsbygd och mindre orter och deras möjliga överlevnad. Läs Johanna Rickans och Daniel Olaussons reportage och Peter Frankes ledare.

Måste vi alla bo i Stockholm, Göteborg eller Malmö?
Om svaret är nej, vad bör göras? Lära av Norge?

Värmlands Folkblads serie
DOKUMENT: AVFOLKNING

27 dec: LESJÖFORS: ”Man trodde det skulle ordna sig på något vis”

28 dec: HAGFORS: ”Försvinner järnverket finns inget Hagfors kvar”
28 dec: STATSVETAREN: ”Urbaniseringen är ingen naturkraft”

29 dec: MUNKFORS: Glest Värmland lockar ny generation holländare
29 dec: PROFESSORN: ”Risk att vi får en etnisk delad arbetsmarknad”
29 dec: VÄRMLAND: Arbetsmarknadsråd ska locka spetskompetensen

30 dec: SUNNE: ”Du behöver inte flytta till storstaden för att lyckas”

31 dec: NORGE: Norska modellen ett föredöme

3 jan: LEDARE: Trenden går att vända

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Tycker du om djur men inte om människor?

skarmavbild-2017-01-02-kl-16-17-26

Vår familj har nästan alltid haft katter och älskat dem. När jag var barn bodde vi på en liten bondgård där i stort sett vartenda kreatur hade namn och blev kliat bakom öronen. Vi tyckte om djur, det gjorde alla våra grannar.

Det var så vi såg på livet.

Sedan dess har jag svårt för folk som gillar djur men inte människor. Räcker inte din kärlek till båda är du inte mycket till människa.

Därför är det bedrövligt hur den unge eftersöksjägaren i Kil utanför Karlstad blivit utsatt, nu igen. Det är dessutom illa att Naturskyddsföreningen och andra liknande organisationer inte tar avstånd från våldet, vad jag kan se.

Jag är medlem i föreningen men håller på att tröttna, i takt med att den vägrar ta sitt ansvar.

Överfallen, bilen bränd
Häromdagen blev den unge mannen överfallen och nedslagen utanför sin bostad. Innan dess fick han sin bil vandaliserad. För ett år sedan blev han mordhotad och han har fått ta emot många andra hot per telefon. En tidigare bil blev först repad och fick framrutan krossad, senare eldades den upp.

Allt för att han genomförde sitt uppdrag från oss andra och avlivade en trafikskadad varg för ett år sedan. Befriade den från smärta och framtida svält.

Allt för att någon eller några inte läst sin läxa, den om människosynen men också om djurvården. Den dag våra eftersöksjägare slutar städa upp efter trafiken kommer Sveriges skogar att vimla av trafikskadade älgar, rådjur, vildsvin och rådjur.

De djuren kommer att lida.
De kommer inte att få någon lindring.

Skamligt.

Hem | Om mig Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

Vemod över tysta kanoner

snokanon

Ett annat år.

Det är en vemodig sak att mitt mest besökta blogginlägg 2016 var det här: En särskild plats i helvetet

Vemodigt för att det skrevs 2014.

Vemodigt för att det tydligen ansågs aktuellt i svenska skidspår i vintras med. Någon måste ha länkat det och fixat alla besöken, jag gjorde det inte.

Vemodigt när jag tittar ut på midvintergrönskan, vemodigt när jag dessutom vet att snökanonerna vid vår friluftsgård står tysta i vinter på grund av vattenbrist. Vemodigt.

Hot mot trivsam årstid
Vi får ta nya tag, inte bara mot det mellanmänskliga klimathotet, det finns ett hot mot en av våra trivsammare årstider också.

Gott Nytt Kampår, alltså. Nu vänder det.
Tjohoo!

### Rubriken på inlägget från den 1 februari 2014 är en travesti på Liza Marklunds & Lotta Snickares boktitel Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra

”Skicka dom till Palme-utredningen”

bankfacket

Jo förstår ni barn, på den tiden fanns det en sorts plattor som kallades disketter. Dom var stora som nygräddade plättar och många som tusenbröder. Skulle vi säkerhetskopiera allt från en dator gick det åt 18 stycken. Eller 20. Sånt pysslade vi med på nätterna.

Saken är den att jag har varit och tömt bankfacket. Nordea håller på och lägger ner på vår ort, sådär som banker gör, och då måste boxarna bort. Tack och hej.

Det blir en intressant stund när vi kommer hem och får se allt det vi slumpmässigt sparat för livet i bankens valv. Femtiosex disketter, fem C4-kuvert, fyra cd-rom-skivor och tre usb-minnen. I kuverten ligger betyg och husköparpapper, den delen av inventeringen går fort. Men vad ska jag göra med alla mina disketter? Femtiosex stycken, hur tänkte vi när vi bar dit dom, bunt efter bunt?

– Skicka dom till Palme-utredningen! säger en trevlig karl på Skatteverket som jag råkar berätta för, medan han letar efter en uppgift åt mig.

Det är ju ett sätt förstås.

Den natten gick fort
Då minns jag den där stora klumpen som gömmer sig i hörnet längst in under en bordsskiva i arbetsrummet. Är inte det en tjockdator? Gillar inte tjocka datorer platta disketter? Det kanske faktiskt går att läsa en gång till vad jag sparat för livet?

Mycket riktigt. Tjugotre (!) av disketterna gick åt när jag kopierade en hel datorhårddisk år 1998. Den septembernatten gick fort. Flytta markör, klicka och Spara som, flytta markör, klicka och Spara som. Så levde vi våra liv den gången. Spara som och ny diskett, Spara som och ny diskett.

Någon som vill ha en 18 år gammal fil med lokalradiokrönikor nerskrivna på hemgjord dialekt? ”Ärrä bra märrä?”. Någon som behöver manuset till en skrift för olika fackförbund om yttre miljö och arbetsmiljö? Jag har även en diskett med uppläsningar och föredrag från 1980- och 1990-talen, om du är intresserad.

Endast en ägare, prästkörd.

Släng aldrig nå’t!
I mina byrålådor har jag ytterligare tre kilo disketter, alla med Viktigt Material För Framtida Memoarer, tihi.

Det gick förresten inte att läsa disketterna. Än har jag inte fått igång den tjocke men vi jobbar på’t.

En ska aldrig slänga sladdar.

### Till dig, du orolige som undrar hur det går för oss nu, utan bankfack någon vecka:
### Vi har inte många ”guldklimpar”, det är inte vår stil. De vi har finns på annan ort. Har en jobbat på SOS-central och Räddningsverk så har en.
### Disketterna är inte stöldbegärliga, hör jag på byn. Inte ens den med mappen Div text. Det är bittert – men tack för omtanken 🙂

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman Kôppra