Tvärstopp fast klockan tickar

Till skogsKarta och kompass i varsin näve, gps-klockan tickar. Ännu några kontrollstolpar att plocka i den lokala friskvårdssatsningen, måndagen efter valet. Första kontrollen, stora stenen, går bra, andra också, punkthöjden. Nu, när jag spurtar i full och munter fart längs långsträckan på väg till sänkan, hör jag henne.

Hon som vi tycker så mycket om. Finns det enklare fågel att lära sig lätet på, när du en gång har läst om sångflykten? Det skulle väl vara göken då.

Mitt på stigen stannar jag. Vi har mötts förr i år, men nu är det som om hon talar direkt till mig från sin grantopp. Långsamt dalande neråt sjunger hon sin berättelse. Trädpiplärkan. Vår eviga utflyktsfågel, henne som vi hör hela tiden, nästan var vi än plockar fram vårt kaffe i sommarsverige.

– Stäng av den där klockan, ropar hon, men inte ens det kommer jag mig för. Jag står på stigen 130 meter norr om bäverdammen och bara njuter. Klockan tickar, vår tätortsnära skog är full av ambitiösa kontroller men inte bryr jag mig om dom.

Vår skog doftar liljekonvalj och mitt i doften bor en vän som vill prata med mig.
Jag vill också ha en sångflykt.

Ett ystert tjoho för mångfald och mot missriktat soffliggeri

Sten vid havetI dag är det lätt att blogga, för budskapet kan bara vara ett. Gå och rösta i morgon om du inte redan gjort det. Hur du röstar är inte min sak, men mitt skarpa förslag är att du ser till att inga främlingsfientliga, rasister eller för allt i världen nazister hamnar i EU-parlamentet. De har inte där att göra, inte där heller.

EU är inte min organisation, jag röstade nej till svenskt medlemskap och har inte ändrat mig, men jag tänker förbaske mig rösta på någon jag tror på hellre än att ligga på sofflocket. Till och med i det demokratiska underskottets Europa.

Gå sedan ut i trädgård, skog och mark eller allt det i tur och ordning om du kan – och njut av den fina försommaren. I går kände jag doften av liljekonvaljer när jag cyklade hem genom södra Klarälvdalen. Många andra dofter med. Var det verkligen en näktergal jag hörde på morgonen på väg till jobbet? Jag tror det. Han låter som en yster plåtslagare, men vem behöver inte ystra plåtslagare ibland?

Tiden är inte rolig alla dagar, men hon är vacker nu. Tack svenska folket genom alla år som kämpat så vi kan ha kvar vår allemansrätt. Nu tar vi kampen för mångfald, medmänsklighet, antirasism och mänskliga rättigheter också.

Tjoho!

Den genialiska sången på Stora torget i Örnsköldsvik

När den främlingsfientlige partiledaren J besöker Örnsköldsvik så vänder folket ryggen åt honom. Det är bra.

Sedan sjunger de I ett hus vid skogens slut. Det är förbaske mig genialt.

J i ÖvikI ett hus vid skogens slut,
liten tomte tittar ut.
Haren skuttar fram så fort,
klappar på dess port,

Hjälp ack, hjälp ack, hjälp nu mig,
annars skjuter jägarn mig.
Kom ja, kom i stugan in,
räck mig handen din.

Vem som skrev texten vet jag inte. Tomten och haren har funnits i svenska sångböcker minst sedan 1950-talet. Undrar om hon eller han insåg från början att sången handlar om en flyktings öde?

Räck mig handen din… sjunger de på Stora torget i Örnsköldsvik.
Jag älskar det.

Hög tid att förbereda

Tiden är rolig. Kanske inte nutiden, alltid, men den tid som ger perspektiv. Här är sex regler för hur Mors dag bör firas, nedtecknade för 94 år sedan.

Kaffekanna1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.
3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar.
6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt
 gjorts och tillhandahållas för Mors dag.

Det är inte den varma tanken som roar mig, det är det högtidliga språket. Därför har jag i god tid börjat förbereda en liten högtidlighet att hållas om aftonen den 25 maj, där far i huset medverkar.

Måste den vara liten?

Älskade klockor i Smålands Jerusalem

Jönköpings kyrkklockor ringer. Fara å färde. För första gången sedan 1939 varnar klockorna stadsborna för fara. Den är brun den faran. Tillvaron har humor, för de bruna är vita och rädda för allt som är brunt så länge det sitter i skinnet.

Klockorna ringer. Det låter av Bergspredikan i de klockornas dån. Andra predikningar med kan du höra, om du lyssnar noga. Ord om kärlek och medmänsklighet. Allt vad I viljen att människorna skola göra Eder, det skolen I och göra dem.

De bruna demonstrerar. De försöker demonstrera, stjäla en dag som inte är deras, en luft som inte är det. Framför dem på gatan sitter människor av alla färger och hindrar folkföraktets marsch. Hästarna har visir, polismännen sina vapen. På gatan sitter medmänskligheten vapenlös och lyssnar till klockklangen. Medmänskligheten sitter i vägen, de bruna dirigeras om. Jönköping har aldrig varit mig så kärt som den stunden och då har jag ändå älskat den staden.

Dirigera om dem varje stund. Ring, klockor, det är en farlig stund, men kärleken segrar på Barnarpsgatan och Västra torget. Vet du då inte att jag vill vara där vår kärlek dånar över nejden? Kärleken på Jönköpings gator den första maj 2014 är inte försiktig. Den är medveten, stark, röd, bred och varm och ber inte om ursäkt för att den finns.

Här går gränsen. Kom inte hit. Då skickar vi prästen på er. Han kan mer psalmer än ni någonsin har slagord till. Här har klockorna ringt i många hundra år. De kan ringa många timmar till.

Folket i Jönköping kan både psalmer och andra visor.
Kom inte hit.

Där sitter vackerheten

Sudoku för handdukar

Betraktelse från Lanzarote, nr 1
Det är det där med onödigheten. Ibland är det sådant som inte behövs som gör världen vacker. Titta på en fin dörr. I dag går det att göra en dörr helt platt, men se på de vackra, de med speglar. Vackerheten sitter i det du först tror är orationellt.

När vi bor två veckor på hotell på Lanzarote har städerskan handduksfestival, tycks det oss. Jo, hon viker små konstverk av den kära vännens nattlinne med. Men handdukarna, handdukarna. Kökshandduken ett konstverk varje dag. Båda handhanddukarna ett mindre mästerverk. Vet hon hur lik hon gör min fru, med sudoku-boken och pennan i varsin näve i handduksskulpturen hon skapar? Vi gläds i flera dagar, låter skulpturen i soffan sitta kvar och tar bara försiktigt loss sudokuboken ur de blå handdukarnas grepp.

Det vet varje städpoet
Jag tror att bra service handlar om detta. Först städade hon, varenda yta blänkte. Sedan gav hon oss någonting extra som hon inte hade behövt och vi inte hade efterfrågat.

Sudoku för handdukarKärleken finns. Nu vet jag att det finns städpoeter med. På den särskilda ön Lanzarote, där konsten betytt så mycket, har de minst en.

Jag tycker om poeter. De som vet att vackerheten finns i det till synes onödiga.

Behandlade han inte alla lika?

Långfredag. Jag kan ju inte påstå att jag kommer att gå i kyrkan i dag heller. Men är det något han var, han som de korsfäste i Jerusalem, så var det antirasist.

Vad du än tror på, så tycker jag du ska klicka på de två länkarna. Första länken är till en antirasistisk grupp på facebook. Sist jag tittade var vi nära 9 000 medlemmar. Klicka och gå gärna med, du också.
Facebookgruppen Front mot rasism och fascism

AntirasismFinns du inte på facebook kanske du kan klicka på den här länken och läsa en debattartikel av styrelsen för gruppen?
Polisen måste kunna garantera åsiktsfrihet och demonstrationsrätt

Människovärdet är ett och okränkbart.

Tre tankar om sociala medier och konflikter

F-bild1. Facebook är rarhetens tempel. Mjuka katter, nyserverad köttbit med din älskade, vackra fina färska profilbilden, Åh, kramiz sötis, fina du!

2. Facebook funkar fint vid skryt. Nu har jag tapetserat fem rum och byggt trädäck ända ner till bankomaten samtidigt som jag läste Dostojevskijs samlade, rörde ihop en fantastisk paella (som kommer att bli SÅ inne om några månader) och sprang ett långpass på 21 kilometer och 192 meter (4:10 kilometern, motvind både dit och hem).

3. Facebook är sämre på konflikter. Bråka går ju. Men nästa dag måste du läsa människans inlägg i något helt annat ämne och till allt elände är ni överens. Vad gör du då?

Jag vet vad du gör.