Vanlig mat i fin förpackning

Mat

Till dig som inte var med och diskuterade gårdagens blogginlägg. Det är prima mat vi pratar om. Vanlig god mat i praktisk förpackning.

Djuret bakom både livsmedlet och förpackningen bodde i Asiens djungler, innan människan gjorde det till husdjur.

De tidigaste fynden, som visar att människan tagit sig an djuret, är från induskulturen år 2500-2100 före Kristus. Arkeologerna har hittat skelettben som är större än från vilda individer. Det tolkar de som att domesticeringen skedde redan för 5 000 år sedan.

Husdjur brukar bli större än sina vilda släktingar.

Först fick de slåss
Forskarna tror att djuret först fick underhålla människor genom att slåss. Den seden lever kvar. Kanske användes det också vid religiösa ritualer. Först därefter kom det till nytta för att göra mat.

På 600-talet före Kristus fanns det tama djuret i medelhavsområdet. Därifrån och via Ryssland kom hon snabbt till hela Europa. Till Skandinavien kom hon för sådär en 2015 år sedan.

Alla kemikalier är inte farliga
Jag talar om ett mycket vanligt, trevligt, produktivt och matnyttigt husdjur. Det är innehållet i ett livsmedel från detta djur som innehållsförteckningen ovan beskriver. 75,8 procent vatten, 12,6 procent aminosyror, 9,9 procent fettsyror, 0,8 procent socker och lite annat smått och gott. E170 bland annat, det är skalets kalciumkarbonat. Inga farligheter.

Livsmedlet det handlar om är hönsägg.
Alla kemikalier är inte farliga, inte i rätt mängd.

De senaste dagarna har det periodvis varit svårt att besöka bloggen. Webbhotellet där den ligger har varit utsatt för upprepade attacker utifrån. Beklagar det. Gå ut i solen så länge – men inte ni tekniker på hotelle’   😉

Är det okay om jag tar med en ostsmörgås?

Bild 2015-02-11 kl. 13.51

Jag är packningslistetypen. Väck mig mitt i natten och jag kan plocka fram listan över vad vi hade med oss till Lanzarote 2012. Badbyxor, simglasögon, snusnäsduk, snöre, tejp och… naturligtvis karta och turisthandbok. Långt i förväg hade jag studerat satellitbilder över området, sett foton från hotellet och vandrat gatorna på låtsas via Googles gatuvyer.

– Du vet, det finns en lång sandstrand som börjar vid hotellet, där kan vi…

Vem har påstått att en är normal? Vi är många som är skapta såhär. Det är därför det finns turisthandböcker, kartor, hotellbeskrivningar, uppslagsverk och Google Street View.

Allt genast?
Mitt nya projekt heter pensioneringen. Den närmar sig. Du tror väl för allt i världen inte att den här människotypen kan vänta till dagen P med planeringen? Glöm det. Här behövs en lista.

Först har saken en ekonomisk sida. Den har vi undersökt. Snart är det dags att berätta för de olika pensionsinstituten vilken fin tid jag har tänkt de ska ge mig. I valet mellan parollerna ”Egendom är stöld” och ”Allt genast” har jag beslutat mig för en tredje väg. ”Rätt möe hela tia”. Ganska mycket hela tiden. Vi får se vad instituten svarar.

Började dödstäda
Under tiden sysslar jag med sådant som intresserar mig mer. Själva packningslistan. Eftersom jag gått omkring och trott hela denna vinter att jag ska dö snart har jag börjat med dödstädningen. Den avbröt jag när en vänlig doktor med kletig ultraljudsutrustning i näven konstaterade att det inte var någon cancertumör.

Bra. Det finns annat som är roligare än dödstädning.

Jag fortsätter alltså förbereda kropp och själ för ett liv som levande pensionär. Pancho, grågosse, statsanställd, senior, grå panter, pensionstagare, åldring. Intressant period i livet det där. ”Pensionstagare”? Jag tänker då inte ta nå’t, jag har sannerligen arbetat ihop slanten själv.

Åka bli dyrt
Vad jag ska göra om dagarna som pancho? Åka till biblioteket och läsa tidningar, kom jag på för ett tag sedan. Vänta nu, åka, det blir dyrt. Vi pensionärer har inte för gott ställt och inte är det miljövänligt att åka. Häromdagen mätte jag upp sträckan när jag joggade runt i Forshaga. Resultatet blev att det är halvannan kilometer enkel väg mellan min bostad och bibliotekets hyllor. Prima gångavstånd.

Får man äta medhavd ostsmörgås på bibblan?

FeskDet ska nog gå bra det här. Jag jobbar vidare med min lista, än är det ett antal månader kvar. Släktforska ska jag göra. Lära mig fler fågelläten. Köpa gåstavar. Åka till Island och Provence. Eller Bortre Ullerud.

Måste jag gilla dragspel och Bertil Boo?

Ett användbart förflutet

P

Historiskt sett har Finland tillhört Sverige i många hundra år, så det landet kan vi ta.
Historiskt sett har vi tvingat på oss Norge en gång i tiden, så det landet kan vi ta.
Historiskt sett har vi haft stora provinser både i Baltikum och Tyskland och dessutom en ö i Karibien och mer eller mindre tillfälliga kolonier i Nordamerika, Afrika och Asien, så dem kan vi ta.

Vad rätt vi har. Vilket användbart förflutet. Nämn gärna freden vid Brömsebro och den i Roskilde men var försiktig med tiden innan. Har du en backspegel är det viktigt att den är rätt justerad.

Detta inlägg kan innehålla spår av ironi.
Solen går ner i öster med. Sa jag ner?

Klicka gärna på länken. Ritz är ett sorts kex.
Kex: slang för snygg, fin, söt kille eller tjej. ”Tjena kexet, står du här och smular?” (Slangopedia).

Europeiska Unionens pedagogik

Något bra har väl EU gjort? Absolut. Finns det bättre pedagog, när det gäller att visa oss den europeiska fattigdomens ansikte?

Blått ljus lampaFörr satt det ansiktet på en rom långt borta i Rumänien och andra länder i söder. En medmänniska, förföljd sedan hundratals år, förtalad, berövad utbildning, anständig bostad och mänsklig värdighet.

Ingen låtsades se, fattigdomen var dold.

Nu sitter samma ansikte på en rom precis utanför entrén där du köper något gott till onsdagmiddag. En medmänniska, förföljd sedan hundratals år, förtalad, berövad utbildning, anständig bostad och mänsklig värdighet.

Se den människan, människa.
Ser du vårt Europa?

Underliga lekar jag minns

Billy

 Sjungande fisk.

Jag försöker inte vara originell för dess egen skull. Det hör ungdomen till, när du går med två teskedar och tre hjärter ess i höger byxficka och tycker det är viktigt. Vi är alla udda, det finns inga genomsnittsmänniskor.

Fast visst blir somliga dagar mer udda än andra gråvädersdagar. Här är ett par av mina lekar genom åren, du har säkert dina:

◊◊◊  Tränat på att cykla och äta pinnglass längs fem kilometer grusväg från lanthandeln i Bäckelid och hem till Nybyggeras. Utan att hålla i styret. När glassen var slut skulle pinnen roteras på längden i munnen utan hjälp av hand. ◊◊◊  Tävlat med yngre syskon i skidskytte i brant nerförsbacke. Hemgjord pilbåge, avklippt spik som spets på nytäljd träpil. ◊◊◊  Klättrat uppför 35 meter höga lerbankar vid Rosenlund i Jönköping utan att Billy Bassfalla ner och dö ett enda dugg. ◊◊◊  Stått på elva scener och låtit sjungande fisk framföra Take me to the river. Fisken gillade det. ◊◊◊  Sprungit och gått från Långflon i nordligaste Värmland till Stora torget i Karlstad, via Bjurberget, Röjdåfors och Kil och berättat om det varje dag i tidning. ◊◊◊  Fått en chefredaktör och en vargkännare att åka tur och retur Karlstad-Nyskoga, 14 mil och två kilometer i sommarnatten, enkel väg, för att titta på död rävunge. Jag påstod att det var död varg, det tyckte de med när de såg bilden, så vi for. Värmlands första döda varg i modern tid var en räv och det var jag som upptäckte den. ◊◊◊  Blivit arg och gått hem till fots från Karlstad till Forshaga, 21 kilometer, i vit kortärmad skjorta och med attachéportfölj för att jag inte fick betala med check på bussen. ◊◊◊  Sprungit 200 varv på skare eller i tjugo centimeter djup snö, en tvåhundrafyrametersbana på undanskymt gärde vid vår friluftsgård. ◊◊◊  Sprungit alla gator som var utritade på tätorterna på vår kommuns turistkarta, Forshaga 2014, utom de två som inte fanns. ◊◊◊  Samlat sedda nummer på svenska bilnummerskyltar, från 001 och uppåt till 433, just nu. ◊◊◊  Stått på Mariebergsskogens scen i Karlstad och läst dikter iförd snäva löparshorts och Götajoggen-nummerlapp, på begäran från tv-producent. ◊◊◊  Stått på scenen vid Åttorpersonalfest, iförd 1978 års bruna velourdress 24 kilo senare, liknade en mogen bajskorv. ◊◊◊  Lärt elva katter att ligga och sova på rygg med benen rakt upp i luften. ◊◊◊  Kunnat låta som orre. ◊◊◊  Kunnat vissla som visselpipa. ◊◊◊  Haft det enda tänkbara nummer i lumpen som en soldat med civila initialerna SOS bör ha. 112.

Tage hade rätt
Jag har ett nytt projekt på gång, vi får se om det blir av. Homo ludens, den lekande människan, ibland vill jag vara hon utan att för den skull jäkta efter originalitet. Det får ge sig själv i så fall. Ställer mig på diktarscenen i löparshorts för en tv-bilds skull gör jag inte igen.

Tage Danielsson hade rätt, utan tvivel är man inte klok.

Mest udda jobbet
Det mest udda jobb jag gjort som anställd var när vi passade elektroniska leksaksdjur, tamagotchi, på brinnande arbetstid. Det var ett evigt blinkande och pipande när några av dem ville bajsa, äta eller leka. Allt gick bra, ingen tamagotchi dog på mitt skift.

Chefen visste ingenting.
Chefer ska inte veta allting.

Han kanske trodde det var ett räddningsverk han ledde.

Ett underbart pekoral för minnet

Kultur, det är fult det… Hittade den här länken i en facebookgrupp för beundrare av Jan Stenmark. Vem gillar inte honom, tack du som tog in mig.

Mitt i en tråd om någon bild jag har glömt dök länken upp. Den låten hade jag aldrig hört. Tack gode Marx som såg till att jag aldrig blev r:are. 1970 års splittring kostade mig en gratis Kinaresa under en period när Kina var stängt, det var säkert lika bra. Smittkoppsvaccinet hade vi redan fått innan jullovet, nu fick hela delegationen stanna hemma och vaccinera Sverige mot vänsteravvikelsen. Eller höger, det beror på hur du vill se det.

Knutna nävar 1971Lyssna. Ett underbart pekoral på bästa götebosska (r). Eftersom historien andra gången upprepar sig som fars ser jag liknande splittring även i dag bland folk som tror att de har rätt. Den beror på att en del av dem tror att de har mer rätt än de andra som tror det och att dessa tror precis samma sak fast tvärt om. Mitt i enhetsfronten händer detta.

Då brukar jag känna eftertänksamt på smittkoppsvaccineringsärret.
Fars eller tragedi, endera är det.

Lyssna:
Knutna nävar: Lär av historien

Är de fascister eller bara främlingsfientliga?

Kylskåp med Arnstad

Dagen före julafton gav författaren Crister Enander det bästa svaret jag vet på frågan som sysselsätter en del av mina vänner. ”Jag har en enkel lösning. Kalla SD vad f*n ni vill, bara ni inte röstar på dem.”

Svårare än så är det inte. Då behöver vi inte käfta med varandra om huruvida Jimmie Åkessons parti är fascistiskt eller inte. Stefan Löfven behöver inte kalla det nyfascistiskt.

Och dock är vi 80 personer som dyker upp på Migrationscentrum i Karlstad på tisdagskvällen. Lokalen är knökfull, Henrik Arnstad ska tala, han har skrivit boken Älskade fascism: De svartbruna rörelsernas ideologi och historia. Karlstads bokcafé, Humanisterna och Etisk pub arrangerar och Arnstad vet vad han tycker.

Fascister.
En ny sort – men fascister.

Synen på demokratin är avgörande
Innan mötet passar jag på att läsa om en debattartikel som statsvetaren och forne karlstadsbon Mats Lundström skrev för en månad sedan. Fasciststämpeln på SD är missvisande, skrev han. Här är några citat ur Mats artikel i Uppsala Nya Tidning den 17 januari:

”En central komponent i fascismen, så som begreppet vanligen förstås, är ett avståndstagande från demokrati. Det just därför termen fascism är så negativt värdeladdad.”

”Oenigheten om huruvida SD bör kallas fascistisk beror främst på en terminologisk oenighet, inte en oenighet i sak. Om man skulle beskriva SD:s ideologi utan att använda termen fascism skulle de flesta vara ganska eniga. Partiet är starkt nationalistiskt och kan i viss mening sägas sträva efter den svenska nationens pånyttfödelse. Men ingen hävdar på allvar att SD vill ersätta demokratins spelregler med diktatur.”

”Det finns ingen ’ism’ som passar perfekt för att beskriva SD:s ideologi. Men att avstå från att kalla den fascism, hindrar inte, snarare underlättar, att man tydligt kan tala om SD:s fascistiska ursprung, om deras islamofobi och om deras nationalistiska höger­populism.”

”Avgörande är om SD bekänner sig till demokratins spelregler, vilket ingen har visat att de inte gör.”

”Men kan man vara demokrat och samtidigt vara emot invandring av nationalistiska skäl? Javisst kan man det. Demokrati är en rättsordning, inte en morallära”.

Folklig ultranationalism och nationens pånyttfödelse
Nu börjar mötet. 80 personer och så Henrik Arnstad. Ämnet är Fascismen 1919-2015: Från Mussolini till Sverigedemokraterna. Arnstad är inte överens om att kärnfrågan är synen på demokratin. För honom är två saker typiska för fascismen. En folklig ultranationalism och nationens pånyttfödelse. I modern fascismforskning är begreppet ultranationalism centralt och SD:s sätt att exkludera medborgare ur nationen typiskt, menar han.

Arnstad och publikFöredraget är på många sätt intressant, när det gäller den historiska delen. Allt från rörelsens födelse vid torgmötet på Piazza San Sepolcro i Milano den 23 mars 1919 och till de tillfällen då fascistiska partier praktiskt taget växt som svampar ur jorden i många länder. Samtidigt. Lärorik är berättelsen om hur fascisterna till sist anpassade sig under 60-talet. Då, när de övergav ordet fascism och den biologiska rasismen.

– Nu sa man att rasen är inte hotad men det är däremot kulturen.

– Fascismen underskattas alltid, säger Henrik Arnstad. Fascister ses alltid som obildade, ofarliga, dumma. Ändå var det Adolf Hitler som bäst förstod den politiska situationen i Tyskland 1932.

Efter kafferasten blir det frågestund. Flera herrar ställer frågor. En av dem påpekar att definitionen av fascism borde utgå från demokratisynen. Henrik Arnstad håller fortfarande inte med, det är därför han kan kalla SD för fascistiskt.

Valet är ditt
Välj själv vad du vill kalla det Sverigedemokratiska partiet, fascistiskt eller ej. Jag vet vad jag tycker. Kärnfrågan är demokratin. Partiet är gräsligt nog ändå men fascistiskt är det inte. Många som kallar dem fascister gör det utifrån känslomässiga grunder, även om detta inte gäller Arnstad. Den känslosamheten är i sig ett problem, eftersom vi riskerar att slita ut ordet fascism om vi använder etiketten för lättvindigt.

Tv-serien Seinfeld hade en episod om en ”soppnazist”, det var åtminstone roligt.

Nå, vilken av de båda definitionerna du än föredrar, så fungerar Crister Enanders svar lika utmärkt. Kalla SD vad du vill bara du inte röstar på dem.

Läs mer:
Mats Lundström, UNT: Fasciststämpel på SD är missvisande
Henrik Arnstad, DN: Här är det ideologiska stoffet som visar fascismen i SD

Första lovliga dagen

Rött kortI dag är det fettisdagen. Första dagen det är lovligt att äta semlor. Nåde er, era tålamodsklena, hetsätande, historielösa, penningfixerade sneggelvespar om ert för tidiga bakande, säljande och ätande av dessa delikatesser har gjort att de inte går att få tag i på konditorier och bageriet i dag och fram till påsk.

Då ska jag spöka för er. Jag ska spöka för er på stränderna, jag ska spöka för er på landningsbanorna, jag ska spöka för er på fälten och gatorna, jag ska spöka för er i bergen, we shall never surrender.

Julafton är bäst den 24 december.
Fattar du?

Fattar du är svenska för capisce.
Har du förstått?

Löper bland vikingar och grekiska marmorlejon i Venedig

Springer med en vän som jag inte löpt landsväg med förut. Ska vi ta vägen från Österdeje till Hösserud? frågar han. Ett bra förslag. Det är en härligt kuperad och krokig gammal historisk vägsträcka från ostkanten av min kommun, delvis naturskön, och namnet Hösserud har jag inte hört förut.

I vår familj kallar vi den platsen julaftonsmossen, eftersom vi plockade hjortron där en gång, som inte fick ätas förrän på julafton. Hösserud? Hur fick de gårdarna sitt namn? Rud betyder röjning, precis som ryd, red, röd, råda och rödja. Men Hösse?

En släktforskningssida på nätet hänvisar till en sockenbok för Alster. Enligt den kommer Hösse av fornnordiska haus, huvudskål. Visst, gården Hösserudskullen ligger på en höjdknalle, men inte liknar den någon huvudskål. Jag tvivlar. Säker är jag inte men jag tvivlar.

LejonetRistade sitt namn med runor
Då tror jag mer på marmorlejonen i Venedig. De blev ditfraktade från Pireus i Grekland år 1688 men är äldre än så. Någon gång på 1000-talet har en viking stått i Grekland och ristat sitt namn med runor på stenlejonet. Såhär skriver Institutet för språk- och folkminnen:

”Haursi, som uppträder på den äldsta ristningen, är troligen identiskt med ett ord med betydelsen ’bock’. Det är ett namn som är säkert känt endast från uppländska runristningar. Om namnet hade överlevt till våra dagar skulle det ha haft formen Hörse eller Hösse”.

Kan ha levt vidare
Där kom det. Mansnamnet Hösse. Nu menar jag inte att den skrivglade greklandsresenären for hem och röjde sig en gård i Alster för tusen år sedan. Jag menar bara att om förnamnet fanns på hans tid kan det ha funnits senare med.

Sådant pratar vi om, medan vi kutar uppför backar, förbi milstenar från 1700-talet och sjöutsikter från istiden. Ett rådjur har gjort spår i snön. En nötväcka sjunger. Tass tass tass viskar fyra löparskor mot den vita vägen.

Eller så har jag fel. Det har hänt den här huvudskålen förr.

Så många ord har svenskan för att kryna

Snöns möjlgheter

Jag kan inte låta bli. Varje vinter drar jag igång min enkla undersökning av vad folk kallar det, när de gnider snö i ansiktet på en annan människa. Mula, kröna, tryna. Orden är många och det som fascinerar mig mest är att det kan skilja från stadsdel till stadsdel och by till by. Här i Värmland vet jag folk som säger kryne, kröne, mölje, bryne och några till varianter.

År 2006 undersökte radioprogrammet Språket saken i större skala. Du kan inte ana hur många olika ord lyssnarna skickade in. Klicka på länken så får du svaret.

Varför det finns så många ord för denna kryning? För att i det här fallet lever språket bara som talspråk, säger professor Lars-Gunnar Andersson. Bara som talspråk, bara i en viss miljö och utan normering.

Så bevisade de snömöljande svenskarna än en gång min uppfattning. Att dialekterna lever.

Länk: Läs vad folk säger på olika håll i landet och lyssna på programmet Språket från den 10 januari 2006

Fotnot: ordet mula kommer från romani och betyder dö, döda. En ironisk hälsning från språkhistorien, denna vinter i mitt Sverige. Vi fick deras ord. Tjej, lattjo, macka, jycke, mucka, puffra, tji och kis, svenskan har massor av sådana ord som vi fått från romerna. Kallar du hundralappen släng är det också romani. 

Släng? Hmm, känns inte det bekant?