Författare: Sven-Ove Svensson

Sanningen om jakten på den svenske marginalväljaren

Luossa

En dikt

1.
Nyss ville centerns oturligaste tänkare
att alla skulle gifta sig med många
Exakt lika många som de själva
hade hästar i stallet, höns hemma
och tomtar en trappa upp
Nästan alla

Nyss bestämde socialdemokraterna och miljöpartiet
att om du har leg måste du lämna Danmark
Och tvärtom

Nu – kräver riktigt små folkpartister
mer sex åt de döda

Vem ska annars landets nekrofiler rösta på?

2.
Du kanske tror att jakten på marginalväljare
börjar bli desperat?
Då vet du inte vad som väntar härnäst:

Om en vecka börjar centerungdomen
slåss på allvar
för fri sex med mjölkmaskiner
oavsett fabrikat
Alla spenkoppar är lika mycket värda,
det är en rättvisefråga
Love & Laval – fil the difference

Veckan därpå kräver KD personlig assistent
och vårdnadsbidrag
åt varje robotgräsklippare i hela Lapplandsfjällen
”Fjällen ska falla från deras …vahetterä… ögon”,
säger partiledaren och bläddrar febrilt
efter Apostlagärningarna 9:18
Under tiden sprutar hennes ungdomar dyr champagne
över alla löften som kunna ej brytas
…fast det kunde de visst

Tjohoo.

Viktor Root

Ordförklaringar:
Fil the difference – (mejeristisk anglofil ordlek), the difference betyder skillnaden.
Laval – Gustaf de Laval uppfann bland annat en mjölkmaskin. Åstadkom separation  på de flesta svenska bondgårdar.

Länk: mer om Viktor Root

Prepper, social matbutik och flyktingstängsel

Säg mig vilka dina nya ord är och jag ska säga dig hur din tid är. I Språktidningen läser jag fem nyord och begrepp som människor behövt skapa. Prepper, social matbutik, annonsblockerare, konspirationism och flyktingstängsel.

Livet och världen ändrar sig och då behöver vi nya ord för det. Eller så letar vi fram gamla beprövade, men nya för oss. Dagledig har jag inte kallat mig själv förr.

Jag har inga problem med det där, språket är ett verktyg och måste slipas och oljas hela tiden. 1951, när jag föddes, behövdes inte ordet pizza i mitt land, nu behövs det. 1967, när jag träffade den kära vännen i Lindfors Folkets park, behövdes inte pappaledig, velourpappa eller barnkultur. Decennierna därpå fick de lov att uppfinnas, annars hade det blivit ett tomrum mitt i våra meningar.

Naturen avskyr tomrum. Det gör språket med. Det har det alltid gjort.

Näst värsta bilden
En prepper är en person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof. I en social matbutik kan ekonomiskt utsatta personer handla billigare. Annonsblockerare gör så att den som surfar slipper annonser. Konspirationism är tron att världens styrs genom konspirationer. Flyktingstängsel… är den näst värsta bilden av vår tid.

Nya ord på sin tid
1930-talet: rasist, skyddsombud, tonåring, övergångsställe och porttelefon.
1940-talet: deckare, folkmord, väskryckare, flygvärdinna och plast.
1950-talet: deodorant, djupfryst, hemmafru, raggare och extraknäck.

1960-talet: p-piller, diskotek, postnummer, klämdag och miljöförstöring.
1970-talet: flygkapning, pappaledig, tågluffa, mansgris och flummig.
1980-talet: skogsdöd, velourpappa, köttberg, bubbelpool och finansvalp.

1990-talet: dokusåpa, hemsida, sexmissbrukare, bikinilinje och minimjölk.

## Källa till listan över nyord från olika decennier:
## Fredrik Lindströms bok Världens dåligaste språk (Stockholm, 2002).
## Dagledig är ett kraftigt överreklamerat uttryck. 

Bygg en berättelse

Du frågar mig hur berättelser ska byggas.
Som i twitterklippet nedan från i helgen. Fast kanske i omvänd ordning? Fundera på saken.

Färsk snö, ett gäng ivriga snöplogare i orange arbetsbyxor och en stökig utbrytare som inte vet vad den vill, kommenterad av en tant.

Just så.
Inte mer. Inte mindre.

M&M

Elsa Beskow förklarar

Olles skidfärd

Lördag, snön vräker ner och vi älskar det. Hurra för Sydvästra Svealand, hurra för grossbolstorpsk vinter och vitt, vitt, vitt!

Härom kvällen läste jag Olles skidfärd av Elsa Beskow, det var länge sedan men precis som jag trodde. Än bjuder sexåringens skogstur moderna barn på aha-upplevelser. Än vibrerar den berättelsen inom mig.

*

När Olle fyllde sex år fick han ett par nya skidor av far. Han hade inte haft riktiga skidor förut.

Men vintern dröjde länge att komma det året. Visst kom det litet snö ibland, men den töade genast bort, innan marken hunnit bli vit ens. Olle han gick där och längtade och längtade och undrade: ”Blir det då aldrig vinter i år?”

Igenkänningen börjar direkt. Hur många kvällar stod jag själv med näsan tryckt mot barnkammarrutan? Platt näsa, klent med snö där ute i bondgårdsmörkret, bara vinden som ven mot tvättstugan, tegelhuset och vår yttervägg.

Sedan kom den. Vit och fin, hela världen ommålad och mjuk.

Ett par veckor före jul började snön falla i stora flingor, och det snöade två hela dagar och nätter i sträck, så att allting blev insvept i ett tjockt täcke av snö. Och när Olle vaknade på morgonen tredje dagen, var himlen lysande blå, och snön glittrade som av milliontals stjärnor.

Två par barnaöron lyssnar, två par ögon tittar på bilderna när jag läser boken för dem. Barnet inom mig lyssnar också, glöm inte den ungen. När det gäller snö blir jag aldrig vuxen, senaste snöängeln fick jag till för bara några veckor sedan vid pulkakullen.

Ivrigt följer vi Olle ut i skogen. Där dignar granarna under bullig snö och andedräkten är ett vitt moln ur munnen.

Vad det var vackert i skogen! Och vackrare blev det, ju längre in i den Olle kom. Olle tyckte, att det var, som om han kommit in i vinterkungens förtrollade slott, och därför ropade han med hög röst: ”Tack, snälla Kung Vinter, för att du har kommit till slut!”

Snart får vi träffa den allihop. Farbror Rimfrost, Kung Vinter, Gumman Tö och Prinsessan Vår.

”Snälla tant Tö,
låt bli våran snö!”

*

Visste jag det inte förut, så skulle jag inse det denna kväll vid läslampan, med två intresserade snövänner bredvid mig. Naturen i sig är god nog att älska, de fyra årstiderna med. Men våra goda naturskildrare hjälper oss på traven.

En gång, i min barndom, har Elsa Beskow skickligt förklarat det jag inte visste att jag tyckte. Det gör hon än.

Kom, nu går vi ut och åker pulka. Det snöar. Tjohoo!

Vänta lite nu …

… jag har inte tid. Blogga själv får du se hur lätt det är. Den här veckan har jag grillat i skogen på måndag och på torsdag. Olika skogar, olika grillkompisar en eller två generationer bort, men samma äventyrsrök i kläderna. Det måste bo många gamla svedjefinnar och kolare i mina gener. Varenda sinne småler varmt så fort en utomhusbrasa brinner.

Elden brinnerI går lärde jag mig ett nytt namn på lägerelden. Ett fint ett.

– Jägarteve.

Veckans gofika

Visst har jag gjort budget för det nya livet. Ifall. Veckans gofika på lokal sker i bibliotekscafé på annan ort, det är tisdag och i min värld är semlan lovlig. 52 kronor med kaffet. God. Jag behåller kvittot.

Bredvid fatet mumlar Göran Greider klokskaper i en öppen bok, mitt i solstrimman:

”De bästa socialarbetarna
kommer själva ur den svenska misären.
Jag vet en som nu ringer på dörrarna
i det hyresområde där han växte upp.”

Sol över textilorten, hjulen rullar och tangentborden rasslar men jag tänker på den som ringer på dörrar.

På semlor som inte finns.

Tänker på osolidariska dretsäckar

Åker tåg genom Västsverige, tänker på alla osolidariska dretsäckar som sett till att förstöra så mycket för tågtrafiken i landet. De som inte gett anslag, de som inte skött underhållet av banorna.

Åker tåg, tänker på de osolidariska dretsäckarnas ofrivilliga kampanjkompisar, de som alltid svarar när någon berättar på facebook att hon eller han sitter på tåget:
– Hur mycket försenad är du? Hittills?

TågÅker tåg. Tänker på hur lätt det skulle vara att rätta till. Låta rikt folk börja betala skatt igen, låta händigt folk underhålla, låta bli att ge de ofrivilliga kampanjnissarna något att klaga på. Det kommer att ta några år.

Åker tåg genom Västsverige. Tänker på solidaritet.

Bekännelse

Dubbelklick

– Hur har du’t?
– Tack bra, det gick som jag trodde. Jag blev inte hammare och spik-pensionär, jag blev en blyg dubbelklickspancho.

En vanlig enkel Enter-desperado.

# I natt, för många år sedan, brukade jag åka på det obligatoriska uppdraget för varje redaktion med självaktning den 15 februari.
# Att bevaka kommunens inlämningsställe för självdeklarationer minuterna innan 24.00.
# Sist in vann. And every digit was analog, som vi säger på Grossbolstorp.