Så, nu har jag satt på mig slipsen. Nu går vi.
Kategori: Politik
Val i jobbknyckaravdragens land
Det här är en hälsning till alla som är som jag. Ni andra kan titta på bilden. Den är – ett kort. Fundera över könet på kreaturen eller nå’t.
Jo, vi andra. Nu är det såhär. Vi vill inte ha det som vi har haft det sedan 2006. Folk som går på en a-kassa som inte räcker till. Folk som går på en sjukkassa som inte räcker till. Folk som försöker få jobb som inte räcker till. Folk som försöker… ja, ni vet. Välfärden räcker inte till, för pengarna har välavlönat folk fått i jobbknyckaravdrag. Vanligt folk har inget värde längre, bara Entreprenörerna, Riskkapitalisterna och De Högavlönade och alla andra gynnade grupper med stor bokstav. De är inte många men orden är stora. 140 miljarder om året är mycket pengar.
Såhär gör vi. Vi får koncentrera oss. Kalla det enhetsfront eller taktikröstning eller vad du vill, men nu måste vi se till att rösta klokt. Vi som kallar oss vänster måste använda valsedlar som vi vet gör nytta. Vänster? Ja absolut. Gudarna ska veta att den etiketten brukar sättas på allt möjligt löst folk, värre tokstollar än den här demokraten, men i alla fall:
Vi kan räkna bort alliansen. Jag känner folk där som jag gillar, men deras politik gör oss alla till förlorare.
Vi kan räkna bort Miljöpartiet. Jag känner folk där som jag gillar, väldigt många miljöpartister (vem är inte miljövän), men problemet med det partiet är att vi aldrig vet vilket block det tänker välja, åtminstone lokalt i kommunerna och landstingen. MP går bort.
Vi kan räkna bort Feministiskt initiativ. Jag gillar Gudrun Schymans förmåga att kommunicera, hon är en av de bättre agitatorerna i landet, men den som bränner pengar får aldrig min röst. Man trampar inte i maten. Vem är inte feminist? säger du. Visst, men rösta inte på dem i alla fall. Inte nu. EU-valet var en sak, kul att Fi gick bra, men här handlar det om svenska folkets framtid de närmaste fyra åren. Rösta inte på Fi, det är en bortkastad röst. De kommer inte in och därför gör din bortslängda röst att alliansen kan vinna igen. Då vet vi hur det blir. Folk som går på a-kassa som inte räcker till. Folk som…
Två partier får jag kvar på min lista. Välj själv, jag kommer att rösta rött.
Främlingsfientlig är jag inte.
Jag tror på solidaritet.
Hög tid för Beda
Nej, nu var det länge sedan, så här är hon igen. Var så god, Beda från Bogen med Arvika Gammeldansorkester. Värmländsk progg från 1978. Dä ä möe på gang…
Youtube: Beda från Bogen
Kan det vara så jäkligt?
”Vi nådde inte ut med vår politik”. På söndag kväll och måndag morgon kommer vi att få höra de orden igen.
Då kommer jag, som alltid, att tänka på den kloka kvinna som svarade: ”Det kan ha varit för att dom nådde ut, också…”
Sedan kommer jag att tänka på det parti, som bara brukade skicka fram sin kloke partisekreterare i tv en enda gång. På valnatten. Aldrig annars. ”Det ser du väl varför” brukade min vän Telefonören säga.
Här är en dynamisk karta i Dagens Nyheter, över hur folk röstat i riksdagsvalet de senaste 40 åren. Kommun för kommun, val för val. Klicka och följ vad som händer.
Ibland rör det sig i folkdjupet.
Min litterära valkompass
Snart är det val och jag försöker tänka mig våra vanligare partiledare som figurer i böckerna jag har. Det får bli mitt alternativ till alla dessa valkompasser på nätet.
Alliansens sorgliga figurer
Fredrik Reinfeldt ser ut som Alfons Åberg. Fast helst vill han att vi ska tycka att han ser ut som Alfons pappa, eftersom pappan liknar Tage Erlander. Reinfeldt vill bli landsfader men den lätte går vi inte på. Pappan somnar ju på golvet så fort han ska lägga Alfons, sådana trötta politiker är ingenting för oss.
Göran Hägglund är Kejsarn av Portugallien. En rolig gubbe och snäll värmlänning, det är aldrig fel, men ingen skulle någonsin komma på tanken att göra honom till härskare på riktigt. Kejsarns familjepolitik gick heller inte så bra. Det blev lite galet. Ett vårdnadsbidrag räcker inte så långt.
Majoren, vad heter han nu, folkpartiledaren, han är grannen i Beck. Rejält stel i nacken, dyker upp när du minst vill det, har svar på allt men får inget vettigt gjort. Ställ ut’en på balkongen igen.
Annie Lööf ser ut som Pippi Långstrump men beter sig som Lotta på Bråkmakargatan. Du vet, hon som ställde sig mitt i gödselstacken i hällande regn och trodde att hon skulle växa av det. Inte växte hon.
Där har du alliansen. Inget självklart val, någon av dem. Böckerna är bättre.
Här slår det gnistor
Gudrun Schyman är majorskan i Gösta Berlings saga. Lät hon inte kavaljererna förstöra en hel förmögenhet, kanske? Ibland är det inte bara i fickorna pengarna brinner. Fast rapp i käften är hon och en stark kvinna, det behöver vi många.
Jonas Sjöstedt är trubaduren i Asterix-serien. En trevlig karl, omtyckt av alla, bara han inte sjunger. Så fort han försöker sjunga ut är alla de andra där och sätter munkavle på honom, binder fast honom i ett träd och vill inte vara nära honom. Behöver inte svensk politik någon som vågar sjunga ut?
Miljöpartigossen, han är Kevenhüller i Gösta Berlings saga. Den geniale uppfinnaren söderifrån som fick sin gåva av skogsfrun för att han var artig och inte låtsades se hennes rävsvans när de två möttes på Karlstads torg. – Märk det, Kevenhüller, sade hon, hädanefter ska du med dina två händer kunna utföra vilket konstverk du vill, men blott ett av varje slag.
Det är därför hans partivänner måste byta samarbetspartners hela tiden i Värmlands kommuner. De kan bara samarbeta en gång.
Stefan Löfven, till sist, han är… ja, fundera på det du. Jag tar tacksamt emot förslag, bara du skickar med en motivering. Tamgåsen Mårten i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige? Kan inte flyga, men flyger ändå. Stålmannen? Känslig bara för kärnkr… förlåt, kryptonit. Obelix? Storstarken som kan fånga vildsvin och slå in spik med sina bara händer?
Där har du bloggens valkompass. Tänk efter ordentligt innan du gör ditt val, ta den karaktär som känns mest rätt för dig. Kom bara ihåg en sak. Du får betala dyrt i fyra år sedan, om du står där med fel figur i näven den 14 september.
Stå aldrig med fel figur i näven.
När Charlie Weimers missade förlåtelsen
Programmet som inte blev av för att Charlie W missade en lektion i söndagsskolan.
I Karlstad skulle de ha haft en mångfaldsdag i morgon. Röda, blå och fi-politiker skulle ha pratat om mångfald och medmänsklighet, landshövdingen och en grupp ungdomar också, artister skulle ha spelat och dansat, i tio timmar skulle den drogfria festen ha pågått. Allra sist skulle gruppen Kartellen ha uppträtt.
Mångfald är en viktig sak, alla dagar. Antirasism är en viktig sak, alla dagar. Ibland är det klokt att samlas kring detta budskap en hel dag på Sandgrundsudden. Alla människor är lika mycket värda, människovärdet är ett och odelbart. Ibland bör vi säga det till varandra så det hörs. Vi behöver höra vackra ord.
Detta borde du prova, Charlie
Jag vet inte så mycket om Kartellen. Det gör däremot Charlie Weimers. Han är kristdemokrat och vägrade låta sitt parti delta om bandet gjorde det. Då ställde kyrkan in hela arrangemanget.
Själv går jag till Kartellens facebooksida. Facebook är något nytt som har kommit, Charlie Weimers. Du kan skriva sådant som du tycker där, så kan andra människor se vad du tycker. Eller om du har plockat svamp. Du borde prova det någon gång. Varför inte till och med läsa vad andra människor skriver? Du kanske har något kvar att lära, fastän du är en så fin kandidat?
Nu ser jag att Sebbe Staxx i Kartellen har skrivit själv på bandets sida på facebook. Så här skriver han:
Jag får många frågor angående hur jag kan säga att jag är emot våld på grund av min kriminella historik och innehållet i våra texter. Saken är att jag förstår era frågor. Sanningen är att jag befunnit mig i mörkret under många år och att jag varit allt annat än en förebild för unga människor. Men faktum är att jag har många unga människor som faktiskt ser upp till mig.
Sommaren 2013 hände någonting som fick mig att inse att Gud verkligen finns och att han älskar mig trots allt jag gjort. Där började en helt ny resa för mig. Jag döpte mig och kom efter en tid att bli medlem i Ichtus församling i Stockholm. Vägen är inte alltid lätt att finna. Men den finns! Jag faller ibland och har syskon i Kristus som hjälper mig rätt tills jag finner balansen igen. Jag har insett att min plats inte är vid politiken i framtiden utan jag ska använda min erfarenhet av mörkret till att föreläsa för ungdomar och ge unga människor som befinner sig där jag varit hopp!
Jag förstår att alla inte är beredda att ge en sån människa som mig en andra chans. Det är okej. För Jesus gav mig en andra chans!
Kärlek och frid över er alla!
Sebbe
Missade det i söndagsskolan
Detta tycker jag är vackert skrivet, så ateist jag är. Dessutom tror jag på förlåtelse. Det gör inte Charlie Weimers. Han missade den lektionen i söndagsskolan.
Synd… som vi säger på Grossbolstorp.
… och då har vi ändå inte sagt ett ord om Charlie Weimers roll en gång i det konservativa nätverket Engelbrekt som han var med och bildade. Svenska Dagbladet har berättat om det nätverkets interna debatt. Där, skrev SvD för ett antal år sedan, ”försvarar Charlie Weimers sverigedemokraterna. Han skriver att ’sverigedemokraternas kritik mot det mångkulturella samhället innehåller en del matnyttigt’, att liberalerna ’söker tysta debatten om integrationspolitiken’ och att en kritisk hållning mot det mångkulturella samhället inte är att vara högerextrem”.
Inte ett ord om det har jag hört från kandidaten Weimers i årets valrörelse. Det är skillnad på egna gamla synder och andras. Det är skillnad på egen enfald och andras mångfald.
Synd… som vi säger på Grossbolstorp.
Synd att inte Charlie Weimers är en läsare.
PS. I sista stund, precis när jag är klar med det här inlägget nås jag av ett glädjande besked. Det finns andra som inte är lika okristliga som Charlie Weimers och hans kristdemokrater. Dagen blir trots allt av, ABF tar över. Mångfalden vann över enfalden. Hurra! DS.
Värmlands Folkblad 6 sept 2014:
Många slöt upp för mångfalden
”Mångfaldsdagen var en lugn historia fram tills dess att Kartellen äntrade scenen på lördagskvällen.
– Charlie Weimers har rätt till en andra chans trots sin nazistiska historik, så samma borde gälla mig. Och vi har tagit avstånd från politiskt våld, säger förgrundsgestalten Sebbe Staxx till VF.”
Viktigt meddelande till dig som ska rösta
Ett viktigt påpekande i valtider. Se upp med vissa partier.
Där finns det orm.
(Bilden från Långsjöns kaffestuga vid väg 50 mellan Ludvika och Borlänge).
Barnet som inte fick komma in i SD:s valstuga
Får meddelande från en släkting. En berättelse jag helst hade velat slippa att höra från mitt Sverige år 2014. Så här skriver hon:
Hej. Jag vill bara skriva några ord, vad som hände mina barnbarn i fredags eftersom du ofta skriver om invandrarfientlighet. Mina barnbarn är elva år och går i skola i (här skriver hon en svensk ort). Gjorde en utflykt till Sergels torg för att besöka valstugorna och ta reda på vad de olika partierna vill.
De blev väl mottagna av alla partierna och fick svar på sina frågor, men när de kom till SD:s stuga blev inte NN (hon skriver namnet) insläppt för att han var som en äldre kvinna sa: DU ÄR INTE SVENSK.
Vad säger Du? Du behöver naturligtvis inte skriva något om detta, tycker bara att jag ville berätta, och du kanske förstår att jag blev jätteförbannad. Barnens mamma, (hon skriver namnet), säger att det är ingen ide att säga något, för ingen lyssnar… Ha en fortsatt bra sommar.
Där slutar brevet.
Jag önskar att hon aldrig hade behövt skriva det. Allt jag tror på och skriver om handlar ytterst om det: Att en dag ingen enda människa ska behöva skriva ett sådant brev om sitt barnbarn.
Att inget enda barn ska behöva få ett sådant svar.
Sanningen om tusen år
Telefonören ringer. Han har just drömt att han träffat en historiker från år 3014.
– Jaså, vad sa du till honom då?
– Henne. ”Du skulle inte tro mig, om ja berätta’ hur våran kung fick sitt jobb”.
– Tro och tro. Du berätta’ hur det går till va’?
– Självklart. In i minsta detalj. Hon kände igen det mesta, sa hon. Fast ho’ fatta inte riktitt va’ såna aktiviteter i sängmodulen har med utseende av statschef att göra.
Där lägger Telefonören på luren. Jag får aldrig veta vad han svarade. Det är lika bra. Han har en tendens att bli detaljerad när han är på det humöret.
Jaså kände hon igen det mesta.
Vad var det vi sa?
Hur var det den nuvarande rektorn för universitetet i Karlstad och vi andra brukade säga när vi var unga? Då, när vi demonstrerade mot amerikanernas angreppskrig i Vietnam och för Vietnams folk.
– Kamp lönar sig.
Det gör kampen fortfarande ibland, läser jag i länstidningarna. Lönar sig. Tack för det. Nobody puts politics in a corner.
Värmlands Folkblad: Universitetet ändrar sig om partinärvaro
Nya Wermlands-Tidningen: Ja till politiska kampanjer
Den här bloggen, innan universitetet ändrade sig om politiken: Jaså, gick det att ta ett ännu dummare beslut än det att göra Olav Thon till hedersdoktor?