När Telefonören skulle sluta synda

Fisk th smal

Telefonören ringer. Jaså du ska synda ser jag, säger han. Du står till förfogande.
– Det var ett skämt, svarar jag.
– Jag förstår hur du tänker, fortsätter han. Själv tänkte jag tvärt om ett tag, men det sprack.
– Hur då?
– Vad jag än kom på för ful ovana som jag borde sluta med så sa mitt samvete tydligt: ”det är synd”. Jag fick låta bli.

När han hör att jag inte fattar ordleken muttrar han en stund och rotar med någonting hemma i köket.
– Du har ingen humor Svensson, säger han. Inte begrep du dig på Anna Kinberg Batras ironi heller.
– Ironi?!
– Det fattar du väl att det var ironi. När hon sa att stockholmare är smartare än lantisar.

Fisk tv kvadratDå blir jag ilsk. Jag såg och hörde sannerligen ingen ironi 1998, när Batra gjorde sitt uttalande. Den hörs fortfarande inte på repriserna. Ironi? Pfff…
– Men det kvittar, fortsätter jag, medan Telefonören steker sin falukorv. Folkförakt är folkförakt, även om du gömmer den bakom dålig ironi.

Där fick du till det, mumlar han. Fast nån humor har du inte. Det är synd.

Klick.

Färdig. Fääääääääääärdig!

Forshaga All In 30 okt 14

Det har sina fördelar att vara äldre herre. Då kan du leva som du vill, inte en människa bryr sig. Inte du själv heller. Gränsen går vid 63.

Hösten det året du fyller.

Gatuplock oktober 14Så nu har jag sprungit alla gator i vår kommuns centralort. Först tog jag själva Forshaga, sedan Dyvelsten och sist vår förort Skived på andra sidan älven.

Gatuplock 2014 var ett mycket viktigt projekt. Det höll en äldre herre frisk, vältränad och hindrade ett 19-tal tillfällen till synd.

Nu står jag till förfogande igen.

Delrapport 1.   Delrapport 2.

Mannen minus 120 000 ton?

Mannen

Här är en annan synnerligen stolt över att ha krympt med 8-10 kilo tack vare 5:2-metod och idog löpning.

… åsså kommer norskarna med en man som just nu funderar på att göra sig av med 120 000 ton. I direktsändning.

Aldrig får jag vara riktigt duktig.

Just nu sitter Norge och tittar på fjället i livestreaming. Till exempel via www.vg.no och direktsendingen fra Mannen (vänta tills reklamen är slut): http://direkte.vg.no/studio/nyhetsdoegnet/#!videoId=102498

Hör efter hos din leverantör

Bil 2000

Det är snart femton år sedan och för säkerhets skull fick vi en broschyr. Vi gör gärna så här på trakten, får en broschyr. Det händer att jag tänker på den trycksaken.

”Stannar min bil år 2000?” hade någon skrivit på omslaget. Jag minns att jag blev full i skratt åt de orden. Är det något till millenniekris så bör frågan ställas på ett helt annat sätt: Startar han?

Sedan räknade vi ner, i Karlstad rådde dimma, landshövdingen talade och inte var den äkta champagnen särskilt god.

*

Men en gång fick vi en broschyr. Det var första frågan på sidan 22 som undrade om min bil skulle stanna år 2000. ”Svar: Det ska den inte göra, säger Bilindustriföreningen, men hör efter hos din leverantör vad som gäller.”

Bil 2000Risken för störningar i sjöfarten är liten. Pengarna på banken försvinner inte. Trygghetslarmen ska fungera.

Kommunen har köpt ett fyrverkeri.

Jaså finns du

Lilla pladdraren

 

 

 

 

 

Det är på museet i Vänersborg vi hittar honom. Han sitter på en pinne i en av de större samlingar av afrikanska fåglar som världen skådat och där har han suttit sedan 1800-talet.

Nog vet jag vad jag tänker på, när jag ser etiketten med hans namn.

Jaså, finns du.
I djurvärlden också.

 

Försvinner en om dagen

Vit fläck

 

Vit fläck på den journalistiska kartan. 

 

 

En gång i tiden brukade jag träffa en man som hade som sport att skoja om journalister. ”Inget är så trist som en journalist” var hans snällaste favorituttryck i ämnet. Han skrattade själv gott varenda gång. När utrikesreportrar blev skjutna i någon fjärran konflikt jublade han förstås inte men skämtade stundom om saken.

I dag skulle skämtaren inom honom må gott. De senaste två åren har ungefär en dagstidningsjournalist om dagen försvunnit i Sverige. Hon eller han har rationaliserats bort och tillsammans med reportern försvinner granskningen.

Här i landet är det inte journalisterna som beskjuts. Det är demokratin. Kanske också den lokala identiteten. Är det sista bra eller dåligt i så fall? Jag ber att få tänka på saken. Att granskarna dör ut är definitivt livsfarligt.

Hur många politiker om dagen försvinner det?
Trist.

Vänsterns stridisar

Fors

I lumpen fanns det stridisar. Det var de som tyckte bättre om kriget än om försvaret. Bättre om vapnen än om människorna dessa var till för att försvara.

Vänstern har också sina stridisar. Det är de som hyllar det oprovocerade våldet i motdemonstrationen. De som överröstar motståndarens talare när han har fel. De som hånar och jublar när Jimmie Åkeson blir sjuk. De som skriver på Facebook att fascister inte är människor.

Båda sorterna är lika farliga. Det är inte kniven som ska vara mest slipad. Det är den medmänskliga hjärnan. Ska jag lita på en politisk analys måste tanken bakom räcka längre än järnröret, knölpåken och batongen.

Jag står på vänstra sidan själv. Röd och grön som grannens rönn.  Men aldrig att du får mig att tro att den glödgade ondsinta argsintheten är viktigare än ömsintheten.

Försvarar oss gör jag gärna, fast jag gör det för kärlekens skull. Solidaritet handlar om folklig värme, inte kyla. Det handlar om bondförnuft, folkvett, gammal hederlig arbetarmoral.

Avsky orättvisorna men hata inte människor.
Sådant hat är för småsint folk. Det gör ondast inåt.

”Det mystiska är inte hur världen är utan att den är”

Om det man inte kan tala måste man tiga, skrev han, österrikaren som flyttade till en klipphylla i Norge.

Det bästa i hans bok är det som inte står där, tyckte han. Näst sista stycket handlar om att fatta att inget finns att fatta och sedan gå vidare. Fast det såg de inte. Nästan ingen såg det.

WittgensteinNär jag nu försöker skriva den initierade ordleken ”stegfel” om detta ändrar datorn till ”dreggel”. Ibland är min snarstuckna lilldator bra lik vissa småvuxna österrikare från mänsklighetens tidigare historia. Han tror att han behärskar både logik och filosofi.

Felsteg.

Under läsande av Sten Andersson: Filosofen som inte ville tala – ett personligt porträtt av Ludwig Wittgenstein.