Lärdomar – Sida 38 – SVENSSONS SLÄNG

Att bita en hund

En valrörelse kom länstidningarna där jag bor överens. De skulle inte med ett ord eller en bild berätta om en miljöpartist som manifesterade regelbundet på Stora torget i Karlstad. Han for runt med en cykel som han monterat upp ett stort segel på.

Jag vet inte varför de teg, men jag tror de tyckte han var löjlig med sin miljövänliga transport och vindkraft.

Det är andra tider nu. Åren går. Nu får varje ”sverigevän” sin banderoll i tidningen när han ställer sig på gata och torg.

Normalisering vill jag inte kalla det. Inte just i det fallet. Bara normal nyhetsvärdering. Om du är beredd att bita en och annan hund är definitionen mycket enkel att utnyttja.

### En nyhet ska handla om en människa (eller en och annan gullig hund, katt eller noshörningsunge). Där har du definitionen.
### Den ska vara nära i tid, geografi och kultur.
### Den ska innehålla en konflikt och vara ovanlig. Hund bet man är ingen nyhet. Man bet hund är det.

Kålrötterna i slummen

Börjar precis läsa en roman om de mest illa sedda, de som kommer dragande med sina fattiga ägodelar till värsta slummen i det nya landet. Pesthålet kallar myndigheterna det.

Det är en annan tid. Här är det svenskarna som migrerat, svenskarna som folk ser ner på.

Allt de gjort är att fly från eländet därhemma. Romanen av Ola Larsmo heter Swede Hollow, för så kallas slummen de bor i. När jag ber datorn översätta namnet svarar maskinen:

Kålrot ihåliga.

Så förtrycker de din trut och din fot

Du skall icke säga ”kort”, det heter ”bild”.
Du skall icke bära foppatoffel, det är simpelt.
Du skall icke bära strumpa i sandal, aldrig uttala ”acceptera” med s, aldrig någonsin säga ”å ja ba'”.
Facebook skall du uttala ”facebuck”, som när en norsk talar engelska.

Klassamhället har många regler. De är alla noga formulerade för att lära dig var du hör hemma. Längst ner på samhällsstegen.

Asseptera dem aldrig.

### Fler inlägg i bloggserien:
Klassamhället Sverige, del 1: Grislöner i klassamhället
Klassamhället Sverige, del 2: Nu kommer den nya klassanalysen av Sverige
Klassamhället Sverige, del 3: Den slarvigast klädde kan ha dyrast paltor
Klassamhället Sverige, del 5: Hur i hundan sätter en igång en skivspelare?
Klassamhället Sverige, del 6: Det är dags för en ny ideologisk offensiv

Kom ihåg: Det är du som betalar fnysarnas avdrag.

Länk: Åsa Linderborg, Aftonbladet: Klassförakt, SVT!
”Att SVT sprider sånt här visar bara hur socialt accepterat föraktet för de såkallade förlorarna har blivit även bland dem som själva ser sig som upplysta humanister. Förr lockade man folk att skratta åt eliten. Nu förtiden är det tvärtom.”

Mitt i brådskan händer det

Jag lever mitt liv glupskt. Skulle det springas i Värmland sprang jag hela vägen från Långflon till Stora torget. Skulle det jobbas på tidning i länet jobbade jag på alla. Klämde in lokalradion och lokala TV4 med, som frilans, när jag ändå var igång. Skulle det löpas gatlopp i min kommuns tätorter sprang jag varenda gata, noga bokfört på karta. Det var då jag i förbigående uppfann träningstermen gatuplock. En annan höst gick jag till fots hem från jobbet, 21 kilometer, i vit skjorta och attachéportfölj, den eftermiddagen jag blev förbannad på bussbolaget.

Snabbast tom tallrik, där har du mig. Fort gjort, fort vidare i tanken. Breda drag med penseln.

Glôpen heter det på mitt modersmål. ”Glupsk, stor i maten, girig” förklarar dialektordboken ordet. Sådana som jag äter inte, vi ”smäller i ôss”. Glupskheten låter värre på dialekt (fast girig är jag inte).

När upplevelsen kommer
… och ändå. Då och då kommer upplevelsen som gör även mig till eftertänksam konnässör.

• Trädpiplärkans sångflykt, första gången hon hörs igen.
• Stjärtmesarnas snabba genomresa vid hampfröautomaten.
• Keith Richards gitarr i låten Dust My Broom tillsammans med gruppen Faces.
• Några känsligt förtätade diktrader av min facebookvän Sam Carlqvist.
• Det blå ljuset en kvillrande kväll i mars. Första tussilagon, tofsvipan och sånglärkan.

Kanske krävs det en vardagsglupskhet för att verkligen uppskatta vackerheten i det lilla, när den dyker upp och vill fara fort förbi?

Mitt i brådskan stannar tiden till.

Den slarvigast klädde kan ha dyrast paltor

Vad behöver vi då klassanalysen till? För att förstå världen och göra den tydligare.

Vem är vän? Vem kan bli det?

I dag syns inte allt lika tydligt på gatan och i landskapet. Den slarvigast klädde kan ha dyrast paltor, det ruffigaste kvarter kan vara på väg att herrskapifieras. Alla som har svårt att uttala bokstaven ”i” behöver inte vara från Lidingö.

Klassanalysen berättar var du hör hemma i samhället, inte vad du tycker. Ändå hänger klass och tanke ofta ihop. Oftare än du anar. Varför tror du annars att så många partier fjäskar för medelklassen? Den odefinierade klump som de tror är medelklassen.

Även därför behövs den. För att människans samhälleliga vara bestämmer hennes tänkande. Det där som hänger ihop.

Går populisterna framåt? Följ pengarna. Just så.

Visa upp klyftorna
Ett annat skäl är förstås politiken. Vi behöver veta hur folk lever för att tydligare kunna ta från de rika och ge till de fattiga. Vem är fattigpensionär, hur många arbetarlöner går det på en börs-vd:s lön? Vad tjänar en biblioteksassistent, en överläkare och en undersköterska? Hur många äger hur mycket av tillgångarna?

Följ pengarna.
Visa upp klyftorna.
Gör världen tydligare, har jag sagt.

Vem är arbetare?
Vem är arbetare i dagens noggrant arbetsdelade och digitaliserade industrisamhälle? Det är en annan fråga för analysen. Nu för tiden är det inte rutig skjorta och snus som avgör saken. Kanske är den typiske arbetaren år 2017 en lågavlönad kvinna i offentlig sektor som åker kollektivt och ger pengar till tiggaren utanför Coop? Jag misstänker det. Rutig skjorta har hon sällan.

Allt det spännande finns hos de progressiva kvinnorna. Ju mer jag tänker på saken, desto mer tycker jag att det påståendet är sant. Så fort en opinionsundersökning blir detaljerad ser jag att det är kvinnorna som är mest solidariska i sitt tänkande.

Det beror sannerligen inte på gener eller genitalier. Följ pengarna. Bibeln vet vad den menar med änkans skärv. Det var även den kvinnans samhälleliga vara som bestämde hennes tänkande.

***

Nu väntar jag bara på bilderna, diagrammen, samhällsbeskrivningen och den levande berättelsen.

Orättvisan är lättare att göra något åt när den syns.

### Fler inlägg i bloggserien:
Klassamhället Sverige, del 1: Grislöner i klassamhället
Klassamhället Sverige, del 2: Nu kommer den nya klassanalysen av Sverige
Klassamhället Sverige, del 4: Så förtrycker de din trut och fot
Klassamhället Sverige, del 5: Hur i hundan sätter en igång en skivspelare?
Klassamhället Sverige, del 6: Det är dags för en ny ideologisk offensiv

Bilden ovan:
Herman Reijers Arbetarhustru, Forshaga.

Nu kommer den nya klassanalysen av Sverige

Överklassen lever som på en egen planet.

Det är Göran Therborn som säger det. Nu ska han vara med och göra en ny klassanalys av Sverige. Vi behöver få en bättre bild av villkor, värderingar och intressen hos dagens arbetarklass och olika mellanskikt i samhälle.

Och så behöver överklassen integreras.

I samarbete med professorn i sociologi, Göran Therborn, kommer det fackliga idéinstitutet Katalys under 2017 att göra en ny klassanalys av Sverige. Den senaste grundliga klassanalysen gjordes av Göran Therborn 1971 och 1981.

– Det har naturligtvis skett stora förändringar inom svensk kapitalism och därmed klassamhället i Sverige under de sista 30-40 åren. Frågan är vilka klasser som finns idag och är relevanta att tala om liksom var de viktigaste konfliktlinjerna går, säger Göran Therborn.

Länk: Göran Therborn är tillbaka (Dagens Arena)

Målet är en stor klassrapport som utkommer våren 2018.

Dags att bryta dödläget
– Vi har länge saknat en ny uppdaterad klassanalys av Sverige, säger Daniel Suhonen, chef vid Katalys. Det är många som efterfrågar att veta mer om klass i dag, men det har saknats uppdaterade underlag. Därför är det så glädjande att Göran Therborn vill leda det här arbetet i samarbete med oss.

– Ska arbetarrörelsen bryta dagens dödläge måste man ha en bild av vilka villkor, värderingar och intressen dagens arbetarklass och olika mellanskikt i samhället har, menar Suhonen.

Olika delanalyser
Förutom en ny uppdaterad klassteori och en statistisk undersökning kommer också en rad samhällsvetare och forskare att bjudas in. Tanken är att de ska bidra med studier av kapitalkoncentrationen i näringslivet, mediemakten, den nya medelklassen, prekariatet, könsojämlikheten och det nya arbetslivet och andra teorier och perspektiv som kan utvidga och förnya förståelsen av klass.

Arbetet kommer att ledas av en styrgrupp under ledning av Göran Therborn och Daniel Suhonen och inleddes med en konferens i Stockholm i början av februari.

Katalys är ett oberoende fackligt idéinstitut som arbetar med utredningar och opinionsbildning. Det gör man inom områdena välfärd, samhällsekonomi, arbetsmarknad och fördelningsfrågor. Institutet startades på initiativ av LO-förbunden Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och SEKO.

I ett tidigare inlägg berättade jag hur en vanlig svensk börbolagsdirektör tjänar lika mycket som 54 industriarbetare. Så ser Sverige ut.

### Fler inlägg i bloggserien:
Klassamhället Sverige, del 1: Grislöner i klassamhället
Klassamhället Sverige, del 3: Den slarvigast klädde kan ha dyrast paltor
Klassamhället Sverige, del 4: Så förtrycker de din trut och fot
Klassamhället Sverige, del 5: Hur i hundan sätter en igång en skivspelare?
Klassamhället Sverige, del 6: Det är dags för en ny ideologisk offensiv

Sorgliga dagar för demokratin

För 43 år sedan hade jag avslutat mina tre år på sågen i Molkom och nyss hunnit börja på journalisthögskolan i Göteborg. Göteborgs-Posten var en jätte, Nya Wermlands-Tidningen var en jätte, Arbetet fanns och journalist var ett framtidsyrke. Pressfotograf likaså.

Inte anade vi då att något som hette internet skulle provocera jättarna att ge bort våra artiklar och bilder gratis tills de själva halvdog. Eller att några ännu större jättar vid namn Facebook och Google skulle komma och ta annonspengarna från oss alla. Norpa maten ur medias mun.

I dag är mina drömmars tidning Värmlands Folkblad såld och massor med folk får gå hem på grund av värstingjättarna och gratisartiklarna. Nu, när god journalistik är viktigare än någonsin.

Jag gråter försiktigt men knyter näven i fickan.

### Inte kan jag vara arg på köparen för att han köper.
### Mer snopen över säljaren.
### Kontinuerlig granskning kan ingen bloggare och facebookare i världen sköta. Allra minst på sportens område. Vi behöver proffs och många röster.

Löparlärdom nr 149

Löparlärdom nr 149: Du blir aldrig fullärd som löpare.

En gång fick jag en blåsa som var lika lång som höger långtå, bara för att jag läst en bok. Den sprack. Härom året höll jag på att få en arg tjäder i ögat.

Jag har försökt välta elhus i tegel, känt schäferkäftar runt vänster smalben, tävlat med tävlingslinnet bakochfram (vilket såg intressant ut på solbrännan efteråt), fallit handlöst bland lingon, druckit tvålvatten från vätskebältet i 30-gradig värme, repat glasögon mot jordklotet och tänkt mina djupaste tankar.

En får inte ge tappt.

Löparlärdom nr 148

Löparlärdom nr 148: Lopp jag trivts med.

Stockholmsmaran förstås. Fint att svänga höger efter Västerbron, gôtt för en självplågare att sega uppför Odengatan, jublande lyckligt att stappla in på Stockholms stadion och plötsligt sväva fritt i sista kurvan.

Pers!

Götajoggen. Friidrottstränaren Ulf Karlssons bästa idé som blev en sporre för så många av oss. Glatt lade vi på några kilometer extra i det färsktinade vårgruset när inbjudan kommit. I år då jädrar! Känslan när vi kom ut ur Mariebergsskogen och såg täten sträva på andra sidan viken. Tyvärr fick arrangörerna för sig att ”jogg” var ett gammalmodigt ord och 15 kilometer för långt, så de gjorde om loppet till en tiokilometare med nytt namn. Håhåjaja.

Lidingöloppet. En höstlig älskling. Så många backar uppåt och neråt att en blev full i skratt. Abborrbacken kände varje debutant till men inte att det fanns tjugo nästan lika pigga backar till. En gång blev jag biten av jordgetingar vid pinkstället i skogen strax innan start, en annan gång skrapade jag hela framsidan när jag stöp på en trädrot i en nerförrusning. Upp igen, upp igen, klockan går!

Berlin Marathon. Plattast av alla långlopp, bäst organiserat och varje steg tog du på historisk mark. Glömmer aldrig kyrkokören som sjöng, aldrig känslan när vi sprang fritt över gränsen mellan väst och öst. Perset blev drygt en minut för långsamt men det fixade jag i Stockholm några år senare.

Säffle Marathon. Enda loppet jag sprungit där vi blev bussade till starten eftersom maran trivsamt nog gick från punkt A där näset slutar och till punkt B vid Sporthälla idrottsplats. Bäst var snacket i bussen, näst bäst publiken på elva personer som flyttade sig norrut på näset i takt med oss löpare.

Karisänglunken. Min gamla klubb SK Örnens terränglopp gick alltid på första maj och då kåserade jag vid olika möten med arbetarrörelsen. Men sista gången, 2011, kunde jag inte låta bli att vara med, måste ju någon gång ha sprungit loppet vid min gamla folkskola. En klubb för idealister, ett lopp för oss som älskar idrottens idé. Tack!

25-mannaorienteringen. Inget långlopp (fast det går att ordna om du vänder kompassen fel) men likafullt en favorit. Att stå där i växlingsfållan, småfrysa och vänta på att få springa ut som en av fyra från klubben i den parallella sträckan är värt mycken träningsmöda i värmländskt lingonris. Skallen full av pirrighet, benen fulla av spring, terrängen småfinurlig på stockholmska sättet. Gôtt.

Nu pirrar det i belöningscentrum igen.

Den gamle och svansen

Hur var det de främlingsfientlige sa förr? ”Inte vill dom göra nåt, invandrarna, dom bara lever på bidrag. Åsså tar dom våra jobb”.

Hur är det Donald Trump resonerar? ”Media bara ljuger. Jag stöder mig på fakta från media”.

Än är inte den siste idioten född. Fast rent biologiskt är det onekligen intressant att det första trollet nu har flyttat in i Vita huset.

Ett troll. Det finns. Det har flyttat in. Trollet som finns har flyttat in. Det är ett troll. Vem kunde tro det? Who would believe this?

Med hela sin svans.

### För övrigt är det fortfarande vansinnigt roligt att nynorskan så tydligt definierar vad ”trump” står för.
### På nynorska betyder ”trump” egen och tvär karl, tvång, press, makt, hård metod.
### … och gevärskolv. Där tog det roliga slut.