Läsning – Sida 26 – SVENSSONS SLÄNG

Skrivarlärdom nr 1-50

Än är jag inte färdig författare men lusten att skriva vet jag en del om. Här är några erfarenheter som skrivare och skrivkursledare. Använd dem på ditt sätt.

Skrivarlärdom nr 1
Det är roligt att skriva.

Skrivarlärdom nr 2
Ibland vattnas det i munnen, ibland ger det gåshud.

Skrivarlärdom nr 3
Ska det vara någon nytta med orden räcker det inte att de är roliga och knottrar ditt skinn. De behöver ett syfte.

Skrivarlärdom nr 4
Bestäm vem du skriver för och vad du vill ha sagt.

Skrivarlärdom nr 5
Vill du att någon ska läsa din text? Försök få den publicerad.

Skrivarlärdom nr 6
Inget svar är också ett refuseringsbrev.

Skrivarlärdom nr 7
Säg aldrig till en författare på en fest att hon refuserat en av dina noveller till sin tidskrift.

Skrivarlärdom nr 8
Att få en dålig text publicerad är sämre än att få den refuserad.

Skrivarlärdom nr 9
Det finns inte mycket som slår upplevelsen att se sin text i tryck och vara nöjd med den.

Skrivarlärdom nr 10
Läs, läs och läs. Där har du din bästa lärobok.

Skrivarlärdom nr 11
Ett personligt språk kommer ur personliga erfarenheter.

Skrivarlärdom nr 12
Allt är material.

Skrivarlärdom nr 13
Alla kan bara inte förvalta det.

Skrivarlärdom nr 14
Det är ett tvång att skriva.

Skrivarlärdom nr 15
Det är en lust att ha det tvånget.

Skrivarlärdom nr 16
Skriv, skriv, skriv. Ingen idrottsman blir bra utan att träna. Ingen skrivare heller. Du ska svettas, det ska ta emot ibland. De benådade ögonblicken kommer men de kommer inte av sig själv.

Skrivarlärdom nr 17
Det är bara överdrivet romantiska romantiker som är emot skrivarkurser. Alla vi andra vet att teknik går att träna och entusiasm att väcka, i idrott såväl som i litteratur. Talang är medfödd men det litterära kunnandet faller inte från himlen, det kräver arbete och inlärning. Stefan Holm kunde inte hoppa höjd när han föddes

Skrivarlärdom nr 18
Träna gärna i grupp, skrivarkurser är bra för de flesta med öppet sinne. Det är nyttigt att försöka analysera andras texter och formulera sin syn. Ditt eget skrivande är ändå till sist en ensam process. Arbetet måste du utföra själv, språket kan ingen annan skapa åt dig.

Skrivarlärdom nr 19
Om skrivarkursen slutar med att alla skriver lika har den misslyckats. Då har ni varit dåliga deltagare.

Skrivarlärdom nr 20
Bästa sättet att undvika att härma andra är att läsa många.

Skrivarlärdom nr 21
Ha alltid block och penna på nattduksbordet. Kommer du på en formulering strax innan du somnar? Skriv ner den direkt, i morgon bitti har du glömt den.

Skrivarlärdom nr 22
Lär dig anteckningsprogrammet i mobiltelefonen. Det är också en bra plats för snabba noteringar och långsamma eftertänksamheter.

Skrivarlärdom nr 23
Här borde jag skriva något vackert om Moleskinblocken i mitt liv. Inget ger sådan lust åt skrivandet, hur kär jag än är i den 11-tums MacBook Air, 0,3-1,7 centimeter tjock, som stundom sover mellan mig och min fru när jag vaknar.

Skrivarlärdom nr 24
Bokstäver och ord är ingen medicin men ibland kan de lindra och läka. Att formulera frågan är början på en lösning.

Skrivarlärdom nr 25
Det finns folk som tror att en dikt inte kan stoppa ett besprutningsplan, stänga ett kärnkraftverk eller minska klyftorna i ett samhälle. De har fel.

Skrivarlärdom nr 26
Det kan gå.

Skrivarlärdom nr 27
Annars skulle inte så många diktatorer i världen vara rädda för att släppa kulturen fri.

Skrivarlärdom nr 28
Orden har gett mig massor med vänner och fått några få att bli fly förbaskade på mina tankar om rättvisa och solidaritet. Borde det ha hindrat mig? Nej.

Skrivarlärdom nr 29
Det är det viktigaste kravet på dina ord. De ska stå fria, utan annat uppdrag än det du själv ger dem.

Skrivarlärdom nr 30
Ibland får jag mothugg. Det är alltid lärorikt. Ibland ligger jag i fosterställning och mår illa av det, ibland stärker det mig i min vrede över orättvisorna och dumheten.

Skrivarlärdom nr 31
Ibland ger mothugget mig en djup funderare. Efter något dygn får det mig att försöka förena min egen tes och den andres antites till en syntes. Varje gång det händer blir jag mest förvånad själv.

Skrivarlärdom nr 32
Den trettioandra lärdomen är inte nedtecknad än. Jag har den på tungan men vänta, nu måste jag åka till jobbet. Jag återk…

Skrivarlärdom nr 33
Jag har jobbat 15 år på ett mellansvenskt kommunalt bolag, fem av de åren som medelmåttig chef på mellannivå. Tänk vilka medelbra romaner jag skulle kunna skriva utifrån de erfarenheterna. Jag tänker på processkartläggningen av den interna informationen. Jag tänker på frågan om åt vilket håll öronen ska vändas på kaffekopparna i skåpet i fikarummet. Tänk att äntligen få avslöja vem öronen är viktiga för.

Skrivarlärdom nr 34
Nej visst nej.

Skrivarlärdom nr 35
Kopiatorrummet på våning tre och lilla konferensrummet på våning två låter inte alltför upphetsande som litterära miljöer. Inte mitt höj- och sänkbara skrivbord heller, fastän det är vinklat åt fel håll jämfört med alla de andra skrivborden.

Skrivarlärdom nr 36
Blev du lurad nu? Allt är material sa jag. Seriösa nattliga arbetsmöten på konferenshotell en kilometer bortom länsgränsen, för att färdigställa processkartor över interninformationen i företaget? Det kan bli hur läsvärt som helst, särskilt om du försöker skildra processen i processen. Den som handlar om hur en från början skeptisk gammal murvel långsamt börjar tycka att processmumbojumbot faktiskt kan vara matnyttigt, rätt använt. Ge mig ett Gant-schema och jag ska byta biljettmaskin i varenda gult fordon i hela mellansverige. Ge mig en exakt processkarta och jag ska förklara för vilken stöt som helst… asch, vi tar det sen.

Skrivarlärdom nr 37
Allt är material men alla vill inte använda allt. Är du av den snälla sorten så undviker du nyckelromaner. De elaka får göra på sitt sätt. Det går att vara ärlig och intressant även på påhittarsättet.

Skrivarlärdom nr 38
Hur du än gör kommer någon att känna sig utpekad. Jag skrev om en trevlig tjej med fotbollslår en gång för många år sedan. Då tog en helt annan flicka åt sig, tre mil norrut. Det grämer mig än.

Skrivarlärdom nr 39
Den upplevelsen är också material.

Skrivarlärdom nr 40
Fundera över skillnaden mellan att vara privat och personlig.

Skrivarlärdom nr 41
Kåsören Ingemar Unge skrev en gång att man inte ska använda sin text till privata vendettor, inget trams om sura expediter eller kypare. Tidningen är en för stark kanon.

Skrivarlärdom nr 42
Ingemar Unge har rätt. Det är bara små människor som hämnas via spalten.

Skrivarlärdom nr 43
Gör dig större än så. Du har inte skaffat ditt språk för att sikta på småfolk. Satir ska riktas snett uppåt. Åt andra hållet kallas det folkförakt. Varenda dag ser jag exempel på skrivare som inte fattat detta enkla.

Skrivarlärdom nr 44
Tror du texten är klar? Då är det dags att låta någon med distans läsa den, själv är du för nära den.

Skrivarlärdom nr 45
Enklast är att be någon annan läsa. Vill du inte det? Då får du låta den ligga till sig i datorn eller byrålådan ett tag innan du själv hinner få den rätta distansen.

Skrivarlärdom nr 46
När du skriver ska du älska din text, allt är bra, allt är möjligt.

Skrivarlärdom nr 47
När du tittar på den kritiskt efteråt ska du älska rödpennan och delete-knappen. Det är inte ditt urtagna hjärta du håller i din hand. Inte än. Än är det bara arbetsmaterial.

Skrivarlärdom nr 48
Läs texten högt. Då hör du.

Skrivarlärdom nr 49
Skriv.

Skrivarlärdom nr 50
Skriv om.

Talar vid nationaldagen.

Fler erfarenheter: Skrivarlärdom nr 51-59
Skrivarlärdom nr 60-68

Har den äran på födelsedagen, Gun-Britt!

NWT 25 maj 2014.

Ser att en av mina facebookvänner fyller år i dag. Jag har några vänner som jag beundrar mer än andra, Gun-Britt Karlsson i Fensbol är en av dem. Här ett tips till er som beslutar om kulturstipendier i Torsby kommun, provinsen Värmland och vårt land:

– Det finns kvinnor också.

Vet ni inte vad Gun-Britt gjort och gör som förtjänar henne alla stipendier i världen, så bör ni snarast läsa på. Ni kan börja med en utmärkt artikel som Anette Persson skrev i Nya Wermlands-Tidningens söndagsbilaga på nätet den 25 maj i fjol.

Jag pratar förstås om Gun-Britt som tillsammans med livskamraten driver Heidruns förlag och bok- & bildcafé i Fensbol norr om Torsby. Ett givet utflyktsmål om somrarna, både för pajerna och scenprogrammen. Heidruns har snart gett ut 200 böcker och i år fyller förlaget 25 år.

”Utåt är hon kanske mest känd för sina goda bakverk. Men de som känner henne vet att hennes bidrag till verksamheten är betydligt bredare” skriver NWT. Själv utrycker Gun-Britt det så här i artikeln, apropå att livskamraten Bengt Berg syns mer utåt och hon själv finns mer i bakgrunden:

– Det har bara blivit så. Jag är praktiskt lagd och Bengt är social. Han är bra på ord och jag på siffror. Jag sköter prosan och han tar poesin. Men tillvaron är inte statisk och på ett litet företag gäller det att dra nytta av varandras olikheter och komplettera varandra. När han suttit i riksdagen är det jag som drivit förlaget.

Till synes outtröttlig
I artikeln beskrivs Gun-Britts liv från födseln i Ena mellan Sörby och Munkfors och flytten i barndomen till Västergötland. Jobb som hembiträde i Hagfors och Karlstad, lillvärdinna i Sälen, servitris i Marstrand, våningsstäderska på Park Aveny i Göteborg, köksarbete i Sigtuna, ekologiskt jordbrukskollektiv i norra Värmland, föreståndare för köket i Munkfors Folkets hus, cirkelledare i ABF i Karlstad, svenska för invandrare, arbete med utvecklingsstörda, solidaritetsprojekt för Nicaragua. Grupp 8, FiB/Kulturfront,
miljörörelsen, småningom flytt till Torsby och Heidruns.

Själv har jag glädjen att samarbeta med Gun-Britt. Vi är båda med och administrerar en antirasistisk grupp på Facebook. Även där är hon till synes outtröttlig, vare sig det gäller att introducera den här nykomlingen i administratörsgruppens små finurligheter eller att hålla ordning på skrivglada unga män vars sociala medie-egon stundom växer om fredagskvällarna.

Människovärdet är ett och okränkbart, det är det viktiga. Främlingsfientligheten måste bekämpas.

Värd båda två och ett stort tack
Grattis på födelsedagen, Gun-Britt. För mig är du värd både landstingets kulturstipendium och folkrörelsestipendium på en och samma gång. Samt, inte minst, ett stort kamratligt tack från alla oss som du gör livet vackrare, gladare och tydligare för.

För visst är du bra på ord med. Har du inte märkt hur många som tycker om dina kvällsbetraktelser efter ännu en engagerad dag?

Fina bilder till NWT-reportaget: Olle Persson

Exalterad?

Illustration i Elsa Beskows bok Olles skidfärd.

”När jag var liten och ända tills nu har jag blivit glad, ja nästan exalterad när de första flingorna har fallit” skriver min vän Lars Nilsson på Facebook.

Ja. Just så. Jag var barn och stod med näsan tryckt mot rutan varje kväll från början av november. Hoppas, hoppas vi får snö… Olles skidfärd, som bilderna i den boken såg min dröm ut. Ganska ofta blev den sann.

Jag drömmer den än.

En annan upplevelse som sitter djupt i själen är korvgrillning. Att gå ut i skogen, oavsett årstid, tända en brasa, tälja en grillpinne och grilla korv. Väcka jägaren & samlaren inom mig, minnas alla Hjortfot-böckerna och alla goda svenska naturskildrare för vilka brasan alltid är munter. Brasa och munter, de orden är tvillingar. Trillingar förresten, det finns ett ord till.

I går gjorde vi det igen.
Tack liv, tack skog.
Tack Konsum Värmlands charkfabrik.

Exalterad. Just så.
Sa jag att det snöade?

Dags att tolka skyltarna

Du ska inte krångla till saker och ting. Var sak på sin plats, tavlorna på tavelavdelningen. För en värmlänning betyder det där sista ordet två saker, det gör inte saken sämre.
– Inga tavling, titt på bildera nu’ra.

Ett vanligt budskap ombord på bussar är: Fortsätt bakåt.
– Hur långt bakåt? Det är en vägg längst bak.
– Öppna fönstret (ler ironiskt).

En tredje skylt fann vi på timmerväggen vid en kaffestuga bortom Ludvika. Den varnar för orm i vissa partier. Jag vet vilka ormar den skylten menar. Vilka partier med.

Får man hälsa? Då vill jag hälsa till ormarna:
– Fortsätt bakåt, det räcker nu. Tavlor kan ni göra bland hötorgskonsten, inte i Sveriges riksdag. Hör ni inte vad jag säger? Fortsätt bakåt.

Ordet ”tavel” på värmländska kan betyda tafs och ”tavling” tafsande.
Bilden på ormskylten är från Långsjöns kaffestuga
vid väg 50 mellan Ludvika och Borlänge.

Din definitiva jävel

Bilden är tagen innan snön föll.

Årets sista dag 2014. Jag är nästan två år äldre än ordet ”nyårslöfte” läste jag någonstans.

Det tror jag inte på. Den företeelsen är äldre än så, även om löftet blev litterärt när Stig Dagerman skrev dikt om saken på nyårsaftonen 1952. Något år senare bröt han sitt ord från dikten i Arbetaren och tog verkligen livet av sig.

Vilket roligt möte
I fem och ett halvt år har jag funnits på facebook, tyst i början men det vände min omgivning på. Du får vänner där. De finns.

Vid min ålder dör en vän ibland. Döden, du din definitiva jävel. Tre stycken facebookvänner borta, en vartannat år. Det kunde ha varit värre, det är lika illa för det.

J, B och R. Så lika och så olika. Tänk vad roligt de skulle ha haft om de träffats. Jag vet vad vi kunde ha pratat om.

– Den är skriven för dig den där rollen, sa B när jag spelat smed i Älvdalssagan fast jag inte tordes. Det är det vackraste någon man har sagt till mig.

Livet, detta preliminära.
Bröd och skådespel skulle vi ha pratat om.

Vargen kommer

En kvinna och hennes barn har sett två individer från Forshagareviret vid en fotbollsplan på Kroppkärr i kanten av Karlstad. Där på trakten fick SD 7,42 procent av rösterna vid förra riksdagsvalet. Alla gillar inte individer som kommer vandrande från andra revir.

7,42 procent. Varför kollar jag sånt?

Det är vargar vi pratar om. Finska EU-migranter, skickligt organiserade. En bekant till en vän till en före detta granne vi hade har sett hur de åker dyr Mercedes mellan Forshaga och Kroppkärr. Varenda morgon blir de avsläppta strax innan Olsätersgatan. ”Tar de upp en mobil får de f-n inga rådjur av mig” sa han, bekanten.

Individer. Dom ska du se upp med, det är dom som är värst.

Parallella paradis

Hur ska papperstidningen kunna överleva? Lätt blir det inte, affärsidén att låta oss läsare välja mellan att få dagens nyhet gratis på skärmen i dag eller mot betalning i brevlådan i morgon var inte så smart. Fast den efterklokheten räddar inte demokratin, folkupplysningen och det gemensamma samtalet.

Jag har ingen snabb lösning. Samhället är redan kraftigt uppdelat, klyftorna skär djupt genom Sverige.

Den ekonomiska klyftan. Har pengarna någonsin varit mer ojämnt fördelade? Utbildningsklyftan. Åk till vilken bruksort som helst, tjejerna far till stan och pluggar, killarna stannar hemma och kör bil med bra högtalare i. De utbildades barn läser vidare, de andra inte.
Den politiska klyftan. Solidaritet mot egoism. Gästfrihet mot främlingsrädsla. Utjämning mot koncentration. Land mot stad. Folkflertal mot elit.

Härom veckan var jag på seminarium. Vi svenskar lever i parallella paradis, var det en av talarna som sa, apropå hur vi konsumerar massmedier år 2014. En klok formulering. Klok och förfärande. Nyhetssökarna tar fler och fler kanaler till hjälp för att hänga med i politik och samhälle. Nyhetsundvikarna tar fler och fler kanaler till hjälp för att hitta sin dagliga fördumning.

Båda lika lyckliga.
Under tiden spricker landet vi bor i.

Om fisktupp, pliktläsning, fågelmålare och att bo i en dörr

Fågelmålning: Ferdinand von Wright. Berguv heter huuhkaja på finska. Träffande namn. Ho-kaja.

Den där lyckan när du kämpar med en tjock pliktläsningsbok och bredvid dig på nattduksbordet ligger en annan bok som du vet är bra, för du har gluttat, och snart får du börja på den och då blir det roligt.

Att kalla en webbplats för ”hemsida” är som att säga att du bor i en dörr.

Hör en duns mot altanfönstret och kommer att tänka på bröderna von Wright. Magnus och Wilhelm från Haminanlax strax utanför Kuopio i Finland som illustrerade bildverket Svenska Foglar, 1838. Fantastiska målare, precis som den tredje målarbrodern Ferdinand, fast fåglarna sköt de först. Jo, mycket riktigt, på altanen ligger en död fågel med det karaktäristiska gula bandet på vingen.

En gång var vi till Kuopio, för min skogsfinska vurm var färsk och entusiastisk, och där åt vi kalakukko på torget och sedan slumpade det sig så att vi hittade en stor utställning med bröderna von Wrights fågelbilder.

Det uttalas ”fånn vrickt”, ser jag i det gratis nätuppslagsverket.
Den där skamliga känslan när du redan visste det.

Den där snopna känslan när boken som låg bredvid var precis så bra som du trodde men nu är hon redan slut.

Det bor en människa i den.

Jag öppnar boken igen och börjar om. ”Litteratur är motstånd. Litteratur är frihet.” Svårare än så är det inte. Inte enklare heller.

Boken på nattduksbordet:
Crister Enander Om natten ringer de döda
Tankebok, Heidruns förlag

Frisk vind eller avloppsrör

En gång skulle jag föreläsa vid en kurs i kulturjournalistik. Vad är kultur? frågade jag mig själv och gick till ordboken. Ordet låg mitt emellan kultje och kulvert. Frisk vind eller avloppsrör, det valet var lätt.

Nu surrar luften av nyvalsprat. Heter det extraval eller extra val? Ingen tidning skriver lika men valmyndigheten drar isär det och den bör ju veta. Egentligen ska ”extra val” uttalas med luft mitt i, antar jag, fast det låter fyrkantigt.

Det borde heta nyval, som alla tänker, men det är en annan sak.

Jag går till ordboken för att få vägledning igen. Hur ska jag se på valet den 22 mars? Boken ger genast besked. Ordet extra ligger mitt emellan extas och extrakt. Hänförelse eller något utdraget? Det valet är lika enkelt.

En månads extas tack.

Den går inte att fotografera

Om du inte är allergisk mot sötmandel, vanilj eller syrliga äpplen så har du två goda skäl att skaffa Lena Sewalls bok En bit Racken. Det är en utmärkt bok som jag skrev om för ett år sedan, när Lena var på Heidruns i Fensbol och berättade.

Fast det finns alltså ett skäl till.

Jag är ingen stor matlagare men visst läser jag hennes matreportage i Nya Wermlands-Tidningen och recepten i tidskriften Värmländsk Kultur. De som alltid har en intressant kringhistoria, lika läsvärd som recepten.

Det finns detta andra skäl: receptet på sidan sex i Rackenboken. Den äppelkakan kan vara den godaste dessert jag kommer att ha ätit. Någonsin. Egentligen skulle jag ha haft en bild på en form fylld med den äppelkakan här men det går inte.

Jag har försökt flera gånger.