Första lovliga dagen

Rött kortI dag är det fettisdagen. Första dagen det är lovligt att äta semlor. Nåde er, era tålamodsklena, hetsätande, historielösa, penningfixerade sneggelvespar om ert för tidiga bakande, säljande och ätande av dessa delikatesser har gjort att de inte går att få tag i på konditorier och bageriet i dag och fram till påsk.

Då ska jag spöka för er. Jag ska spöka för er på stränderna, jag ska spöka för er på landningsbanorna, jag ska spöka för er på fälten och gatorna, jag ska spöka för er i bergen, we shall never surrender.

Julafton är bäst den 24 december.
Fattar du?

Fattar du är svenska för capisce.
Har du förstått?

När jag vill bli som Lars-Tommy

Odling

Ibland önskar jag att jag kunde provocera som Lars-Tommy Hedelindh. Smälla till med nåt braskande så det blev lite liv i luckan.

Sedan tänker jag efter en stund till. Jo men det kan jag ju. Jag har gjort det förr och kan göra det igen. Vem vill inte vända upp och ner på samhället långt mer än Lars-Tommy har tänkt sig, han härjar bara om småttigheter. Jag vill ju drämma till med
förfärligheter som att ha kvar värnplikten och en viss vargstam men inte kärnkraften, Skeptiskinte monarkin, inte medlemskapet i Europeiska unionen, inte orättvisorna mellan könen, inte rasismen och främlingsfientligheten, inte SD i riksdagen, inte låta folk köra i 80 när det är 100 men bara en fil på vajervägar, inte låta tanter och farbröder promenera i skidspår, inte tills vidare-anställa reportrar som skriver ”ett fräckt inbrott”, inte sälja ut alla svenska folkets gemensamma tillgångar, inte låta en procent av jordens befolkning äga hälften av dess rikedomar.

Fast det vill kanske han också, när jag tänker efter.
Han kanske är överens om det mesta?

Sanningen är att det vore lätt att provocera. Jag är inte dummare än att jag vet hur det går till. De orden finns i min dator med.

Jag har bara inte lust.

Fotnot: Lars-Tommy Hedelindh är en påhittad figur, släkt med hemlige Mållgan.

På Colins kulle

Bilen flyger

 Från Colins Crest. Mobilfoto: bloggarn själv.

Det är finnar med blåvita västar, det är två håriga gorillor och sju gula kängurur, det är ropande norskar och polacker med skogens högsta flaggstänger, det är vedsläpare, det är vedbärare, det är veddragare, det är vedskjutare, det är vedeldare.

Många vedeldare.

Det är banderoller, det är visselpipare, det är knallskott, det är pressfotografer, det är sydeuropeiska motorskribenter i dyra lågskor i 25 centimeter mellanvärmländsk blötsnö, det är högtalare, det är jätteteveskärm på lyftkran, det är norsk och svensk speaker som pratar ikapp. Det är 15 000 hitresta, hitgådda, kommunen är dubblerad. Det är knallskott, det är folk som går mitt i vägen när ingen bil kommer, det är vedeldare, korvgrillare, öldrickare, jägermeisterskålare och koskenklunkare. Det är VIP-tält med snabba servitriser.

Det är pulkaåkare i poncho och mexicohatt, det är snöbollskrig mellan kängurur och hagforsingar, det är finsken som dyker på rygg i en snövall, det är slängkyssar över vägen, det är gula västar som det står Media marshall på. Det är fällstolar, dubbelt medtagna. Det är fyrhjulingar som fraktar 14 personer i taget på öppen flakvagn. Det är småbrasor och en stor en som hade dugt på Valborg.

Det är långt bort’ i skogen bland tallar. Enda furumon hitom Fryken som fått namn efter en skotte som flög. Nu kommer nästa chaufför, han flyger 44 meter.

Det är ju kul.
Utan dubbelmening.

Mobilfilm: En som flyger

På gränsen till det privata

Lampa

Det här är en blogg om att skriva, springa, leva… ja, du ser beskrivningen upptill. Du hittar inga bilder från mitt privataste liv här, personlig vill jag vara men det finns en gräns.

Ett av de vanligare orden i mina facebookkommentarer är ”Trivs”. Det är sant varenda gång, jag brukar vara glad. Den kära vännen och jag har bestämt att vi ska skratta tillsammans minst tre gånger om dagen. Än har det aldrig varit några problem. Det går att skratta, även de tyngsta av dagar.

Ytlig är jag inte. Bekymren lever och svärtan finns, tro inget annat. Ibland tycker jag att vi har fått mer än vi förtjänar av ledsamheter. Vi försöker bara inte låta dem styra. Dessutom är de flesta bekymmer för privata för att höra hemma här.

Det går en gräns.

Löper bland vikingar och grekiska marmorlejon i Venedig

Springer med en vän som jag inte löpt landsväg med förut. Ska vi ta vägen från Österdeje till Hösserud? frågar han. Ett bra förslag. Det är en härligt kuperad och krokig gammal historisk vägsträcka från ostkanten av min kommun, delvis naturskön, och namnet Hösserud har jag inte hört förut.

I vår familj kallar vi den platsen julaftonsmossen, eftersom vi plockade hjortron där en gång, som inte fick ätas förrän på julafton. Hösserud? Hur fick de gårdarna sitt namn? Rud betyder röjning, precis som ryd, red, röd, råda och rödja. Men Hösse?

En släktforskningssida på nätet hänvisar till en sockenbok för Alster. Enligt den kommer Hösse av fornnordiska haus, huvudskål. Visst, gården Hösserudskullen ligger på en höjdknalle, men inte liknar den någon huvudskål. Jag tvivlar. Säker är jag inte men jag tvivlar.

LejonetRistade sitt namn med runor
Då tror jag mer på marmorlejonen i Venedig. De blev ditfraktade från Pireus i Grekland år 1688 men är äldre än så. Någon gång på 1000-talet har en viking stått i Grekland och ristat sitt namn med runor på stenlejonet. Såhär skriver Institutet för språk- och folkminnen:

”Haursi, som uppträder på den äldsta ristningen, är troligen identiskt med ett ord med betydelsen ’bock’. Det är ett namn som är säkert känt endast från uppländska runristningar. Om namnet hade överlevt till våra dagar skulle det ha haft formen Hörse eller Hösse”.

Kan ha levt vidare
Där kom det. Mansnamnet Hösse. Nu menar jag inte att den skrivglade greklandsresenären for hem och röjde sig en gård i Alster för tusen år sedan. Jag menar bara att om förnamnet fanns på hans tid kan det ha funnits senare med.

Sådant pratar vi om, medan vi kutar uppför backar, förbi milstenar från 1700-talet och sjöutsikter från istiden. Ett rådjur har gjort spår i snön. En nötväcka sjunger. Tass tass tass viskar fyra löparskor mot den vita vägen.

Eller så har jag fel. Det har hänt den här huvudskålen förr.

Sanningen om datorfläkten

Åsa RMåste en talesman för snuten
sätta tejp för tyckartruten?
Räkna till hundra när han blir arg
på tiggare, miljöparti och varg

Ute tystnar varje vind
Datorn fläktar om Tommy Lindh

Kollegan i Växjö blev idol,
nätet blev sättet att nå ett mål
I Värmland blåser en annan vind

Datorn fläktar om Tommy Lindh

Viktor Root

Värmlandspolisens talesman Tommy Lindh har hamnat i blåsväder privat, sedan han skrivit på facebook om miljöpartiets syn i vargfrågan och tidigare uppmanat folk att inte ge pengar till tiggare. 

I Växjö har polisen haft stora framgångar med att använda Facebook som ett hjälpmedel i tjänsten. Scott Goodwin, deras speciella facebookpolis, har blivit en kändis på stadens gator. Växjöpolisens sida på Facebook har över 64 000 gillare. 

Facebooklänk: Polisen i Växjö/Alvesta

Löparlärdom nr 123-125

Skärmavbild 2015-02-07 kl. 10.25.24

Några nya lärdomar och länk till alla de tidigare.
Använd det du tror fungerar för dig.

Löparlärdom nr 123: Motionslöpning är en glädje, ett lyckligt måste. För många av oss är det så. Fast detta döljer vi så gott det går. När två löpare möts pratar vi inte om hur skönt det är att springa, hur gôtt det senaste passet var och hur bra tränade vi är just nu.

Vi talar om våra problem.
Det finns elva sorter. 

Löparlärdom nr 124: Har du löst dina var-, när-, hur-, vem- och varför-problem som löpare?

Bra. Då vet du det. Då finns det något nytt du kan drabbas av.
Vadproblem.

Löparlärdom nr 125: Luktar dina löparskor förfärligt när du kommer hem från skogsrundan? Det finns en lösning.

Jag skrev en krönika i löpartidningen Springtime en gång på 1980-talet om problemet. Mina skor luktade kattpink utan att någon katt ens varit i närheten av dem. En hel vinter fick jag ha dem i garaget och springa i blöta skor varje gång. Skulle de med på resa fick jag ha dem i tredubbla konsumkassar.

Kan det vara limmet? skrev jag. Läcker det gas ur gassulan? Detta var innan e-posten fanns men många läsare hörde av sig. De hade samma problem. De hade sprungit på blöta skogsstigar och nu gick inte skorna att ha i möblerade rum.

Stanken var förfärlig.

Hittar 17 metoder
I dag finns både e-post och sökmotorer. När jag googlar på löparskor som luktar illa hittar jag snabbt 17 olika förslag, om jag räknar rätt. Stoppa skorna i frysen. Lägg i doftgranar. Tvätta dem i tvättmaskinen. Byt skor ofta. Köp särskilda sulor som tar bort odören. Lägg i bikarbonat över natten. Spraya t-röd med blomspruta. Använd dubbla par skor och kör dem i skotork efter varje pass. Sätt i skoblock som avger UV-ljus. Kör dem i mikron. Duscha dem med yocoair. Ställ ett shotglas med vitvinsvinäger i varje sko. Lägg i sneakerballs (små söta bollar i plast, gröna Radioactive luktar som gröna äpplen eller nystädat, gula Happy Feat ser ut som smileys och luktar nytvättat, pastellfärgade ICE luktar mint.). Häll i kaffebönor eller kaffepulver över natten.

Den här instruktionen är mer detaljerad:

1. Ta ur sulor och tvätta dem, 2. Torka skorna med en hårtork, 3. Ställ skorna med tån nedåt mot väggen och ställ i ett shotglas med ÄTTIKA i varje sko, 4. Stå en eller 2 dar, 5. Ta ur ättikan och lufta skorna 6. Blås ur dom med hårtorken tills den sista ättiksdoften försvinner, 7. KLART.

Styrkebloggen har gjort ordentlig research, både om orsak och botemedel. Här behöver du ättika (säljs i mataffären i en 24-procentig lösning, 12 procent går också bra), hink eller valfritt kärl som rymmer dina skor och varmt vatten.

Den enkla lösningen
Jag har inte provat alla metoderna men frysen tar inte död på bakterier om du tror det. Tvättar älskade och dyra löparskor i tvättmaskin gör jag inte gärna och det hjälper ändå dåligt. Spraya t-röd låter också vårdslöst mot två sådana kära vänner.

Några av de andra sätten tror jag mera på men har inte provat. Det behövs inte. Inte sedan en klok person berättade om tepåsarna. Jag lägger en tepåse i varje sko direkt efter rundan. Det fungerar. Nu får jag ha mina blöta skogsluffarskor i badrummet igen under bestående äktenskap.

Prova. Då blir det dessutom spännande att sticka ut på en runda. Har du kommit ihåg att plocka ur tepåsarna den här gången?

Ibland glömmer jag det. Släng er i väggen, barfotalöpare. En annan springer på importerade växtdelar från Fjärran Östern.

Skärmavbild 2015-02-07 kl. 10.25.24Löparlärdom nr 1-25
Löparlärdom nr 26-49
Löparlärdom nr 50-89
Löparlärdom nr 90-116
Löparlärdom nr 117
Löparlärdom nr 118-122

Så många ord har svenskan för att kryna

Snöns möjlgheter

Jag kan inte låta bli. Varje vinter drar jag igång min enkla undersökning av vad folk kallar det, när de gnider snö i ansiktet på en annan människa. Mula, kröna, tryna. Orden är många och det som fascinerar mig mest är att det kan skilja från stadsdel till stadsdel och by till by. Här i Värmland vet jag folk som säger kryne, kröne, mölje, bryne och några till varianter.

År 2006 undersökte radioprogrammet Språket saken i större skala. Du kan inte ana hur många olika ord lyssnarna skickade in. Klicka på länken så får du svaret.

Varför det finns så många ord för denna kryning? För att i det här fallet lever språket bara som talspråk, säger professor Lars-Gunnar Andersson. Bara som talspråk, bara i en viss miljö och utan normering.

Så bevisade de snömöljande svenskarna än en gång min uppfattning. Att dialekterna lever.

Länk: Läs vad folk säger på olika håll i landet och lyssna på programmet Språket från den 10 januari 2006

Fotnot: ordet mula kommer från romani och betyder dö, döda. En ironisk hälsning från språkhistorien, denna vinter i mitt Sverige. Vi fick deras ord. Tjej, lattjo, macka, jycke, mucka, puffra, tji och kis, svenskan har massor av sådana ord som vi fått från romerna. Kallar du hundralappen släng är det också romani. 

Släng? Hmm, känns inte det bekant?

Fyra oskrivna mästerverk

Snö på grenarJag har varit på konferens i två dagar på ett av mitt livs smultronställen och inte hunnit skriva någon lördagsbetraktelse. Här är fyra ämnen jag hade att välja mellan:

– 64. Nu får jag snart sno på om jag ska bli litterärt underbarn.
– Vägen till helvetet är skyltad på värmländska.
– Du löper större risk om du inte löper än den risk du löper om du löper.
– Funderar allvarligt på att bilda facebookgruppen Vi som … och längre kommer jag inte.

Välj själv vilken du föredrar och tänk ut fortsättningen. Personligen är jag rätt förtjust i tvåan. Nej, trean …fast det är klart, fyran…

Asch, dä kvetter. Det kommer nya dagar.
Det är jag så glad för.