100 rockriff i rad

100 riff

 

… och där hittade jag Youtube-filmen som hjälper mig hålla ordning på gitarrhjältar jag vill lyssna på och stränggnischlare jag kan avvara. Min musikaliska fortbildning går vidare. Här är 100 av rockhistoriens gitarriff från en och samma gitarr i en enda tagning.

Gillar galenskapen. Få se nu, vem ska jag gå till originalet och lyssna mer på än jag redan gjort? Nummer 6, 11, 13, 14, 22, 24, 26, 48, vänta, byt inte så fort, jag hinner inte med.

Kul idé.
Jag vet ett riff du glömde.
Det gör alla som hör de hundra.
Inte är du den bäste gitarrist jag hört men tack för kom ihåg-listan. Nu ska jag lyssna på The Who.

YOUTUBE: 100 Riffs (A Brief History of Rock N’ Roll)

Hårdrock för mångfald

Hårdrock i Deje

Skatorna har möte, grafiska i sin enkelhet. Dinosaurier kallar den kära vännen dem, de ser så ut när de flyger tycker vi och forskarna tror de är släkt med di gamle.

Skator i snöEnkelhet? Nåja. Den som har sett hur de kan ägna 45 minuter åt att villa bort en katt i trädgården kallar dem inte enkla. Fåglarnas grupparbete var perfekt, på slutet var jag helt säker på att de skrattade. Katten dröp iväg, helt uppstirrad.

Nu har de möte. Det är helgdag, snön är ett mjukt vitt täcke över Grossbolstorp och jag tänker på kärleken. En av mina favoriter har börjat blogga igen. Bodil Malmsten:

Det är väldigt glest med lyckodikter i världslitteraturen.
Lyckan skriver vitt.

Började rycka
Framför mig ligger traktens annonsblad, knappast enkelt i sin grafik. Jag blir så glad över budskapet på förstasidan. Hårdrock för mångfald, det skulle dinosaurierna ha känt till.

Det var en dag i fjol, har glömt vilken. Vi var nere i Forshaga, det pågick någon sorts dagar. Då hörde jag dem plötsligt. Några unga killar stod och spelade på torget vid vår lokala spelbod. Hårdrock så det började rycka i ben, vener och hjärnceller på den här 60-plussaren.

Inte begriper jag mig på hårdrock (fast jag har börjat gilla’t), men det här var ingen vanlig torgmusik. Spelglädje och talang begriper jag mig på. De kallar sig Wendorizer lärde jag mig efteråt.

Musik som manifestation
Nu går de vidare, de unga killarna. Jonathan Agorander, Aron Torstensson och Robin Bidgoli bestämde sig för att de ville göra något mer av sin musik. De ville bidra till acceptans och tolerans för mångkultur och mångfald, skriver de.

Just så. Vem har sagt att antirasism och mångfald måste bestå av långa teoretiska inlägg på facebook och bloggar och mer eller mindre högljudda manifestationer på gator och torg? Det kan vara en hårdrocksdag i kulturhuset i den forna bruksorten Deje också, med både inlägg och högljuddhet.

Avhoppad nazist berättar
Skator i snö
Medan skatorna pickar solrosfrön i snön läser jag vidare om galan i Deje på lördag den 31 januari. Gratis inträde, börjar 12.00 och slutar 21.00, med pauser. Bland föredragen märks den avhoppade nazisten Peter Sundin som pratar om vägen ut, några pratar om sin skolresa till Auschwitz, andra om att komma som flykting till Forshaga och om att vara ensamkommande flyktingbarn. Allt är alkoholfritt och drogfritt och det finns möjlighet att köpa fika och mat under dagen.

Vänta, musiken för höge farao. Browsing Collection, Gonadetectomy, Insane, Serpenth och Wendorizer själva.

Musik är bäst när den vill nå’t. Det vill de här killarna. I höst och vinter har de jobbat häcken av sig för sin övertygelse.

Åk dit.

BAKGRUND: För två år sedan startade Robin Bidgoli och Aron Torstensson hårdrocksbandet Wendorizer. De är 15 år nu. Ett år senare gick Johathan Agorander med, han är 21. Killarnas engagemang för mångfald fick ett annat perspektiv då Aron och Robin fick åka på studieresa till Auschwitz med skolan via ABF. Med på resan var folk från olika föreningar, kommuner och fackförbund. Plus åtta elever från Deje, däribland Robin och Aron. De bestämde sig för att gå vidare med budskapet om mångfald och berätta vad de upplevt i Polen.

Hårdrock i DejeDe kontaktade Studiefrämjandet där de redan kört studiecirklar med sitt band. Beslutet blev att starta föreningen Hårdrock för alla. Du hittar den på Facebook.

Under hösten har de gått föreningsutbildning och bestämt sig för att arrangera sin gala den 31 januari. Budget: 60 300 kr. Då har de ordnat bidrag från Alfa-stiftelsen, Forshaga kommun, olika privatpersoner och Studiefrämjandet. Målet är att det ska komma 100 ungdomar och att stärka mångfalden, antirasismen.

Bra jobbat.
Gillar’t.

Jag ska bli finansminister

Skärmavbild 2015-01-20 kl. 17.42.07Jag ska bli finansminister ser jag på nätet. He he he he, hahahahaha, hohohoho, hihihi. Ha ha ha. Hahahaha, hehe.

En vän har fyllt i ett av alla dessa tester på Facebook. Den här gången handlade det om att låta Facebook utse en regering bland vännerna. Statsminister blev han själv, sedan kollade det sociala mediet vad hans vänner brukar gilla och skriva om, och utifrån det valdes ministrarna ut.

Jotack. Finansminister blev jag.

Hoho.

Ho.

*

Som den undersökande reporter jag är går jag till källorna. Vad är det för finanssidor jag har gillat egentligen, som får Facebook att tro att jag kan sköta inte bara min egen ekonomi utan också fosterlandets? Det är fort gjort, för några traditionella ekonomisidor har jag inte gillat. Då börjar jag från början på listan och inser snart att tanken kanske inte är så dum. De här sysslar onekligen med den sortens ekonomi som jag tycker är viktig: 

Romhjälpen, Vi-skogen, Vem ljuger om Nuon?, Coop Konsum Forshaga, Konsum Värmland, Insamling till asylsökande flyktingar på Glava Gästgård, Rädda mjölkbönderna, Påskupprop mot utförsäkringarna.

*

 OK, jag tar jobbet Lars. Nu kör vi. Säg inget till min fru.

Skrivarlärdom nr 69-82

Flyger

Då kommer idéerna.

Ännu några erfarenheter. En del har jag tänkt ut själv, en del har kloka kursdeltagare och läsare fått mig att inse genom åren och någon har jag inspirerats till av andra skrivare men formulerat om på mitt vis.

Skrivarlärdom nr 69
Gör din läsare klok, hon vill det. Ställ en fråga och svara inte, det får hon göra själv. Låt bli att fråga men låt henne ändå räkna ut. Eller honom.

Skriver du att brasa och munter hör ihop och orden är trillingar? Berätta inte vilken den tredje trillingen är. Läsaren vill räkna ut.

Skrivarlärdom nr 70
Läs din text högt för dig själv.

Skrivarlärdom nr 71
Läs din text högt för någon annan intresserad.

Skrivarlärdom nr 72
Läs din text högt för någon ointresserad. Du hör ändå bristerna, särskild då hör du dem.

Skrivarlärdom nr 73
Alla texter är inte högläsningstexter men det spelar ingen roll. Du kommer att rätta småfel redan när du läser och annat kommer du att höra och rätta efteråt.

Skrivarlärdom nr 74
Ibland kommer texten att sitta perfekt redan från början, då blir det roligt.

Skrivarlärdom nr 75
”Det ordet finns inte” finns inte. Du använde det själv nyss.

Skrivarlärdom nr 76
Ska du skriva bandy, använd blyertspenna.

Skrivarlärdom nr 77
Ska du intervjua folk, säg inte ”Säger du det?”. Det gjorde jag i Vaggeryd. Då tog de tillbaka allt de hade sagt.

Skrivarlärdom nr 78
Har du fått skrivkramp? Det går över. Rensa skallen under tiden. Spring, simma, ta en promenad, sätt potatis, gå ut i skogen med kikaren, måla, ta upp potatisen, laga mat.

Många av mina texter har kommit till när jag egentligen hade en annan text jag var tvungen att skriva. Ännu fler har blivit påhittade när jag sprungit. De första minuterna tänker jag bara på löpningen. Sedan kommer idéerna.

Skrivarlärdom nr 79
Ska du göra personporträtt? Intervjua människan hemma hos sig, där känner hon sig trygg. Fråga vad hunden heter.

Skrivarlärdom nr 80
Ska du ge ut en tidning? Gör läsaren förvånad en gång i varje nummer. Vi vill bli förvånade.

Skrivarlärdom nr 81
Prova att skriva på ditt modersmål någon gång. Våra vanligare dialekter är som gjorda för satir.

Skrivarlärdom nr 82
Särskilt de värmländska dialekterna. På det språket kan du be folk dra åt helvete och de ser fram emot resan.

– I da’ ska vi prate ôm vete, å inte vicket vete som helst.

Det låter så snällt först.

Fler lärdomar: Skrivarlärdom nr 1-50
Skrivarlärdom nr 51-59 Skrivarlärdom nr 60-68

Respekt för människan

Ja, jag tycker att de är välkomna. Nej, jag vill inte att vissa kommuner ska ta emot alla men Sverige är stort, än finns det utrymme. Åt tiggarna? Åt flyktingarna från krigen? Gärna, fast nu var det vargen jag tänkte på.

När tillvaron blir absurd måste jag småle. Jag kan inte låta bli. Det var därför jag skojade kärvänligt i går med ett av jaktargumenten. I mina öron låter det dråpligt att vargen ska dödas så han lär sig att bli skygg.

Nu är jag både hundrädd och full av respekt för den som är rädd för ulven. Precis som jag känner respekt för jägar’n som värnar om sin jakthund och som tycker han har fått sin livsstil förstörd.

Respekt.
Det är samma skog vi tycker om.

Rätt att jaga?
VargaffischÄr det rätt att jaga vargen? Kanske. Zoolog är jag inte och kan inte bedöma hur många djur som behövs för att stammen ska överleva. Men masskommunikation och stämningar i folkdjupet vet jag en del om.

Kanske är det nödvändigt att skjuta ett antal vargar, för att folk ska acceptera en vargstam i vår skog. Kanske har Värmland för stor andel av stammen. Kanske går det till och med att göra vargarna mer skygga genom jakt.

Kanhända behöver vi försöka göra det, för allas bästa. Jag tror det.

Fast då, kära jägare, får ni nog spara några överlevare som kan berätta för kommande generationer av vargar vem som är Värmlands farligaste djur.

Annars är ni dåliga skjutjärnspedagoger.

Pang, du är död. Lär dig nu av detta.

VargrevirJust nu håller mina vänner jägarna på och skjuter varenda varg i fyra av Värmlands 29 vargrevir. Det är för att ulvarna ska lära sig bli mer skygga.

Jag tror på den teorin. Har du någonsin hört talas om en död varg som blir riktigt närgången?

Först skjuter vi dem, sedan lär de sig. Vete fanken hur det går till, jag tror det är genetiskt.

Kloka djur det där. Dö’smarta.

 

Fyra mil på en dag och helig belöning

Märken

Belöningen vid målgång.

Fyra mil till fots på en dag, trötta ben, en och annan vätskekontroll, småprata med folk efter vägen. Medalj när du kommer fram.

Stockholmsmaran? New York City Marathon? Berlin? Nej, Köln och Santiago de Compostela. Som pilgrim fick du också medalj. Den var lika helig den.

Pilgrimens mussla
Det är i Lödöse museum jag hittar montern med de nio pilgrimsmärkena. Den gamla staden Lödöse var länge en viktig utreseort för pilgrimer på vallfärd. Totalt har de hittat 13 olika sorters märken här, var och en från sin heliga vallfartsort.

Nu tittar jag på nio stycken. Den som vandrade till Santiago de Compostela fick köpa en S:t Jacobsmussla. Den som tog sig till Köln fick köpa märket med heliga tre konungar.

Bot mot din sjukdom
Fyra mil om dagen. Allt för att du ville ta dig till en helig plats där det fanns reliker eller andra heliga föremål. Kanske hade du ett brott att sona. Kanske var du sjuk och ville bli botad. Den som hjälpte dig med mat eller husrum gjorde också en kristlig gärning. Som pilgrim var du lätt att känna igen med din hatt, din stav och din väska.

De längsta resorna till Rom eller Jerusalem kunde ta månader, ibland år. Riskabla färder med rövare och vilda djur längs vägen.

Märket blev magiskt
… och så kom du fram och kunde köpa ditt märke. Belöningen. Ibland kunde du få röra vid reliken med märket. Då blev det också magiskt och fick en helande kraft. När du kom hem hade du beviset. Du var en av deltagarna.

Det är precis som med marathonmedaljen.

– Hur lång tid tog det för dig? Jaså inte under tre månader. Hade du tränat mycket?
– Nästan ingenting.
– Köpte du nån t-tröja?
– Nej, fattar du väl. Det är bara medeltiden än.

Nya fågelläran

ChuckVilken fågel mullrar mest? Motoruven.

Vem för med sig lågtryck från brittiska öarna? Nederbirden.

Vad har sturnus vulgaris som är så lockande när han kommer? Star quality.

Varför görs det nästan inga nya centerpartister nu för tiden? SLU har slutat ordna gökotta.

Vilken fågel vill stänga alla sociala medier? Umgåsen.

Vem är tystast av dem alla? Hålltruten.

Tipstack till alla möjliga. Se även Nya fågelboken.
Spettekackaduan visste jag inte fanns.

Skrivarlärdom nr 60-68

Någon vecka innan angreppet på Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 skrev jag ner de 50 första skrivarlärdomarna, fast de publicerades efteråt. Råd nummer 43 handlade om satir. Då visste jag inte hur aktuellt det skulle bli. Här är några fler tankar kring denna viktiga konstform. Kämpa!

Skrivarlärdom nr 60
Försöker du skriva satir? Bra, det behövs. Många som skriver är alldeles för snälla och humorn kan vara ett utmärkt vapen. Storskrattet underifrån är svårt att försvara sig mot. Tänk på att om din satir ska fungera måste du utgå från läsarnas referensramar. Det var lättare när Sverige bara hade en enda tv-kanal, alla tittade på allt och alla läste någon dagstidning.

Skrivarlärdom nr 61
Ska du titta på franska satirteckningar? Titta med franska ögon, inte svenska. Satiren verkar alltid i en tradition.

Skrivarlärdom nr 62
När satiren är som bäst fungerar den i alla länder.

Skrivarlärdom nr 63
Det är lättare att göra god satir i ett samhälle med djupa klyftor och egenmäktiga makthavare som gömmer sig bakom låsta portar och dubbla lager livvakter och pressekreterare.

Skrivarlärdom nr 64
Så det ska nog inte bli så svårt.

Skrivarlärdom nr 65
Du tror väl förresten inte att det bara är politiker som har makten i världen?

Skrivarlärdom nr 66
En plump text med tydligt mål är alltid trevligt.

Skrivarlärdom nr 67
Gösta
Ett elegant värjstick med pennan är det bästa fredagsmys jag vet.

Skrivarlärdom nr 68
Sikta uppåt. Jag säger som Gösta på min ungdoms sågverk: ”Harru nônsin sett e’ bräe som ä’ bullerskadad? Den dan får vi arbeterskydd”.

Gösta på rikssvenska:
Har du någonsin sett en bräda som är
bullerskadad? Den dagen får vi arbetarskydd.

Fler lärdomar:
Skrivarlärdom nr 1-50  Skrivarlärdom nr 51-59